Ölbryggeri. Se Öl. Ölbryggning. Se Öl. Ölbär, bot. Se Vaccinium, sp. 215. Ölen, härad, omfattande Ö. och Bjoestrand socknar af Fjelbergs pastorat, n. ö. om Haugesund, Hordaland fylke (före 1919 Söndre Bergenhus amt), på gränsen mot Kogaland, Norge. 117,56 kvkm. 1,710 inv. (1920). Jordbruk. K. G. G. Ölfjeldet [-fjället]. Se Norge, sp. 1378. Ölfrid (gästabudsfrid). Se Frid, sp. 1383. Ölfusá, flod. Se Island, sp. 927. ö. lgd, förkortning för östlig längd. Öljaren, insjö i norra Södermanland, omgifven af Julita och Österåkers socknar, omkr. 10 km. lång i n. v.—s. ö. och högst 3,3 km. bred, med en ytvidd af 18,4 kvkm., 24 m. ö. h. Vattenområde 178 kvkm. Sjön har aflopp till Hjälmaren genom den omkr. 1,5 km. långa Forsån. J. V. E. Öljeholms kraftverk i öfre Ronnebyån, omkr. 8 km. nedanför sjön Rottnen, uppfördes 1901—02 och utvidgades 1911. Fallhöjden utgör omkr. 7,0 m. och den installerade effekten 400 kw. Verket tillhör Lessebo a.-b., och kraften utnyttjas hufvudsakligen för pappersindustri. Den årliga energiproduktionen uppgår till omkr. 1,3 mill. kw.- timmar. C. K. Öljehult, socken i Blekinge län, Bräkne härad. 7,295 har. 1,479 inv. (1921). Annex till Bräkne- Hoby, Lunds stift, Listers och Bräkne kontrakt. Öllersborg, benämning på den befästning för 200 man i Ukraina vid Vorskla i defilén mot Poltava, som byggdes af kapten Öller våren 1709. L. W:son M. Ölme (ölmehärad), socken i Värmlands län, Ölme härad. 17,880 har. 2,380 inv. (1921). Ö. utgör ett pastorat i Karlstads stift, Nyeds kontrakt. Ölme härad, i Värmlands län, ingår i Ölme, Visnums och Vase härads tingslag, samt Östersysslets domsaga och omfattar socknarna Ölme och Varnum. 39,124 har. 4,460 inv. (1921). Se L. Lämgren, "Ölme 1917" (1918). Ölmehäradsviken. Se Vänern, sp. 94. Ölmestad, socken i Jönköpings län, Vista härad. 4,783 har. 1,333 inv. (1921). Ö. utgör ett pastorat i Växjö stift, Vista kontrakt. Ölmevalla (Ormevalla, Örmevalla), socken i Hallands län, Fjäre härad. 3,310 har. 1,099 inv. (1921). ö. bildar med Landa ett pastorat i Göteborgs stift, Fjäre och Viske kontrakt. Ölme, Visnums och Vase härads tingslag, i Värmlands län, ingår i Östersysslets domsaga och fögderi samt omfattar de nämnda häraden. 1,380 kvkm. 20,367 inv. (1921). Ölost, kokk., en förr mycket vanlig blandning af öl eller svagdricka och mjölk, som varm användes jämte smörgåsar till kvällsvard. Att anrättningen ej ansågs ha kulinariskt värde, framgår af förvrängningen olust och af det förr ofta hörda ordstäfvet: "Ölost gör inte många glada". Ölreich. Se Oelreich. Öls. Se Oels. Ölsboda (Ölseboda), bruks- och landtegendom i Nysunds sockens del af Örebro län, vid norra ändan af sjön Stora Björken (92,3 m. ö. h.) och det vattendrag, som förenar denna med sjön Ölen (98,7 m. ö. h.), i n., omfattar 400 har areal, hvaraf 82,5 har åker och 317,5 har skog med 140,000 kr. tax.-värde (1921). Nuv. corps-de-logis med 2 flyglar samt ekonomibyggnader är uppfördt 1827—37 och ligger nära Nordvästra stambanan. Ö. är afsöndradt från Norra Boda m. fl. hemman och var på 1600-talet anslaget till socknens prästerskap. Omkr. 1684 anlades där ett järnbruk af borgmästaren A. Stensson i Linde (bruksprivilegierna erhöllos 1660), hvilket sedan egdes af släkterna De Besche, Wester och Camitz m. fl., 1772 köptes af brukspatronen Elias Strokirk (f. 1747, d. 1811) och ärfdes af sonen Jeppe Strokirk (f. 1789, d. 1856), som gjorde stora nybyggnader och andra anläggningar. Efter hans död kom Ö. till ett bolag, och 1864 förlades bruksrörelsen till Nedre Degerfors i Karlskoga. På grund af obestånd nödgades bolaget lämna Ö. till ett nytt bolag, som sålde det till C. J. Yngström. F. n. (1922) eges bruket af Vargöns a.-b. och herrgården af Yngströms arfvingar (sedan 1907). E. A—t. Ölserud, socken i Värmlands län, Näs härad. 4,950 har. 556 inv. (1921). Annex till Millesvik, Karlstads stift, Nors kontrakt. Ölskatt. Se Maltskatt och Öl, sp. 100. Ölsnitz. Se Oelsnitz. Ölsremma, socken i Älfsborgs län, Kinds härad. 4,125 har. 279 inv. (1921). Annex till Dalstorp, Göteborgs stift, Kinds kontrakt. Ölsupa (Dricksoppa) göres af mjölk, vatten, mjöl, salt, svagdricka, ingefära och socker. I själfva verket är denna rätt en välling, i hvilken invispas med socker och ingefära uppkokt dricka. Soppan skall ha fradga, då den serveras. Öltzen (Oeltzen), Wilhelm Albrecht, tysk astronom, f. 2 okt. 1824 i Hannover (dödsår okändt), först assistent vid observatoriet i Wien, därefter observatör vid observatoriet i Paris, är bekant för sin bearbetning af en del af Argelanders zon-observationer, nämligen precisionsobservationerna från 45°-80°. K. B. (B—d.) Ölänning. 1. Invånare på Öland. — 2. Namn på ett småväxt hästslag på Öland. Se Ponny. Öm, socken i Skaraborgs län, Kåkinds härad, före 1916 i kyrkligt hänseende utgörande en del af Sköfde landsförsamling. 965 har. 274 inv. (1921). Annex till Sköfde stad, Skara stift, Billings kontrakt. Öm (Em), danskt kloster i Jylland, låg på landtungan mellan Guden sö och Mos sö, 11 km. n. v. om Skanderborg, och kallades Cara insula (den kära ön). Det grundlades 1172 för cistercienserna af biskop Sven i Aarhus; förut hade det 1160—68 legat i Sabro nära Aarhus, 1168—72 på Kalvö i Skanderborg sö. 1263—67 lågo klostrets abboter i skarp tvist med biskop Tyge i Aarhus. Det var rikt på jordagods och egde bestånd till 1560, efter reformationen som prästskola. 1561 ref man det för att bygga om Skanderborgs slott med, och blott ruiner finnas nu i byn Emborg, Ry socken. E. Ebg. Öman, Viktor Emanuel, skald, öfversättare, tidningsman, f. 22 aug. 1833 i Ramsbergs bergsförsamling, Örebro län, d. (för egen hand) 23 aug. 1904, uppväxte i skötet af ett enkelt och härdande landtlif, som tidigt väckte ett varmt sinne för naturen hos honom. Han genomgick större delen af Karolinska läroverket i Örebro och tog som