Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Österreichischer Lloyd - Österrekarne härad - Österrekarne kontrakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
225 Osterreichischer Lloyd-Österrike, förbundsrepublik (Gränser. Naturbeskaffenhet. Befolkning) 226
Österreichischer Lloyd. Se L l o y d, sp. 925.
Österrekarne härad, i Södermanlands län, ingår
i Väster- och Österrekarne härads tingslag, Lif-
gedingets domsaga och Rekarne fögderi samt om-
fattar socknarna Jäder, Barfva, Kjula, Sundby,
Vallby, Hammarby, Stenkvista, Arla, Husby-
Rekarne, Näshulta. 64,057 har. 12,535 inv.
(1921).
Österrekarne kontrakt, i Strängnäs stift, om-
fattar de 5 pastoraten Husby-Rekarne; Jäder och
Barfva; Näshulta; Stenkvista och Arla; Kjula,
Sundby, Vallby och Hammarby. 64,057 har.
12,535 inv. (1921).
Österrike (ty. Österreich), förbundsrepublik,
omfattande 7 autonoma landsdelar (ty. länder) och
hufvudstaden Wien, i Mellan-Europa, omges af Tyska
riket (Bajern) och Tjecho-Slovakien i n., af detta
och Ungern i ö., Jugo-Slavien, Italien och Schweiz i
s. samt Liechtenstein, Schweiz och Bodensjön i v.
I n. ö. följer gränsen mot Tjecho-Slovakien floden
March, i ö. bildar Neusiedlersjön delvis gräns mot
Ungern, i s. följer gränsen mot Jugo-Slavien
Karavankernas kam och mot Italien Hohe Tauern jämte
flera alpmassiv, men f. ö. saknar Ö. naturliga
gränser. Hela området (Burgenland inräknadt; se nedan)
utgör 81,879 kvkm. Se den till art. hörande
kartskissen.
Ö:s västra och sydöstra delar fyllas h. o. h.
af Alperna, som där kulminera i Wildspitze (3,774
m., i Oetzthalalperna), Zuckerhütl (3,511 m., i
Stubaialperna), Hochfeiler (3,323 m., i
Zillerthal-alperna), Dreiherrnspitz (3,505 m.), Grossvenediger
(3,660 m.), Grossglockner (3,798 m.), Ankogel
(3,263 m.) och Hochalpenspitz (3,355 m.), alla
i Hohe Tauern; Hoch-Golling (2,863 m.),
Predigtstuhl (2,545 m.), Hohenwart (2,361 m.) och
Hochreichart (2,417 m.), alla i Niedere Tauern; samt
i de därifrån åt n. v. mot Donau löpande Hochthor
(2,372 m.), Hochschwab (2,278 m.), Veitsch alp
(1,982 m.), Schnee alp (1,904 m.) och Wienerwald,
längst i n. ö., med Schöpfl (893 m.). Längst i
v., på gränsen mot Schweiz, ligger Rätikon med
Scesaplana (2,969 m.), och n. därom Vorarlbergs
bergland med topparna Mittagspitze (2,092 m.)
och Arlberg (1,802 m.) samt Bregenzerwald, och
på gränsen till Bajern Algaualperna. Ö. därom
och genom Inn, i s., skilda från de egentliga
Östalperna gå de Nordtyrolska kalkalperna (Bajerska
alperna), som kulminera i Wettersteingebirge, med
det midtemot Zugspitze, i Bajern, belägna
Schneefernerkopf (2,876 m.), i Kalwendelgebirge (2,538
m.), Fleischbank (2,025 m.), Juifen (1,985 m.),
Hochplatte (1,809 m.), Guffert (2,192 m.) och
Kegelhörndl (1,643 m.). Mellan Inn, i n., och dess
biflod Salzach, i s., gå Kitzbühlalperna, med
Gaisstein (2,366 m.), samt längst i ö. Steinberge (2,634
m.) och Kaisergebirge (2,344 m.). Ö. om Salzach
och n. om Enns ligger alplandskapet
Salzkammergut, med Tennengebirge (2,428 m.), i s. v.,
Dachsteingebirge (2,996 m.), i s., och Totes gebirge
med Priel (2,514 m.), i n. ö., och ö. om Enns
bilda Mariazell-alperna, med Ötscher (1,892 m.),
öfvergång till Wienerwald. N. om dessa berg
vidtar i Ober-österreich Donaudalen med det af
Inn, i v., och berget Hausruck (800 m.), i s.,
begränsade Innviertel, s. om Donau, och det af
Böhmerwald i n. samt Greinerwald (med Gross
Peilstein. 1,060 m.) i ö. begränsade Mühlviertel
n. om Donau. Af ven längst i n. ö. finns ett stort
slättland, Marchfeld, och s. därom sträcker sig,
utmed nordvästra delen af Burgenland och skildt
därifrån genom Leitha och de ö. om denna löpande
Leithabergen (480 m.), det långsträckta, åt s.
afsmalnande slättlandet Steinfeld.
Landets hufvudflod är Donau, som från Passau
i v. till Thebem i ö. tillhör Ö. och där har en
längd af 373 km. samt mottar fr. v. Kamp och
gränsfloden March jämte en mängd mindre
tillflöden, fr. h. Lech (med Lechta fr. h.), Inn (med
Kauns, Pitzbach, Sill, Ziller och Salzach, fr. h.),
Traun, som går genom Hallstätter- och
Traun-sjöarna och fr. v. mottager tillflöde från
Atter-(Kammer-)sjön, Ö:s största insjö, Enns, Raab (hvars
öfre lopp tillhör Ö.) samt Drava (med Mur, fr. v.,
och Grail, fr. h.). Af insjöar har Ö. utom de
nämnda endast några små i Salzkammergut, i n.,
samt i s. omkr. Drava (Weissensee, Millstättsjön
och Wörthsjön, v. om Klagenfurt). Flera af
floderna genomlöpa dalar, berömda för sin
naturskönhet och lifligt besökta af turister, såsom Lech-,
Pazna-, Inn-, Oetz-, Stubai-, Wipp- och
Zillerdalarna, alla i Tyrolen, Pinzgau och Pengau,
omkr. Salzach, i Salzburg, Enns-, Mur- och
Mürzdalarna, i Steiermark, samt Lavant-, Drava- och
Gaildalarna i Kärnten.
Befolkningen utgjorde (Burgenland
oräknadt) 6,057,617 pers. 1920, hvaraf 2,900,587 män
och 3,157,030 kvinnor. På 1 kvkm. kommo 78 inv.
Befolkningens fördelning på de olika "länderna"
(Burgenland inbegripet) och hufvudstaden framgår
af följande tabell:
| Länder | Areal kvkm. | Folkmängd | På 1 kvkm. |
| Wien (förbundshufvudstad) | 549 | 1,841,326 | – |
| Nedre Österrike | 19,276 | 1,457,335 | 76 |
| Öfre Österrike | 11,982 | 858,795 | 72 |
| Salzburg | 7,153 | 214,200 | 30 |
| Steiermark | 16,479 | 948,609 | 58 |
| Kärnten | 9,009 | 297,836 | 38 |
| Tyrolen | 10,486 | 306,304 | 25 |
| Vorarlberg | 2,602 | 133,212 | 51 |
| Burgenland | 4,343 | 345,073 | 79 |
| Österrike | 81,879 | 6,402,690 | 78 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
