Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Ängel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
planteringen" den gamla brunnsinrättningen Torslund, en
sedan 1876 bekant svag järnkälla, nu med
restaurang och villor, är belägen. Vid åns utlopp är
den 2 m. djupa hamnen belägen, och ån är upp
till staden segelbar för smärre båtar och pråmar.
Vid stadens norra hamnarm ligger på 56° 16’ 27"
 |
Fig. 2. Situationsplan af Ängelholm. 1. Kyrka.
- 2. Rådhus. - 3. Tingshus. - 4. Postkontor. - 5.
Telegrafstation. - 6. Samskola. - 7. Folkskola. - 8.
Länslasarett. - 9. Epidemisjukhus (provisoriskt). - 10.
Elektricitetsverk. - 11. Försörjningsinrättning. - 12.
Varmbadhus. - 13. Kronohäkte. - 14. Statens
järnvägars station. - 15. Ängelholms värns station. - 16.
Folkets hus (med teater). - 17. Hotell Thor. - 18.
Torslunds sommarrestaurang. - 19. Sockerfabrik. - 20.
Grönvalls läderfabrik. - 21. Willans tegelbruk. - 22.
Bryggeri. - 23. Begrafningsplats. - 24. Stortorget. - 25.
Nya torget. |
n. br. och 12° 50’ 14" ö. Igd fr. Gr. en växel-
fyr, 4 m. öfver medelvatten, visande hvitt och
rödt sken, med lins af 4:e ordningen, uppförd
1884. Invid åns utlopp märkas vidare
Skeldervikens hafsbad och s. därom Ä:s nyanlagda
hafsbad, som skiljes från staden af Västra eller Stora
kronoplanteringen (se nedan). Ä. har goda
järnvägsförbindelser som knutpunkt för statsbanelinjerna
Hälsingborg–Ä. och Malmö–Ä., fortsatta mot n.
af Västkustbanan till Göteborg, samt Ä.-Klippans
järnväg (se d. o.). Stadens sjöfart är numera
obetydlig, likaså dess handelsomsättning med utlandet.
1915 funnos 100 handlande, bev.-tax. till 195,966
kr.; handtverkarnas antal var s. å. 79, hvaraf 14
kvinnor, med 112 arb., hvaraf 23 kvinnor, med
123,142 kr. bev.-tax. inkomst af handtverksdriften.
Industrien omfattade 1919 19 fabriker med 722 arb.
och ett tillv.-värde af 12,533,837 kr., äfvensom
en bev.-tax. inkomst af 1918 års rörelse af
1,481,778 kr. De förnämsta industrierna äro
råsockerbruket, 3 läderfabriker, bryggeri och mek.
verkstäder. Taxeringsvärdet å fast egendom var
1920 14,572,100 kr., den tax. inkomsten af kapital
och arbete 8,518,129 kr.; uttaxeringen 6:50 pr
bev.-krona. Stadens inkomster uppgingo 1917 till
|
| Fig. 3. Kyrkan i Ängelholm. |
447,614 kr., dess utgifter till 454,460 kr.
Tillgångarna voro s. å. 1,939,817 kr., skulderna
1,772,222 kr. Ä. har en statens samskola, 2
bankkontor, 2 sparbanker, länslasarett samt 2
tidningar. I kyrkligt afseende bildar det tills. med
Munka-Ljungby socken ett pastorat i Norra Åsbo
kontrakt af Lunds stift. Stadens vapen visar i blått
fält en ängel (röd) och krona (guld) öfver två fiskar
(silfver).
Ä. nämnes först 1516, då den gamla staden
Luntertuns (se d: o.) invånare fingo
befallning att flytta öfver från sin vid Rönneåns utlopp
belägna stad till Ä. Redan 1536 befalldes borgare
dock att flytta till Landskrona. Under de
dansk-svenska krigen brändes Ä. 1565 af svenskarna;
1644 besatte Gustaf Horn det, 1657 slog Per Brahe
vid Ä. en dansk styrka, och 1677–78 fördes
långvariga strider kring orten och dess skansar.
Härunder brändes Ä. ånyo, i april 1678, af danskarna.
En skans, som 1679 anlades af Dahlbergh, fick
efter krigets slut förfalla, och detsamma blef de
1717 anlagda försvarsverkens öde. Efter att 1745
grundligt ha förstörts af en eldsvåda reste sig dock
samhället ånyo och återfick 1767 sina
stadsprivilegier. Dess hamn, som ständigt hotades af
flygsanden, förbättrades på 1850-talet och hade på
1870-talet liflig handel. Efter tillkomsten af
järnvägarna fick hamnen dock förfalla, och nu är det
hufvudsakligen på industrien och hafsbadet, som Ä.
lefver.
2. Kronopark inom Ängelholms stads område
och Norra Skånes revir. Kronoparken utgöres af
skogsplanteringarna på de gamla flygsandsfälten
vid staden. Planteringarna på dessa sandfält
började 1739, sedan staden redan 1727 hos riksdagen
därom gjort hemställan. Att börja med
verkställdes plantering af strandhafre (Elymus arenarius),
och redan omkr. 1750 uppgafs flygsanden delvis
ha blifvit bunden däraf. Småningom verkställdes
jämväl plantering af skog. 1790 meddelades i en
officiell rapport om planteringen, att största delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0656.html
