Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon / 189-190 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Östasiatiska kompaniet ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och Wrede. Kungl. rådet Fabian Wrede uppförde
på 1680-talet den i Dahlberghs Suecia afbildade
hufvudbyggnaden af trä, hvilken förstördes af rys-
sarna 1719. Genom arf tillföll ö. därpå släkterna
Sparre och Meijerfelt samt såldes 1782 till kom-
merserådet S. B. Hebbe, skaparen af det nutida
ö., hvilken af ven inköpte Mälby och Vira bruk
(se Vira). Han gjorde ö. 1800 till fideikommiss,
som ärfdes af hans dotter Kristina Elisabet Hebbe,
gift med öfverintendenten K. F. Fredenheim. Ge-
nom hennes sondotter kom det till släkten Boström
och innehas sedan 1907 af G. S. Boström, son till
statsminister E. G. Boström. O. Sjn.

Östasiatiska kompaniet (da. Det östasiatiske
kompagnie), danskt handels- och sjöfartsbolag, bil-
dadt 20 mars 1897 i Köpenhamn af H. N. A n d e r-
s e n (se denne. Suppl.) med uppgift att utvidga
Danmarks handel, i synnerhet i öst-Asien. Det har
från en ringa början under hans ledning utvecklats
till ett omfattande och mycket inbringande företag,
med en rad filialer, som ha en viss själfständighet,
och fabriker i Danmark dels för bearbetning af
importerade råämnen (sojabönor), dels för tillverk-
ning af varor, som utföras till östern (cement m. m.).
I Siarn eger kompaniet stora skogar med såg-
kvarnar (tekträ) och på Malakka stora plantager
(gummi- och kokosträd) samt producerar tenn. Om
dess tonnage se Ångfartygslinjer, sp. 1050.
I dess tjänst arbeta 16,000 pers. Aktiekapitalet,
urspr. 2 mill. kr., hade 1918 växt till 50 mill.,
och reservfonden var då 55 mill. kr. Filialernas
kapital är 54 mill. kr. Årliga vinsten har varit i
medeltal 19 proc. Kompaniet anses ha ökat Dan-
marks nationalförmögenhet med 300 mill. kr. E. Ebg.


Östberg, Gustaf Fredrik, politiker, kom-
munalman, f. 30 maj 1847 i Stockholm, blef stu-
dent i Uppsala 1866 och filos. kandidat där
1870, egde och bebodde
Brantshammar,
Vassunda socken,
Stockholms län 1873–89
och var direktör för
Stockholms mjölkförsäljnings-a.-b.
1889–1905. Ö. var led. af
Stockholms läns landsting
1878-95 (ordf. sedan 1891)
samt led. af länets
hushållningssällskaps
förvaltningsutskott 1873-1907.
Hos stadsfullmäktige i Stockholm, som han
tillhörde 1899-1912, var han vice ordf. 1904-07. Af
Andra kammaren har han varit led. för Stockholms
läns västra domsaga 1885-96 och för länet i
Första kammaren 1897–1916. Han var under
denna tid Andra kammarens vice talman 1895-96,
led. af tillfälliga utskott 1886–91, 1893-94,
1897, af särskildt utskott 1895, af
bevillningsutskottet 1896 (v. ordf.), 1902-05,
bankoutskottet 1898-1901, unionsutskottet oktoberriksdagen
1905, konstitutionsutskottet 1906–08, rösträtts-
utskottet 1907 samt riksbanksfullmäktig 1894–95
och riksgäldsfullmäktig 1895-1916 (2:e deputerad
1904-16). Ö., som är protektionist och
konservativ, anslöt sig till nya landtmannapartiet och var
led. af dess förtroenderåd 1892–94 samt arbetade
verksamt för landtmannapartiernas sammanslagning
och tillhörde dess förtroenderåd 1895–96. I Första
kammaren var han förtroendeman för Första kam-
marens tullvänner sedan 1900. Han ansågs på sin
tid stå statsminister Boström ganska nära, men
torde i unionsfrågan ha känt en viss dragning
åt den Alinska riktningen. I rösträttsfrågan var
han ifrig proportionalist och motsatte sig 1907
bifall till Tällbergska kompromissförslaget, ö. har
spelat en ingripande roll i högerns valrörelse
och tog initiativ till Allmänna
valmansförbundets bildande (se Valmansförbund) 1904
och var dess ordf. 1904-12. I Svenska arbets-
gifvareföreningen var han ordf. från dess
tillkomst 1902 till 1907. Äfven för det officiella
kommittéarbetet har ö. varit anlitad som led.
af tvångsuppfostringskommittén 1896-98,
maltdryckskommittén 1898-1900,
tuberkuloskommittén 1905 och försvarskommittén 1907. Bland de
många direktioner och aktiebolagsstyrelser, af
hvilka Ö. i öfrigt varit led., märkas:
åkerbrukskolonien Hall (ordf. 1896-1922),
Frimurarbarnhusdirektionen, Mälarprovinsernas bank
(ordf. 1911–21), Stockholms läns sparbank (sedan 1884; vice
ordf. sedan 1907), Söderfors bruks a.-b., Svenska
centrifug-a.-b., A.-b. Lux och A.-b. Nya dagligt
allehanda, ö. är sedan 1897 led. af Landtbruksakad.
T-s.

Östberg, Beata Carolina, operasångerska,
f. 17 maj 1853 i Stockholm, studerade vid kon-
servatoriet och debuterade 1873 på K.
Stora teatern med framgång som
Anna i "Friskytten"
samt 1874 med ännu
större lycka såsom Carlo
Broschi i "Hälften
hvar". Anställd vid
denna scen 1874–77,
utförde hon bl. a.
Rosina i "Barberaren i
Sevilla", Inez i
"Afrikanskan", Susanna i
"Figaros bröllop",
Zerlina i "Fra Diavolo",
Henriette i "Mura-
ren", Adina i
"Kärleksdrycken" och Fru
Ström i "Muntra fruarna". Hon gifte sig 1878
med grosshandlaren M. Horwitz (äktenskapet upp-
löst 1883) och drog sig ifrån scenen. 1879 upp-
trädde hon emellertid helt oväntadt på Nya teatern
i titelrollen af Boccaccio, som fick en glänsande
framgång, och hon stannade nu vid denna scen
med några uppehåll ända till 1885, hvarunder hon
med friskaste abandon utförde en mängd operett-
roller, såsom Lille hertigen, Rosenkind, Violetta i
"Det lustiga kriget", Mikaela i "Både hjärta och
hand", Bronislava i "Tiggarstudenten", Fru Lisbet
i "Rip-Rip", Serpolette i "Cornevilles klockor",
Valentin i "Fortunios visa", Madame Favart m. fl.,
men af ven uppgifter af något högre art, såsom
Olympia-Antonia i "Hoffmanns äfventyr" och Zer-
lina i "Teaterdirektören". 1880 gaf hon gästspel
i Köpenhamn. 1882 återgaf hon, som medlem af
Neumanns Wagnertrupp, i Amsterdam, Bruxelles
o. s. v. Sieglinde i "Walkiire". 1885 gästade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>