- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
27-28

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfverflödsförordningar - Öfverfyringenjör - Öfverfångsglas - Öfverfältintendent - Öfverfältläkare - Öfverfältveterinär - Överförmyndare - Öfverförädlad - Öfvergar - Öfvergifvande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

27 Öfverfyringenjör-Öfvergifvande 28 täflan mellan ständerna och rådet att genom orim- ligt höga böter eller fängelse vid vatten och bröd, straffarbete och offentliga chikaner genomföra spar- samhet och enkelhet i kläder och lefnadssätt. De många öfverflödsförordningarnas rad inleddes med k. förordn. 3 juni 1720, som fastställde en viss klädesordning och förbjöd ej blott införsel, utan äfven tillverkande och bärande af andra kläder än dem, som voro efter vissa fastställda modeller; äfven förbjödos galoner, fransar, broderier, spetsar, knappar och litser af eller med guld och silfver, flera slags sidentyg, knypplade uddar och spetsar, bredare än en tum, förgyllda vagnar, utom för rikets råd, o. s. v.; och för tjänstefolk och "annat gement folk" förbjöds allt bruk af siden, vissa utländska lärfter, nättelduk, flor och kattun, utom till halsdukar, mössor och förkläden; och förord- ningen slutade med tillåtelse för enhvar att vara angifvare och få sin andel af böterna. 1727 utfär- dades förordningar mot införsel af en del utländska frukter, likörer och andra viner än renska, mosel, franska, hvita och röda, spanska och portugisiska samt en del s. k. "säcker". För att förebygga till följd af erfarenheten väntade olägliga och till stor del besvärliga förfrågningar och invändningar i anledning af de hvarandra motsägande eller otyd- liga förordningarna stadgades 1735 som straff "för tvifvelsmål om lagen" - 1,000 dal. smt böter eller, såsom en författare anmärkt, mer än tre gån- ger full mansbot. En särskild sparsamhetskommis- sion 1745-46 framkallade genom sin verksamhet åtskilliga k. förordningar och bref. Så förklarades 20 jan. 1746, att arbetare, som biträdde sina mästare att på minsta sätt göra en klänning annor- lunda än efter modellen, vore förfallna till krigs- tjänst eller, om de voro därtill odugliga, till ett års straffarbete, kvinnor till rasp- eller spinnhus på lika lång tid. I förordn. 4 nov. 1756 förbjöds införsel af kaffe, kakao, sydfrukter och alla slags viner, och tre veckor därefter utfärdades på grund af den stora spannmålsbristen förbud mot brännvins- bränning, såväl salu- som husbéhofsbränning, ehuru sekreta utskottet medgett, att detta var en inskränk- ning i den frihet, hvilkeo, eljest borde oklandrad tillkomma svensk man att nyttja sin egendom på sätt han pröfvade bäst vara. 1762 upphäfdes visserligen införselförbudet beträffande flera af de nyssnämnda varorna. Men genom öfverflödsförordningen af 26 juni 1766 förbjödos bl. a. införsel och nyttjande af kaffe, chokolad, arrak, punsch, bischoff, allehanda likörer, luktvatten och viner, desserter af "ut- ländskt" socker, tobak och snus för enhvar, som ej fyllt 21 år. Äldre skulle för bruk af tobak årligen betala l dal. smt (tjänstefolk 16 öre), utom krigs- män, så länge de voro i tjänst. Släp och garnerin- gar förbjödos, likaså styikjortlar (utom vid hofvet) och spetsar of ver l tum breda. Tillåtna mans- och fruntimmersdräkter bestämdes till ytterlighet noga, dyrbara likkistor och hattplymer, utländska porsli- ner förbjödos, liksom utländska målningar och "skilderier" - utom för modeller för målarakade- mien och artister. Men rätten till husbéhofsbrän- ning frigafs, ja t. o. m. utsträcktes. Det ohygg- liga angifvarsystemet, som lämnade öppet fält för hvarje usling att hämnas på ovänner eller att för- tjäna på lätt sätt, de förhatliga undersökningarna i hus, på gator och vägar, som störde husfrid och kyrkofrid och allt inbördes förtroende samt förgiftade hela samhällslifvet, bilda en af de svåraste fläckar, som vidlåda den s. k. frihets- tidens historia. Spioneriet sattes i system, och främlingar hade rätt att intränga i hemmen, räkna gäster och tallrikar o. s. v. Fiskalerna skulle lida samma straff som den brottslige, om de under- läte att ingripa, men förbjödos å andra sidan strängeligen att anklaga någon oskyldig. De många förordningarna afsågo genom sina införselförbud lika mycket att hålla handelsbalansen uppe och hjälpa den inhemska industrien som att vänja män- niskor vid enkelhet i klädsel, mat oc|h dryck. Gustaf III upphäfde kort efter tillträdet af rege- ringen alla öfverflödsförordningar, såsom för ända- målet alldeles otillräckliga och dessutom skadliga, men för att förekomma öfverflöd i klädedräkt och moder försökte han (1778) införa en särskild natio- naldräkt (se därom Svenska dräkten). Om de sorgliga följderna af hans brännvinspolitik se Kronobrännerier. Under hertig Karls förmyndarregering (1792 -96) utkom åter, l jan. 1794, en vidlyftig för- ordning emot yppighet och öfverflöd i klädedräkten. Kaffe m. m. förbjöds, men tilläts efter någon tid till införsel emot 3 skill. tull pr skalp. 1800-18 var det förbjudet att nyttja silfverpjäser af öfver 10 lods vikt, med undantag för kyrksilfver och allmänna hedersbelöningar. Yid riksdagarna under 1800-talets förra hälft framställdes flera gånger förslag om åtgärder för hämmande af lyx och öfverflöd, och 1834 väcktes t. o. m. (inom präste- ståndet) motion om upplifvande af 1794 års förordning, men den afslogs, och sedan dess har det ej kommit på tal inom riksdagen att lagstifta mot öfverflödet. En senare tids restriktioner och totalförbud beträffande alkoholhaltiga drycker afse ej, åtminstone ej i första hand, att hämma öfverflöd, utan äro frukter af en välmenande sträfvan att be- vara ett folks moraliska och kroppsliga hälsa (se därom Nykterhetsrörelsen). Se f. ö. ar- tiklarna Brännvinslagstiftning, Kaffe, Lyx och Tobak. Öfverfyringenjör, titel på chefen för fyringen- jörkontoret (se d. o.). Öfverfångsglas. Se Glasfabrikation, sp. 1283 samt pl. III och VI, Glasmålning, sp. 1295, och G l a s r ö r, sp. 1296. Jfr P o r 11 a n d- va s e n. Öfverf ältintendent. Se Intendenturkå- r e n. Öfverfältläkare, titel på chefen för Fältläkar- kåren och Sjukvårdsstyrelsen (se d. o.) till l jan. 1915 och sedan denna dag, då hans titel ut- bytts mot generalfältläkare, på chefen för Sjukvårdsstyrelsens fältläkarbyrå (förut betit- lad "fältläkare"). Denne har öfverstes tjänste- ställning. (H. J-dt.) Öfverfältveterinär, titel på chefen för Fält- veterinärbyrån (se Veterinär, sp. 125). Öfverförmyndare. Se Förmyndare. Öfverförädlad, husdjurssk. SelncestafveL Öfvergar, metall. Se G a r a. Öfvergjfvande. Ena makens egenvilliga Öfver- gifvande af den andre, s. k. förlöpande (se

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 31 03:43:52 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcn/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free