kammare 9 representanter. -- Ehuru bergsbruk och industri spela en viktig roll i länets näringslif, får likväl jordbruket med dess binäringar betraktas som hufvudnäringen, då inemot hälften af befolkningen vinner sin utkomst häraf. Af länets hela egovidd, 834,323 har, uppgåfvos (1920) 2,495 har vara trädgård, 162,275 åker, 14,480 naturlig äng och 599,317 har skogbärande mark. För 1921 uppges åkerarealen preliminärt till 162,383 har, hvaraf använda för hvete 5,090, råg 14,306, korn 1,684, hafre 44,397, blandsäd 3,728, baljväxter 1,234, potatis 5,186, foderrotfrukter 2,433, vall 63,932, säd till grönfoder 3,974, andra växtslag 284, träda (och obrukad jord) 16,135 har. Åren 1916--20 skördades i medeltal årligen af säd 104,462, potatis 58,838, foderrotfrukter 64,225, hö 199,786 och halm 155,416 ton. Husdjurens (föl, kalfvar o. s. v. inräknade) antal utgjorde den l juni 1919: hästar 24,344, kor 66,454, andra nötkreatur 33,204, får 32,061, getter 2,713 och svin 20,029. Antalet fjäderfän (utom kycklingar o. s. v.) utgjorde samtidigt 195,794 och antalet bisamhällen 5,177. -- Inom länets industri intagas främsta platserna af bergsbruk och metallindustri. Af hela antalet 1919 inom industrien sysselsatta arbetare, 19,544, kommo 10,266 på malmbrytning och metallindustri. I fråga om järnmalmsbrytning intar länet tredje platsen i riket, närmast efter Norrbottens och Kopparbergs län; beträffande tackjärnstillverkning täflar det med Kopparbergs län om den främsta platsen. Under åren 1916--20 vunnos i medeltal årligen 596,061 ton järnmalm och framställdes 146,813 ton tackjärn. De viktigaste järngrufvorna äro belägna inom Västmanlandsdelen af länet. Jämväl i fråga om framställning af smidbart järn och stål intar länet en af de främsta platserna i riket. I den sydligaste delen af länet, på gränsen mot Östergötlands län, finnas Sveriges ojämförligt rikaste zinkgrufvor, Åmmebergsfältet. Äfven kopparmalm brytes inom länet. Af industrien i öfrigt intar skofabrikationen förnämsta platsen med 2,889 arbetare (1919), mer än dubbelt så mycket som i något annat län och mer än 40 proc. af antalet skofabriksarbetare i hela riket. Trots den betydande skogstillgången är träindustrien af mindre betydelse; skogarnas afkastning används nämligen hufvudsakligen för järnverkens behof. -- Handelsflottan omfattade vid slutet af 1920 af fartyg om minst 20 nettoton 20 ång- och motorfartyg samt 14 segelfartyg om sammanlagdt resp. 2,105 och 771 nettoton. Länet är väl försedt med järnvägar; vid slutet af 1921 utgjorde deras sammanlagda längd 773 km., hvaraf statsbanor 275, enskilda normalspåriga järnvägar 406 och enskilda smalspåriga järnvägar 92 km. -- Mantalet utgjorde 1910 2,901. Taxeringsvärdet 1921 var för bevillningsskyldig jordbruksfastighet på landsbygden 227,427,300 och i städerna 1,889,300, bevillningsskyldig annan fastighet på landsbygden 99,882,600 och i städerna 102,317,300 samt bevillningsfri fastighet på landsbygden 15,167,800 och i städerna 11,933,200 kr. Inhemska aktiebolag innehade 1919 jordbruksfastighet med ett taxeringsvärde af 52,887,500 kr., 24,7 proc. af taxeringsvärdet för all bevillningsskyldig jordbruksfastighet inom länet. 1910 voro fideikommissen 5 med ett taxeringsvärde af 5,877,600 kr. -- Sedan 1648 har västra Västmanland hört till samma län som Närke. Örebro län omfattade från 1654 till 1779 Närke, västra Västmanland och Värmland, men sistnämnda år afskildes Värmland, så när som på Karlskoga härad. L. Wll. Örebro läns museum. Se Örebro slott. Örebro läns sinnesslöanstalt. Se Idiotanstalt, sp. 356. Örebromötena kallas de möten af delegerade från samtliga "reformsällskap ", utom det i Stockholm, hvilka höllos i Örebro 1849 och 1850 och hade till uppgift att ena de radikalaste vännerna af en representationsreform om ett motförslag till det af regeringen vid 1848 års riksdag framlagda. Initiativet togs af Närkes reformförening, och det första, 4 juni 1849 öppnade mötet räknade 48 deltagare, bland dem K. H. Anckarsvärd som särskildt inbjuden. Han uppträdde emellertid till det kungliga förslagets försvar och lämnade sedan mötet. Detta antog sedan grundlinjer för ett representationsförslag, byggdt på samfällda val, allmän rösträtt (med få undantag, såsom för fattig- och tjänstehjon och värfvade soldater) vid 21 års ålder, riksdagens indelning i ett årligen valdt "folketing" och ett af detta för tre år valdt "landsting" samt gemensam omröstning om alla frågor, där tingen stannat i skilda beslut. Detaljutarbetningen af förslaget anförtroddes åt professor Wingqvist. Förslaget, äfven innefattande förslag till vallag, framlades vid andra allmänna reformmötet, som samlades i Örebro 18 juni 1850. Då hade öfverallt i Europa reaktionära strömningar börjat göra sig gällande, och mötet var därför rätt tveksamt om tillrådligheten af att ställa de 1849 antagna representationsgrunderna mot det hvilande kungliga förslaget. Till praktiska resultat ledde ej Örebromötenas reformplaner. Jfr W. E. Svedelius, "Representationsreformens historia" (1889). V. S-g. Örebro norra församling (Olaus Petri församling). Se Örebro, sp. 128. Örebro--Pålsboda--Finspångs järnväg. Se Norra Östergötlands järnvägsaktiebolags järnvägar. Örebro--Pålsboda järnväg. Se Norra Östergötlands järnvägsaktiebolags järnvägar. Örebro revir af Bergslagsdistriktet och Örebro län omfattar Glanshammars och Örebro härad, Grythytte, Hällefors, Nora, Hjulsjö, Karlskoga, Nya Kopparbergs och Lindes bergslager samt vissa delar af Ramsbergs och Fellingsbro bergslager. Det är indeladt i 4 bevakningstrakter och omfattade 20,097 har allmänna skogar 1920, hvaraf 3 kronoparker med en areal af 9,285 har. S-r. Örebro--Skebäcks järnväg (sign. Ö. Skb. J), normalspårig (1,435 m.), men försedd med en tredje skensträng för smalspårig trafik, är 4,1 km. lång, inom Örebro län belägen, eges af Örebro--Skebäcks järnvägs-a.-b., Örebro, men trafikeras af Statens järnvägar och Norra Östergötlands järnvägs-a.-b., Norrköping. Järnvägen, som sträcker sig från Örebro södra station (å Statens järnvägar) i östlig riktning till Skebäck, stadens gamla hamn, erhöll koncession 31 dec. 1901, beviljad åt enskilda personer och 25 april 1902 öfverlåten å järnvägs-a.-b. Örebro--Skebäck, samt öppnades för godstrafik 12 jan. 1904. Banan är uteslutande afsedd för