- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1227-1228

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ängsholm - Ängshöken - Ängskafle, Kaflegräs - Ängskampe - Ängsknarren - Ängsknarrsläktet l. Knarrsläktet - Ängskovall - Ängskrasse - Ängskärr - Ängskärsklubb - Ängskärs skärgård - Ängslan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1227 Ängshöken-Ängslan 1228 holms län, vid Näslandsfjärden af Mörköviken, be- lägen på nordligaste delen af Mörkön (Dåderön), omfattar 2 mtl, areal 211 har, hvaraf 128 har Ängsholms slott. öppen jord, tax.-värde 525,000 kr. (1921). Ä. var, tills, med det underlydande Borghaga, torp under Dåderö, hvilket under 1300-talet tillhörde Folk- ungaätten, senare släkterna örnfot, Ulf, Baner, Thott, Sture och Sparre, reducerades 1692 till kronan och anslogs jämte Dåderö till boställe åt öfversten för adelsfanan. Sedan detta regemente 1809 upplösts, utarrenderades Ä. och inköptes 1914 af dir. Filip Wersén. Det äldre bonings- huset, som 1719 nedbränts af ryssarna, men åter- uppbyggts, förstördes 1912 af eldsvåda. I stället uppfördes 1915-18 ett ståtligt slott (se fig.) af granit och skånskt tegel. Slottet omges af en be- tydande park och trädgård.. O. Sjn. Ängshöken, zool. Se K ä r r h ö k a r n a, sp. 594. Ängskafle, K af l e gr as, Alopecurus pratensis L., bot., ett mer eller mindre högväxt gräs (fam. Gramineo) med mjuka, platta blad och för kän- seln len, cylindrisk, trubbig ax vipp a. Skärmfjällen äro längs kölen långt och tätt hvitludna, hvarige- nom ängskaflen lätt skiljes från den sträfva timo- tejen 1. ängskampen (se Phleum). Ängskaflen växer allmänt på fuktig gräsmark i hela landet och är ett värdefullt, mångårigt och mycket tidigt fodergräs. Se fig. 4 i art. Gramineæ. I Sve- rige finnas dessutom 4 arter af släktet Alopecurus (kaflegrässläktet). O. T. S. (G. L-m.) Ängskampe, bot. Se Phleum. Ängsknarren, zool. SeÄngsknarrsläktet. Ängsknarrsläktet 1. Knarrsläktet, Orty- gometra 1. Crex, zool., hör till fam. Rallido och ordn. Gruijormes inom fågelklassen. Näbben är hoptryckt, kortare än tarsen, hvilken är lika lång som eller något längre än mellantån. Af detta släkte äro tre arter kända från Europa, Asien, Afrika och Syd-Amerika; af dessa före- kommer en, nämligen ängsknarren, ängs- snärpan, kornknarren, grässkäran, åkerskäran 1. vaktelkungen, O. pra- tensis 1. er ex (se fig.), i större delen af Sverige på passande platser. Den är i vårdräkt ofvan svart med olivbruna spetsar och grå sidokanter på fjädrarna; framhalsen och frambröstet äro askgrå, under bröstet och magen i midten h vita, kroppssidorna bakåt försedda med rostbruna tvär- band; vingpennorna äro rödbruna, stjärten svart- brun. I höstdräkten äro framhalsen och frambröstet gråaktigt rostbruna. Kroppslängden är omkr. 27 cm. Fågelns tillhåll äro gräsrika ängsmarker och åkerfält, där den förstår att gömma sig särdeles väl. Mera kändt än dess utseende är dess knarrande, sträfva läte, som den låter höra i synnerhet kvällar Ängsknarr. och nätter, vid fuktig väderlek äfven om dagen. Den flyger ogärna, men springer snabbt, hvadan den är svår att jaga upp. Köttet är välsmakande. Äggen äro 8-12, hvitaktiga med rödbruna och grå, glesa fläckar. Den är flyttfågel. L-e. Ängskovall, bot., detsamma som kovall (se Melampyrum). Ängskrasse, bot. Se Cardamine. Ängskärr, detsamma som m a d. Se K ä r r. Ängskärsklubb, en omkr. 2 km. lång och 400 m. bred, skogklädd ö utanför öregrundsgrepens västra strand, Hållnäs socken, Uppsala län. öns sydligaste del är medelst en vägbank förenad med en från fastlandet mot n. utskjutande halfö, på hvilken Ängskärs herrgård är belägen. I viken mellan nämnda halfö och Ä. finnes Ängskärs hamn, som är användbar för fartyg intill 3,s m. djupgående. Hufvudsakligaste utförseln består af järn från Löfsta bruk. G- Brgrn. Ängskärs skärgård, en samling obebodda öar och kobbar, tillhörande Blidö socken, Stockholms län, i yttre hafsbandet omkr. 24 km. s. ö. om Furusund. Största ön, Stora Ängskär, är omkr. 1,6 km. lång i n. och s. och har en största bredd af omkr. 400 m. G. Brgrn. Ängslan, psykiatr., en olustbetonad sinnesstäm- ning, hvars stegring till verklig sinnesrörelse (affekt) kallas ångest. Ångesten är alltså en förstorad ängslan, och för att förstå arten af denna sinnes- stämning bör den iakttagas i sin skarpast fram- trädande form. Då en person behärskas af ångest, afspegla sig den inre spänningen och intensiva olustkänslan i en serie karakteristiska, objektivt framträdande symtom. Bland dessa må särskildt framhållas: besinningslöst uppträdande, krampartade åthäfvor, allmän muskelsvaghet, darrning, blekhet, hastig puls, ökadt blodtryck, kramp i den glatta muskel- apparaten, stark svettning (kallsvett) och ofta ofri- villiga blås- och tarmuttömningar. Understundom verkar den till sin högsta spets drifna ångesten, dödsångesten, fullständigt förlamande. Om man bortser från ångestens tillfälliga (re- aktiva) uppträdande hos friska människor i situa- tioner af lifsfara, vid skrämmande upplefvelser och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0660.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free