225 Osterreichischer Lloyd-Österrike, förbundsrepublik (Gränser. Naturbeskaffenhet. Befolkning) 226 Österreichischer Lloyd. Se L l o y d, sp. 925. Österrekarne härad, i Södermanlands län, ingår i Väster- och Österrekarne härads tingslag, Lif- gedingets domsaga och Rekarne fögderi samt om- fattar socknarna Jäder, Barfva, Kjula, Sundby, Vallby, Hammarby, Stenkvista, Arla, Husby- Rekarne, Näshulta. 64,057 har. 12,535 inv. (1921). Österrekarne kontrakt, i Strängnäs stift, om- fattar de 5 pastoraten Husby-Rekarne; Jäder och Barfva; Näshulta; Stenkvista och Arla; Kjula, Sundby, Vallby och Hammarby. 64,057 har. 12,535 inv. (1921). Österrike (ty. Österreich), förbundsrepublik, omfattande 7 autonoma landsdelar (ty. länder) och hufvudstaden Wien, i Mellan-Europa, omges af Tyska riket (Bajern) och Tjecho-Slovakien i n., af detta och Ungern i ö., Jugo-Slavien, Italien och Schweiz i s. samt Liechtenstein, Schweiz och Bodensjön i v. I n. ö. följer gränsen mot Tjecho-Slovakien floden March, i ö. bildar Neusiedlersjön delvis gräns mot Ungern, i s. följer gränsen mot Jugo-Slavien Karavankernas kam och mot Italien Hohe Tauern jämte flera alpmassiv, men f. ö. saknar Ö. naturliga gränser. Hela området (Burgenland inräknadt; se nedan) utgör 81,879 kvkm. Se den till art. hörande kartskissen. Ö:s västra och sydöstra delar fyllas h. o. h. af Alperna, som där kulminera i Wildspitze (3,774 m., i Oetzthalalperna), Zuckerhütl (3,511 m., i Stubaialperna), Hochfeiler (3,323 m., i Zillerthal-alperna), Dreiherrnspitz (3,505 m.), Grossvenediger (3,660 m.), Grossglockner (3,798 m.), Ankogel (3,263 m.) och Hochalpenspitz (3,355 m.), alla i Hohe Tauern; Hoch-Golling (2,863 m.), Predigtstuhl (2,545 m.), Hohenwart (2,361 m.) och Hochreichart (2,417 m.), alla i Niedere Tauern; samt i de därifrån åt n. v. mot Donau löpande Hochthor (2,372 m.), Hochschwab (2,278 m.), Veitsch alp (1,982 m.), Schnee alp (1,904 m.) och Wienerwald, längst i n. ö., med Schöpfl (893 m.). Längst i v., på gränsen mot Schweiz, ligger Rätikon med Scesaplana (2,969 m.), och n. därom Vorarlbergs bergland med topparna Mittagspitze (2,092 m.) och Arlberg (1,802 m.) samt Bregenzerwald, och på gränsen till Bajern Algaualperna. Ö. därom och genom Inn, i s., skilda från de egentliga Östalperna gå de Nordtyrolska kalkalperna (Bajerska alperna), som kulminera i Wettersteingebirge, med det midtemot Zugspitze, i Bajern, belägna Schneefernerkopf (2,876 m.), i Kalwendelgebirge (2,538 m.), Fleischbank (2,025 m.), Juifen (1,985 m.), Hochplatte (1,809 m.), Guffert (2,192 m.) och Kegelhörndl (1,643 m.). Mellan Inn, i n., och dess biflod Salzach, i s., gå Kitzbühlalperna, med Gaisstein (2,366 m.), samt längst i ö. Steinberge (2,634 m.) och Kaisergebirge (2,344 m.). Ö. om Salzach och n. om Enns ligger alplandskapet Salzkammergut, med Tennengebirge (2,428 m.), i s. v., Dachsteingebirge (2,996 m.), i s., och Totes gebirge med Priel (2,514 m.), i n. ö., och ö. om Enns bilda Mariazell-alperna, med Ötscher (1,892 m.), öfvergång till Wienerwald. N. om dessa berg vidtar i Ober-österreich Donaudalen med det af Inn, i v., och berget Hausruck (800 m.), i s., begränsade Innviertel, s. om Donau, och det af Böhmerwald i n. samt Greinerwald (med Gross Peilstein. 