- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1259-1260

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ärftlighet - Ärftlighetslagarna och människan - Ärftlighetsforskningens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

roll; negrernas hudfärg betingas t. ex. af flera likverkande faktorer, hvarför ingen enkel klyfning sker efter giftermål mellan två mulatter (förr ha mulatterna därför oriktigt uppfattats som exempel på konstanta bastarder). Några egenskaper, t. ex. den vanligaste formen af färgblindhet och blödarsjuka (hemofili), ärfvas könsbundet. Jfr Rashygien. Ärftlighetsforskningens historia. Före mendelismens genombrott vid sekelskiftet hvilade alla ärftlighetsteorier på mer eller mindre osäker grund, ehuru ett stort erfarenhetsmaterial samlades och Fig. 7. Stamtafla öfver en familj med ärftlig brakydaktyli (kortfingrighet). Brakydaktyla personer betecknade med svarta symboler. ♂ man, ♀ kvinna, ⚪ kön okändt. (Ur Plate, efter Drinkwater.)

(äfven bortsedt från den geniale föregångsmannen Mendel) flera forskare funno betydelsefulla sanningar och uppställde viktiga teorier. Darwin försökte i sin "pangenesisteori" förklara ärftligheten som en öfverföringsprocess; han antog, att alla kroppens delar alstra ytterst små kroppar ("gemmules"), som föras till könscellerna, hvilka alltså skulle vara ett slags extrakt af hela kroppen. I öfverensstämmelse härmed antog Darwin, liksom många senare descendensteoretiker, att förvärfvade egenskaper äro ärftliga (jfr Descendensteori, sp. 198, 201). I utpräglad motsats till denna hypotes står den berömde zoologen Weismanns lära om groddplasmans (arfplasmans) kontinuitet. En liknande tanke hade redan förut uttalats af Galton; en annan forskare, Nägeli, hade med skärpa framhållit, att en särskild anlagsplasma, "idioplasma", måste finnas. Weismanns teori (se Descendensteori, sp. 201 ff.) har utöfvat ett oerhördt inflytande, och dess grundtanke är ofrånkomligt riktig, men hans föreställning om groddplasman som en motsvarighet i miniatyr till hela kroppen var ett stort missgrepp, och teoriens enskildheter ha numera endast historiskt intresse (kroppens alla delar skulle i könscellernas kärnor motsvaras af "determinanter", sammansatta af "bioforer", de minsta enheter, som ha förmåga att nära sig, växa och dela sig). Om klyfningslagens upptäckt och den moderna ärftlighetsforskningen se Mendel och Mendelism; bland där ej nämnda ärftlighetsforskare märkas W. Johannsen, Th. Morgan och flera hans medarbetare, E. Goldschmidt samt i Sverige H. Nilsson-Ehle, N. Heribert-Nilsson och H. Lundborg (rasbiolog). 1917--18 grundlades, i samband med en nyupprättad professur i ärftlighetslära vid Lunds universitet, ett svenskt institut för ärftlighetsforskning. Detta statsunderstödda institut, hvars verksamhet tillsvidare är inskränkt till botanisk ärftlighetsforskning (teoretiska och praktiska undersökningar öfver sädesslag och vilda växter), är beläget vid Åkarp nära Alnarp och förestås af den nya professurens innehafvare, H. Nilsson-Ehle. Om svenska institutioner för praktisk växtförädling och deras verksamhet se Svalöf, Sveriges utsädesförening,

illustration placeholder Fig. 8. Schema öfver en recessiv sjukdoms eller annan egenskaps nedärfning. Sjuka individer svarta, genotypiskt friska hvita (endast sådana ingifta i släkten), personligt friska heterozygoter streckade. I 3:e generationen giftermål mellan två heterozygoter (kusiner); sjukdomen visar sig hos 1/4 af barnen.

Sädesförädling och Växtförädling. I och med 1922 har Statens institut för rasbiologi, till hvilket 1921 års riksdag beviljade anslag, trädt i verksamhet. Detta institut, som har sitt säte i Uppsala och till hvars chef professor H. Lundborg har utnämnts, är världens första och hittills enda med statsmedel upprättade och understödda rasbiologiska institut; det står under öfverinsee¾de af en styrelse, hvars medlemmar utom chefen förordnas af K. M:t. Ett antal för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0676.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free