patologisk anatomi vid Karolinska institutet samt var 1869--96 e. o. professor i syfilidologi där. Som lärare åtnjöt Ö. mycket godt anseende; hans föreläsningar och demonstrationer voro gedigna och intresseväckande. 1869--88 var han också öfverläkare vid Stockholms stads och läns kurhus och 1888--98 öfverläkare vid sjukhuset S:t Göran, hvilket sjukhus han beskrifvit i Stockholms hälsovårdsnämnds årsberättelse för 1889. Ö:s vetenskapliga arbeten falla till större delen inom syfilidologiens område, men beröra af ven andra gebit af de med. vetenskaperna. Bland dem må nämnas Fall af encephalitis corticalis et hydrocephalus acutus (i "Med. arkiv", III), de i "Nord. med. arkiv" införda uppsatserna Studier öfver syfilis, Fall af framboesi-artade vegetationer från syfilitiska sår, Subkutana sublimatinjektioner mot syfilis, Syfilis och erythema multiforme, Statistiska notiser från Stockholms stads och läns kurhus, Till frågan om excision af de syfilitiska primäraffektionerna, Om urethritis externa och cystabildningar å förhuden, Om de yttre iliakalkörtlarnas sjukliga förändringar vid ljumskbuboner och Om lungaffektion efter intramuskulär injektion af olösliga qvicksilfverpreparater vid syfilis samt de i "Hygiea" förekommande Studier öfver epitheliernas byggnad. Till läran om albuminuri och Några fall af aphasi. S. å. som Ö. afgick från professuren samlade han sin rika erfarenhet om medfödd syfilis i ett monumentalt verk: Till läran om syfilis congesista. 1871--77 var Ö. led. af Stockholms stads sundhetsnämnd och 1878 --83 af dess hälsovårdsnämnd samt egnade sig med stort intresse åt vården om hufvudstadens hygieniska angelägenheter och redigerade Hälsovårdsnämndens berättelser till Medicinalstyrelsen för åren 1879--80, sedan han redan 1876 vid nedläggandet af ordförandeskapet i Svenska läkaresällskapet behandlat frågan Om Stockholms allmänna helsovård jämte några inledande anmärkningar rörande dödligheten derstädes och dödsorsakerna ("Hygiea", 38). ö. var led. af Vet. akad. (1894) och hedersled, af Svenska läkaresällskapet (1903). Se nekrolog af M. Möller i "Hygiea" 1910. R.T--dt. Ödmorden (gammalsv. Ömorþ, af morþ l. marþ, skog), fordom namn på den bergländiga skogstrakten i norra Gästrikland och södra Hälsingland, hvilken, då det förra landskapet ännu räknades till Uppland, utgjorde gränsskogen mellan Svealand och Norrland. Odlingen trängde småningom upp ifrån kustlandet, till en början genom fäbodanläggningar. Slutligen förmådde ärkebiskop Nils Allesson 1302 de kringboende socknemännen att midt på skogen afsätta ett större område till underhåll af ett "sälohus" (d. v. s. härbärge för resande; nu gården Själahus), hvarefter nybyggare snart infunno sig och Skogs socken bildades. I öfrigt utbredde sig Ö. i södra delarna af Hanebo och Bollnäs socknar samt i norra delen af Ockelbo. Det säges, att Hälsinglands apostel, den helige Staffan, mördades vid Tynnebroå på Ö. Den fordom fruktade, stora skogen är numera betydligt uthuggen. Stora sträckor upptagas af magra och oländiga ljunghedar, mossar och kärr. Bland de högsta bergen i denna trakt märkas det omkr. 356 m. höga Storberget, på gränsen mellan Skog och Hanebo, samt Fansknoppen, 441 m., i Bollnäs. A. G.* Ödskölt (oriktigt Ödsköld), socken i Älfsborgs län, Vedbo härad (Dal). 9,425 har. 1,021 inv. (1921). Annex till Steneby, Karlstads stift, Norra Dals kontrakt. Mellersta och södra delarna af socknen utgöra en milsbred, ful och ödslig landhöjd, kallad Ödskölts moar. Ödsmål, socken i Göteborgs och Bohus län, Inlands Nordre härad. 4,669 har. 1,557 inv. (1921). ö. bildar med Norum ett pastorat i Göteborgs stift, Älfsyssels norra kontrakt. Ödåkra, stationssamhälle i Flenninge socken, Malmöhus län, vid statsbanelinjen Ängelholm-- Hälsingborg, 9 km. n. ö. om det senare. Där finnas elektricitetsverk, kvarn och spritfabrik, anlagd 1897 af Hälsingborgs spritförädlings-a.-b. och bestående af en större fabriksbyggnad, som inrymmer rektificerings- och filtreringsapparater, pumpverk m. m. för brännvinsrening, samt ett tiotal byggnader för beredning och lagring af spirituösa. Tidigare bedrefs vid Ö. äfven brännvinsbränning ("Ödåkra akvavit"), men den nedlades 1917. Reningsverksamheten omfattade omkr. 6,2 mill. liter 50-proc. brännvin till ett värde af omkr. 11 mill. kr. (1921). Fastighetens areal är 35,642 kvm. med 500,000 kr. tax.-v. s. å., och arbetarnas antal är omkr. 80. Ö. tillhör sedan 1917 A.-b. Vin- & spritcentralen i Stockholm. E. A--t. Öfjord, danska namnet på Eyjafjörðr (se d. o.). Öfjældsjökel [-fjälls-], danska namnet på Eyjafjalla-jökull (se d. o.). Öfningsfartyg, sjöv. Se Skolfartyg. Öfningsläger kallades vanligen i Sverige de truppsammandragningar utöfver regementenas vanliga öfningar, som egde rum för att öfva trupperna i samfälld användning i större styrka och med olika truppslag i förening. De första dylika öfningslägren omtalas från Stockholm 1672, Kungsör 1684, mellan Köping och Kungsör 1685 och 1688. Sedermera ha de med längre eller kortare mellantider utförts på än den ena, än den andra öfningsplatsen, företrädesvis Ladugårdsgärdet invid Stockholm, Axvall och Ljungbyhed, samt utgjorts af dels exercisöfningar, dels manövrer i omgifvande trakt, till dess de från 1870-talet ersattes af s. k. större fälttjänstöfningar (se d. o.). C. O. N. Öfningslärare (-lärarinna), lärare (lärarinna) i öfningsämnen (se d. o.). Öfningspatron, krigsv. Se Patron 4. Öfningsterapi. Se Sjukgymnastik, sp. 709. Öfningsämnen, pedag. Redan i våra äldre författningar ang. högre undervisning skilde man på läsämnen och praktiska öfningsämnen (exercitia); ännu i dag benämnas lärarna i öfningsämnen vid universiteten i Uppsala och Lund exercitie-mästare. I Uppsala äro dessa: akademistallmästaren, universitetets gymnastiklärare (ordinarie och biträdande) och "director musices", i Lund: ritmästare, fäktmästare (d. v. s. gymnastiklärare), kapellmästare. Vid allmänna läroverken äro öfningsämnena välskrifning, musik, teckning (och linearritning), gymnastik (och vapenöfning) samt, frivilligt, trä- och metallslöjd; åt kvinnlig lärjunge i samskola (och samgymnasium) meddelas undervisning i "handarbete" och "huslig ekonomi" (matlagning och kostnadsberäkning därför). Platser som lärare i öfningsämnen (öfningslärare, -lärarinna) vid allmänna