1,060 m.) i ö. begränsade Mühlviertel n. om Donau. Af ven längst i n. ö. finns ett stort slättland, Marchfeld, och s. därom sträcker sig, utmed nordvästra delen af Burgenland och skildt därifrån genom Leitha och de ö. om denna löpande Leithabergen (480 m.), det långsträckta, åt s. afsmalnande slättlandet Steinfeld. Landets hufvudflod är Donau, som från Passau i v. till Thebem i ö. tillhör Ö. och där har en längd af 373 km. samt mottar fr. v. Kamp och gränsfloden March jämte en mängd mindre tillflöden, fr. h. Lech (med Lechta fr. h.), Inn (med Kauns, Pitzbach, Sill, Ziller och Salzach, fr. h.), Traun, som går genom Hallstätter- och Traun-sjöarna och fr. v. mottager tillflöde från Atter-(Kammer-)sjön, Ö:s största insjö, Enns, Raab (hvars öfre lopp tillhör Ö.) samt Drava (med Mur, fr. v., och Grail, fr. h.). Af insjöar har Ö. utom de nämnda endast några små i Salzkammergut, i n., samt i s. omkr. Drava (Weissensee, Millstättsjön och Wörthsjön, v. om Klagenfurt). Flera af floderna genomlöpa dalar, berömda för sin naturskönhet och lifligt besökta af turister, såsom Lech-, Pazna-, Inn-, Oetz-, Stubai-, Wipp- och Zillerdalarna, alla i Tyrolen, Pinzgau och Pengau, omkr. Salzach, i Salzburg, Enns-, Mur- och Mürzdalarna, i Steiermark, samt Lavant-, Drava- och Gaildalarna i Kärnten. Befolkningen utgjorde (Burgenland oräknadt) 6,057,617 pers. 1920, hvaraf 2,900,587 män och 3,157,030 kvinnor. På 1 kvkm. kommo 78 inv. Befolkningens fördelning på de olika "länderna" (Burgenland inbegripet) och hufvudstaden framgår af följande tabell: <table> <td c>Länder <td c>Areal kvkm. <td c>Folkmängd <td c>På 1 kvkm. <td>Wien (förbundshufvudstad) <td r> 549 <td r>1,841,326 <td c>-- <td>Nedre Österrike <td r>19,276 <td r>1,457,335 <td r>76 <td>Öfre Österrike <td r>11,982 <td r> 858,795 <td r>72 <td>Salzburg <td r> 7,153 <td r> 214,200 <td r>30 <td>Steiermark <td r>16,479 <td r> 948,609 <td r>58 <td>Kärnten <td r> 9,009 <td r> 297,836 <td r>38 <td>Tyrolen <td r>10,486 <td r> 306,304 <td r>25 <td>Vorarlberg <td r> 2,602 <td r> 133,212 <td r>51 <td>Burgenland <td r> 4,343 <td r> 345,073 <td r>79 <td r>Österrike <td r>81,879 <td r>6,402,690 <td r>78 </table> Till följd af Världskriget och bristen på födoämnen minskades folkmängden i Öfre Ö. och Tyrolen perioden 1910--20 med i medeltal 3,6 proc. I Wien var födelsetalet 1921 t. o. m. mindre än dödstalet. 1910 funnos 1,024 kvinnor för 1,000 män, men 1920 var antalet 1,089. Befolkningen är öfvervägande af tysk nationalitet, men i Wien finns ett stort antal tjecher, och i Kärnten äro slovenerna en betydande minoritet. Med afseende på religion voro 5,979,667 (94,11 proc.) romerska katoliker, 165,007 (2,50 proc.) protestanter och 189,758 israeliter (2,99 proc.), och 19,021 pers. (0,30 proc.) tillhörde andra religionssamfund. Antalet ingångna äktenskap var 75,555, lefvande födda 109,797 och döda civila 124,352 pers. 1919. I bergstrakterna är befolkningen gles. Materiell kultur. Jordbruk är hufvudnäring. Den brukade jorden omfattade 16,526 kvkm., hvaraf mer än hälften i prov. Nedre Ö.