223 Östermalms kyrka-österreichischer alpenklub 224 Östermalms kyrka, i dagligt tal benämning på Hedvig Eleonora kyrka. Se Hedvig Eleonora församling. Österman, målare. 1. Karl Emil ö., f. 11 jan. 1870 i Yästra Vingåker, studerade vid konst- akademien i Stockholm 1890-93, då han vann k. medaljen för Fersens mord, fortsatte studierna i Frankrike, Italien, Spanien och andra länder 1894-99. ö. blef sedan uteslutande porträttmålare. Bland hans alster äro att nämna Gammal fru (1899, Nationalmuseum), konung Oskar II (1899 och flera senare, ett i Nordiska museet), målaren E. Rosenberg (1901, Nationalmuseum), målaren R. Norstedt (1902, Konstakademien), konstnärens hustru (1906), professor Carl Curman (hans kanske främsta arbete, 1908), statsminister A. Lindman (1909), dubbelporträttet Efter middagen (s. å.), konung Gustaf V (1912, Stockholms slott) och grefve Fr. Wachtmeister (1916, Konstakademien). Den stora figurrika målningen I min ateljé (utställd 1917) framställer ett talrikt aftonsällskap af konst- närer och damer, åhörande ett humoristiskt föredrag. ö. blef led. af Konstakademien 1900, extra lärare vid Konsthögskolan 1902 och vice professor 1914, Tvillingbröderna Bernhard (t. v.) och Emil (t. h.) Öster- man. Efter oljemålning af Bernhard Österman. 2. Gustaf Bernhard ö., den föregåendes tvillingbroder, studerade vid Konstakademien 1892 -95, då han erhöll k. medaljen, vistades utrikes 1897-1901 och sedan flera gånger, är liksom bro- dern porträttmålare. Bland hans arbeten äro Jonas Lie (1901, Göteborgs museum), Ivar Hallström, biskop G. Billing (1902), professor Esaias Tegnér (s. å.), A. T. Gellerstedt (1905, Konstakademien), sångerskan Signe Rappe-W elden (1907), general A. Rappe (1908), Hans Hildebrand (s. å.), Gustaf V (1910), prinsessan Maria (1913), L. Looström (1915, Konstakademien), franske generalen Weygand (1920), Carl Laurin (1922), konstnärens hustru (1918 och senare), ö. blef medlem af akademien 1907 och hofintendent 1919. 1-2 G-g N. Östermark (fi. Te'uva), socken i Vasa län, Fin- land, Närpes domsaga och härad, församling af l:a kl., Vasa nedre kontrakt, Åbo ärkestift. Areal 558,5 kvkm.; befolkningen, finsktalande, 8,750 inv. (1920). O. B-n. Östermyra. Se Seinäjoki. Öster-Norrbotten. Se östernorrland. Östernorrland var under medeltiden benämning på den del af Finland, som nu kallas Österbotten. Jämte Västerbotten innefattades det under namnet Norrbotten, men var i fråga om lagskipning och kyrkliga ärenden fullkomligt skildt från Väster- botten. Det förekom ofta under namnet K o r s- h o l m s län, någon gång under benämningen Öster-Norrbotten (Styffe). österns ortodoxa katolska och apostoliska kyrka. Se Grekisk-katolska kyrkan. Österns republik, Fjärran l. Yttersta, demokratisk republik i nära förbund med ryska federativa sovjetrepubliken, omfattande Sibirien s. ö. om Baikalsjön eller de förutvarande ryska guv. Transbaikalien, Amur, Kustprovinsen och norra Sachalin. Hufvudstad är Tjita (se d. o.). Omkr. 1,700,000 kvkm. 1,811,725 inv. (1920). -- Under den villervalla, som i östra Sibirien följde på Koltjaks stora nederlag (dec. 1919--jan. 1920), upprättades i Verchne-Udinsk en provisorisk regering och nationalförsamling för Transbaikalien, och i Vladivostok öfvertogs styrelsen af en koalitionsregering af borgerliga och socialrevolutionärer. Japanerna hade till en början starkt inflytande på dessa regeringar, men i den mån de japanska trupperna återkallades österut, började de ledande i Transbaikalien närma sig Sovjet-Rysslands regering. Från Verchne-Udinsk flyttades regeringens säte till Tjita, och hösten 1920 omtalas den nya staten under namnet "Fjärran Österns republik". De "hvite" ryske generalerna Semenovs och Keppels trupper öfvergingo dec. 1920 till största delen kinesiska gränsen och afväpnades, hvarpå regeringen i Tjita vann allmänt erkännande ö. om Baikal utom i Vladivostok-området, där regeringar af skiftande politisk färg aflöst hvarandra under ständiga strider mellan bolsjeviker och "hvita" truppafdelningar, hvilka sistnämnda tidtals fått japanskt stöd. Mellan den nya republiken och Japan inleddes aug. 1921 i Dairen förhandlingar om definitiv reglering af deras mellanhafvanden (Japans ockupering af norra Sachalin, de japanska truppernas hemkallande från republikens område, handelsförbindelser m. m.), men dessa långt utdragna förhandUngar afbrötos våren 1922 af Japan, utan att ha ledt till nämnvärda resultat. Fjärran Österns republik har ej sovjetstyrelse, utan dess regering, för 2 år tillsatta ministrar, utses af en med allmän rösträtt vald nationalförsamling. Den har eget myntsystem, men kommunikations-, post- och telegrafväsen gemensamt med Sovjet-Ryssland, som äfven utöfvar starkt och växande inflytande på dess utrikespolitik. O. Sjn. V. S-g. Östernärkes domsaga, i Örebro län, omfattar 2 tingslag, Glanshammars och Örebro härads samt Askers och Sköllersta härads. 1.934 kvkm. 45,868 inv. (1921). Österplana, socken i Skaraborgs län, Kinne härad. 2,052 har. 1,265 inv. (1921). ö. bildar med Kestad ett pastorat i Skara stift, Kinna kontrakt. Österreichischer alpenklub [-ra'j- -klorb]. Se