Östergötland. 1. Hertigdöme (se d. o., sp. 576 och 578, och Östergötland, sp. 215). - 2. Hertig af, titel, som burits af Adolf Fredriks son Fredrik Adolf (diplomet utfärdadt af Gustaf III 8 sept. 1772) 1772-1803, Oskar I:s son Oskar Fredrik (sedermera konung Oskar II) 1829-72 och dennes sonson Karl (hertig Karls af Västergötland son), sedan 10 jan. 1911. Östergötlands Ansgariiförening. Se Mission, sp. 673. Östergötlands dagblad, daglig morgontidning, som utges i Norrköping, uppsattes på hösten 1890, närmast på initiativ af brukspatron Karl Ekman på Finspång m. fl. meningsfränder, som under den då pågående stora tullstriden ville i Östergötland skapa ett organ för frihandelsvänliga åsikter. Efter några profnummer i nov. 1890 började tidningens regelbundna utgifning med 1 dec. s. å., då samt t. o. m. sept. 1895 från eget tryckeri i Linköping, men fr. o. m. 1 okt. s. å. från tryckeri i Norrköping. Tidningens förste hufvudredaktör blef A. V. Södergren (se denne; nov. 1890-sept. 1896), förut medarbetare i "Stockholms dagblad", som efterträddes af lektor Johan Bergman (sept. 1896-sept. 1897), hvilken åt tidningen gaf en mera utpräglad liberal-radikal färg. På sommaren 1897 förvärfvades aktiemajoriteten i tidningsbolaget af redaktör Karl Hammarberg, förut medarbetare i "Dagens nyheter", som var redaktör från okt. 1897 till utgången af 1913. Från mars 1898 och tre år framåt var han ensam egare af tidningen, men öfverlät den i april 1901 på ett nytt aktiebolag, hvilket i sin ordning på sommaren 1905 aflöstes af det bolag, Österg. dagbl:s nya a.-b. (kapital 83,500 kr.), som sedan dess eger tidningen. Hammarberg fullföljde tidningens liberala traditioner, men kom under kampen för rösträttsfrågans lösning i samband med proportionell valmetod i öppen brytning med det liberala partiet och i nära samarbete med högerpartiet. Denna brytning förde tidningen ut i en allvarlig kris både politiskt och ekonomiskt, men den öfvervanns, och från den tiden daterar sig för tidningen ett starkt uppåtgående, liksom tidningen från samma tid får räknas som ett organ af öfvervägande högerfärg. Med nyåret 1914 inträdde som redaktör H. V. Millquist (se denne), hvilken kvarstod till sin död, i nov. 1916. Samtidigt förvärfvades aktiemajoriteten i företaget af redaktör Gustaf Gustafsson (se denne. Suppl.). Från våren 1917 har han innehaft den redaktionella ledningen af tidningen. Bland dennas fasta medarbetare må nämnas O. Dehn, G. Eriksson, K. M. Lindh, J. Lybäck, H. Nelson, K. E. Otterdahl, K. V. Spångberg och Y. A. Svartengren. Tidningen, som tryckes i en modern 16-sidig rotationspress, utkommer alla söckendagar och har (1922) en uppl. af 11,000 ex.; prenumerationspriset är 16 kr. Östergötlands folkblad, socialdemokratisk tidning, som utges i Norrköping från Tryckeriföreningen Norrköpings officin. Uppsatt på andelar om 10, sedermera 50 kr., eges tidningen förnämligast af medlemmar i de socialdemokratiska och fackliga arbetarorganisationerna, företrädesvis i utgifningsstaden. Tidningen började utkomma 1 april 1905 som hvarannandagstidning, men blef 1 dec. 1906 daglig. Dess redaktörer ha varit filos. kandidaten A. L. Andersson (1906-juli 1910), riksdagsmannen Sven Persson (f. 1873) från juli 1910 till sin död (30 april 1919) och därefter tidningens förutvarande redaktionssekreterare Karl Ward (f. 1888). Tidningen har jämn och stor spridning öfver hela länet. Från att i början vara uteslutande handsatt och tryckt på två enkla snällpressar, sedermera på dubbel snällpress, utgår den numera från modernt tryckeri, försedt med bl. a. fem sättmaskiner och 8-sidig rotationspress med stereotypgjuteri. Den utkommer numera i en middagsuppl. (A), afsedd för orterna utanför Norrköping med omnejd, och en kvällsuppl. (B), afsedd för Norrköping och dess förorter. Östergötlands län omfattar Östergötland och Kvarsebo socken af Södermanland samt är beläget mellan 57° 40' och 59° 1' n. br. samt 3° 31' och (fastlandet) 1° 6' v. lgd från Stockholms observatorium. Det gränsar i n. till Örebro och Södermanlands län, i ö. till Östersjön, i s. ö. till Kalmar län, i s. v. till Jönköpings län och i v. till Vättern. Arealen utgör, oberäknadt länets andel af Vättern, 11,049 kvkm., hvaraf 9,972 kvkm. land och 1,077 kvkm. vatten. Länets största längd är i n.-s. 150 km. och största bredd i ö.-v. 130 km. Folkmängden vid 1921 års slut utgjorde 307,521, hvaraf 150,311 mankön och 157,210 kvinnkön, 202,773 på landsbygden och 104,748 i städerna. Folkmängdstätheten var 31 inv. på 1 kvkm. land. Folkökningen har under de sista tio åren utgjort endast 4,0 proc. emot 7,1 proc. för riket öfver hufvud. - I judiciellt hänseende är landsbygden jämte Mjölby stad delad i 8 domsagor, under Göta hofrätt, i allmänhet benämnda efter de härad de omfatta, med tills. 10 tingslag: Kinda och Ydre (2 t:g); Vifolka, Valkebo och Gullbergs (2 t:g; Vifolka, omfattande Vifolka h:d och Mjölby stad, samt Valkebo och Gullbergs, omfattande de nämnda häraden); Lysings och Göstrings (1 t:g); Aska, Dals och Bobergs (1 t:g); Finspånga läns härads (1 t:g); Björkekinds, Östkinds, Lösings, Bråbo och Memmings (1 t:g); Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds (1 t:g, omfattande Hammarkinds h:d och Skärkinds h:d); samt Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds (1 t:g). - I administrativt af seende är länet deladt i 6 fögderier: Kinda och Ydre, omfattande de nämnda häraden; Linköpings, omfattande Valkebo, Skärkinds, Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds härad; Mjölby, omfattande Vifolka, Lysings och Göstrings härad samt Mjölby stad; Motala, omfattande Gullbergs, Aska, Dals och Bobergs härad; Finspångs, omfattande Finspånga läns, Bråbo och Memmings härad; samt Norrköpings, omfattande Björkekinds, Östkinds, Lösings och Hammarkinds härad. Landsfiskalsdistrikten äro tillsammans 22. Städerna äro (1 jan. 1922) 7: Linköping, residensstad, Norrköping (ingår ej i landstinget), Söderköping, Motala, Vadstena och Skänninge, samtliga med rådstufvurätt, samt Mjölby, som tillhör Vifolka tingslag. Länet har 1 köping, Valdemarsvik, och 5 municipalsamhällen, Kisa, Åtvidaberg, Borgs villastad, Boxholm och Borensberg; antalet landskommuner utom köpingen är 145. - I ecklesiastikt hänseende tillhör länet Linköpings stift, med undantag af Kvarsebo socken, som hör till Strängnäs