1676 mellan svenska flottan under L. Creutz och en dansk-holländsk flotta under N. Juel och Tromp, då svenskarna besegrades (se Uggla, K.); vid södra udden 26 juli 1789 mellan svenska flottan under hertig Karl och en rysk flotta under Tjitjagov, hvilken strid genom försumlighet å svensk sida (se Lilliehorn 1) blef oafgjord. -- Litt.: ”Carl Linnæi Öländska och Gothländska resa åhr 1741” (1745), ”Beskrifning öfwer Öland, besynnerligen det norra motet eller fögderiet” (af P. Åhstrand; utg. af S. L. Gahm Persson 1768), Abr. Ahlqvist, ”Ö:s historia och beskrifning” (2 bd, 1822, 1825; enligt Styffe ”ett af de omsorgsfullaste arbeten af denna art, som vår litteratur eger”), G. V. Sylvander, ”Borgholms slotts historia” (1877), L. Åkerblom, ”Die insel Ö. in der Ostsee” (Lübeck, 1889), Th. Engström, ”Ö., dess historia, land och folk” (2:a uppl. 1922), W. Andersson, ”Ö.” (1911), Hj. Hultenberg, ”Ur Ö:s häfder” (2:a uppl. 1914), och flera uppsatser om Ö:s natur, befolkning, flora och fauna i ”Sv. turistföreningens årsskrift” 1921. Öland, dansk ö i Limfjorden, n. om ”Nibe bredning”, 20 km. v. om Aalborg, utgör egen socken under Hjörring amt och är genom en utfyllning förenad med fastlandet. Areal 24 kvkm. 597 inv. (1921). På Ö. låg under medeltiden benediktinnunneklostret Ökloster, som inrättades under 1100-talet och vid reformationen öfvergick till ett världsligt län, tills det 1573 ombildades till en herrgård, Oxholm. Dennas kyrka är ännu sockenkyrka för ön. E. Ebg. Ölander, Per August, tonsättare, f. 8 jan. 1824 i Linköping, d. där 3 aug. 1886, blef student i Uppsala 1844, tog kameralexamen och inskrefs 1847 som e. o. kammarskrifvare i tullverket, där han 1867 befordrades till kontrollör. Af fadern, som var organist, fick Ö. grundlig musikalisk uppfostran, uppträdde redan som skolgosse offentligen som solist på violin och utvecklade ytterligare sin talang, dels i Uppsala genom umgänge med director musices J. E. Nordblom, med hvars dotter han 1853 gifte sig (se Nordblom), dels i Stockholm genom medverkan i den s. k. Falkenholmska stråkkvartetten. Därjämte uppträdde han som kompositör. Operan Blenda, som erhöll ett af konungen utfäst täflingspris och gafs på Stora teatern 1876, eger en del lyriska förtjänster, men är till ämnet och omfånget för stor för Ö:s blygsamma talang; bättre lyckades han med den lilla melodiösa operetten Mäster Placide på Nya teatern 1879. Dessutom skref Ö. en Missa sollennis, två Davids psalmer för soli, kör och orgel, en dito för solo med piano och violoncell, en stråksextett, flera stråkkvartetter, en symfoni, sångkvartetter, solosånger m. m. 1864 vardt han led. af Mus. akad. A. L.* Ölands alunverk. Se Lovers alunverk. Ölands domsaga, i Kalmar län, omfattar Ölands norra mots tingslag och Ö:s södra mots t:g. 1,346 kvkm. 28,269 inv. (1921). Ölands lilla ponny. Se Ponny, sp. 1352. Ölands medelkontrakt i Växjö stift, omfattar de 8 pastoraten Räpplinge och Högsrum; Gärdslösa och Bredsätra; Runsten och Långlöt; Norra Möckleby; Torslunda; Glömminge och Algutsrum; Sandby och Gårdby; Vickleby. Framdeles skall Norra Möckleby bli annex till Sandby och Vickleby annex till Mörbylånga (i Södra kontraktet). 50,973 har. 9,651 inv. (1921). Ölands norra kontrakt, i Växjö stift, omfattar de 6 pastoraten Böda; Högby och Källa; Persnäs och Föra; Löt och Alböke; Köping och Ekby; Borgholms stad. 44,344 har. 10,535 inv. (1921). Ölands norra mots tingslag, i Kalmar län, ingår i Ölands domsaga och fögderi samt omfattar Åkerbo, Slättbo och Runstens härad jämte Borgholms stad. 68,328 har. 15,151 inv. (1921). Ölands norra udde, blixtfyr på norra udden af Öland, 57° 22′ 2″ n. br. och 17° 5′ 58″ ö. lgd fr. Gr., med lins af 3:e ordningen, 50,000 hlj. styrka och luxljus, uppförd urspr. 1845 som fast fyr och ändrad 1906. Lågans höjd är 31,5 m. öfver medelvatten och fyrtornet, af sten, 32,1 m. högt. Sedan 1910 finns mistsiren för komprimerad luft. E. A--t. Ölandsref, fyrskepp, utlagdt på omkr. 56° 7′ n. br. och 16° 34′ ö. lgd fr. Gr. på ett ref i Östersjön, s. om Ölands södra udde. Det utlades första gången 1918, har 4:e ordningens lins, 3,500 hlj. styrka, AGAljus, mistsiren och undervattensklocka. E. A--t. Ölands revir, af södra distriktet och Kalmar län, omfattar Ölands södra och norra Mots tingslag, är indeladt i 4 bevakningstrakter. 10,037 har allmänna skogar (1920), hvaraf på revirets enda kronopark, Böda, falla 6,242 har. S-r. Ölands södra kontrakt, i Växjö stift, omfattar de 6 pastoraten Resmo och Mörbylånga; Kastlösa; Hulterstad och Stenåsa; Smedby och Södra Möckleby; Gräsgård och Segerstad; Ås och Ventlinge. Framdeles skola Resmo, Mörbylånga och Vickleby (i Medelkontraktet) förenas till ett pastorat med Mörbylånga som moderförsamling samt likaledes Kastlösa, Smedby och Södra Möckleby till ett pastorat med Kastlösa som moderförs. 39,243 har. 8,083 inv. (1921). Ölands södra mots tingslag, i Kalmar län, ingår i Ölands domsaga och fögderi samt omfattar Algutsrums, Möckleby och Gräsgårds härad. 66,232 har. 13,118 inv. (1921). Ölands södra udde, blixtfyr på södra udden af Öland, 56° 11′ 50″ n. br. och 16° 24′ 4″ ö. lgd fr. Gr., med lins af 3:e ordningen, 150,000 hlj. styrka och luxljus, uppförd 1785 och ändrad 1906. Lågans höjd är 41 m. öfver medelvatten, och i det 41,6 m. höga stentornet finns 38,2 m. öfver medelvatten sedan 1906 äfven en klippfyr med lins af 2:a ordningen, 6,000 hlj. styrka och luxljus. Under tjocka affyras knallsignaler. Fyrtornet (”Långe Jan”) finns afbildadt i art. Fyr, fig. 5. E. A--t. Ölandstoken, bot. Se Potentilla, sp. 70. Ölbeskattning. Se Maltskatt och Öl, sp. 100.