Öfverrevisor, titel på 2 tjänstemän vid Järnvägs- och 2 vid Vattenfallsstyrelsen. Öfverrhenska kretsen, en af de tio kretsarna i det forna Tyska riket, bestod af två hufvuddelar på ömse sidor om Rhen, skilda af Kurrhenska kretsen. Kretsen omfattade ett stort antal ständer, af hvilka må nämnas hertigdömet Lothringen, biskopsstiften Worms, Speier, Basel och Fulda, furstendömena Simmern, Lautern och Veldenz, Pfalz-Zweibrücken, Hessen-Kassel, Hessen-Darmstadt och Hersfeld, grefskapen Sponheim, Salm, Nassau, Waldeck, Hanau, Solms, Isenburg, Leiningen, Wittgenstein och Falkenstein samt riksstäderna Worms, Speier, Frankfurt a. M., Friedberg och Wetzlar. De kretsutskrifvande direktorerna, d. v. s. de, som sammankallade kretsens ständer till kretsdagar, voro biskopen af Worms och kurfursten af Pfalz (i egenskap af furste af Simmern). Kretsdagar höllos först i Worms, men sedan början af 1700-talet i Frankfurt. Genom westfaliska freden samt genom fredssluten i Nijmegen, Rijswijk och Baden förlorade kretsen småningom de v. om Rhen belägna landskapen. I freden i Lunéville (1801) föll återstående delen af de på vänstra Rhenstranden belägna områdena till Frankrike, och återstoden af nederrhenska l. kurrhenska kretsen uppgick i öfverrhenska kretsen. Öfverriggadt, sjöv. Se Öfvertackladt. Öfverrotmästare, krigsv., kallas sedan äldre tider den soldat, som har sin plats främst i roten (se Rote 2) af en i sluten ordning uppställd trupp, d. v. s. första ledets män. Vid svenska infanteriet utbyttes benämningen i 1871 års reglemente mot "förste man", hvilken benämning öfriga truppslags reglementen sedan upptagit. ^{C. O. N.} Öfverrumpling. Se Fästningskrig, sp. 321, och Öfverfall. Öfverränta, ränta, som vid underlåtenhet att på utfäst tid infria en skuld erlägges för den öfverskjutande tiden och stundom beräknas efter högre procent ("straffränta"). Öfverrätt. Hofrätterna, hvilka i den svenska domstolsorganisationen inta ställningen af allmänna domstolar i 2:a instans, pläga betecknas som öfverrätter i trängre mening. Stöd för detta språkbruk lämnar 1:a kap. Rättegångsb., hvarest det, efter att förut de allmänna underrätterna ha angetts, i § 5 säges: "Öfver dessa äro hofrätter". I vidare mening kan man tydligtvis känneteckna hvarje domstol, hvilken är en annan domstol öfverordnad, som öfverrätt i förhållande till denna senare. ^{E. K.} Öfversachsen (Öfversachsiska kretsen), en af de tio kretsarna i det forna Tyska riket, upprättad 1512, omfattade Kur-Sachsen, Kur-Brandenburg, de sachsiska furstendömena, Anhalt, Thüringen med Eichsfeld, Vor- och Hinter-Pommern, Schwarzburg, Reuss m. m. och till midten af 1500-talet de inom detta område belägna, därefter sekulariserade biskopsstiften (Meissen, Merseburg m. fl.), med en sammanlagd areal af omkr. 99,000 kvkm. Ända till Kur-Sachsens öfvergång till katolicismen tillhörde samtliga ständerna den evangeliska kyrkan. Kurfursten af Sachsen var kretsöfverste. Kretsdagarna höllos först i Leipzig, sedermera äfven i Frankfurt a. O. och i Jüterbogk. Efter 1683 höllos ej mer några kretsdagar i denna krets. Öfversats, log. Se Slutledning, sp. 1481. Öfversegla, sjöv., ränna på, lägga ombord, kollidera med ett annat fartyg. Jfr Ombordläggning och Sjölagen af 12 juni 1891. ^{R. N.}* Öfverseglare, sjöv., ett sjökort öfver en eller flera oceaner eller andra större vattensträckor. ^{R. N.}* Öfverselö, socken i Södermanlands län, Selebo härad. 5,358 har. 1,283 inv. (1921). Ö. utgör ett pastorat i Strängnäs stift, Domprosteriet. Öfversilur, geol. Se Silursystemet. Öfversinnlig, filos. Se Transcendent. Öfversittande, bot., detsamma som epigyn (se d. o.). Öfverskjutning, geol., en genom glidning i horisontal riktning försiggången förflyttning af någon del af jordskorpan öfver andra delar af densamma. En sådan anses ha flerstädes i ganska stor skala egt rum vid bergskedjebildningen, då berglagren, genom en horisontalt verkande, sammanpressande kraft sammantrycktes och uppdrefvos till stora veck, af hvilka några öfverstjälptes och vid fortsatt tryck tvungos att skjutas fram, i form af täcken, stundom tusentals meter långt öfver mer eller mindre orubbade lagerserier. Därvid kunna äldre berglager komma att bli lagda ofvanpå yngre och sålunda åstadkomma svårigheter för geologen vad lagerföljdens bestämmande. -- I Alperna äro sådana öfverskjutningar af kolossalt omfång tydligt påvisade. En del af dem tror man ha orsakats genom en direkt af tyngdkraften framkallad nedglidning från Centralalpernas högsta delar. Äfven inom Sverige finnas geologiska förhållanden, som måste tolkas som beroende af öfverskjutningar, såväl i Dalsland som i synnerhet i Jämtland och Lappland. Kristalliniska skiffrar och gnejser, lika urbergets, ligga där flerstädes ofvanpå fossilförande siluriska lerskiffrar och kalkstenar, exempelvis i Åreskutan. Enligt Törnebohm har inom Sveriges fjälltrakter, alltifrån Torne träsk i n. till sydliga Jämtland i s., en väldig öfverskjutning försiggått, hvarvid en kolossal skolla af urberg och algonkiska (prekambriska) bergmassor pressats fram mot ö. eller s. ö. många tiotal km. öfver de yngre, kambriska och siluriska berglagren, och således kommit att inta ett sekundärt läge. ^{E. E.} Öfverskott, maskinb. Se Slid, sp. 1448. Öfverskottsplaceringskommittén. Se Kommitté, sp. 644, och Lönegren 1, sp. 268. Öfverskottsvärde l. Mervärde. Se Mervärde och Socialism, sp. 196. Öfverskult och Underskult, äldre benämningar på tjänstemän i Göteborg, hvilka hade att bringa till verkställighet domar och utslag, meddelade af stadens magistrat. Namnen äro förmodligen tagna efter det tyska ordet schultheiss (fogde) och förekommo i den af Karl XI 1695 för Göteborg fastställda staten. Befattningarna, likasom benämningarna, voro dock äldre och torde leda sitt ursprung ända från Gustaf II Adolfs 4 juni 1621 för staden utfärdade privilegier och det då inrättade schöffen-ämbetet, som inom det af nybyggare från alla Europas länder bestående unga samhället egde att döma jämväl efter kejserliga och nederländska lagar och i viss mån äfven själf exekvera sina beslut. ^{A. D. H.}* Öfverskänk var namn på en hofämbetsman (munskänk), som infördes af drottning Kristina.