frigjorda Östersjöprovinserna ha bildats folkrepublikerna Estland (se d. o. Suppl.) och Lettland (se d. o. Suppl.). De sammanfattas stundom med Litauen under den gemensamma benämningen Östersjöstaterna, Baltiska staterna eller Randstaterna. V. S-g. Östersjö-Svarta-hafskanalen, en föreslagen förbindelse mellan Dimas och Dnjeprs flodsystem, genom hvilken en för djupgående fartyg farbar led mellan Riga och Cherson skulle bildas. Visserligen finnas redan tre kanalförbindelser mellan Dnjeprs öfre lopp å ena sidan och de i Östersjön utfallande floderna Düna, Njemen och Weichsel å den andra, men samtliga äro otillfredsställande med afseende på dimensioner och slussanordningar. Den nuv. kanalen mellan Düna och Dnjepr begagnar sig af Dnjeprs biflod Beresina; den planerade vattenleden skulle däremot föra mellan de båda floderna på den punkt, där de mest närma sig hvarandra, kort nedanför Vitebsk, och skulle begagna sig af Dünas biflod Lutchessa och Dnjeprs biflod Orchitsa. Enligt ett förslag skulle en kanal om 8,3 km. längd med en bottenbredd af 30 m. och ett djup af 2,35 m. byggas. Förutom den nämnda förbindelsekanalen planerades äfven en reglering af såväl Düna från Riga till Vitebsk (39 slussar) som af Dnjepr från Orsa till katarakterna mellan Jekaterinoslav och Alexandrovsk (4 slussar). Dessutom skulle de nyssnämnda katarakterna på Dnjepr kringgås genom en sidokanal. Kostnaderna för hufvudkanalen beräknades till 51 mill. kr., för sidokanalen till 19,5 mill. kr. Arbetena voro vid Världskrigets utbrott färdiga att upptagas, men torde nu ha uppskjutits till en oviss framtid. A. N-d. Österskär, villasamhälle i österåkers socken, Stockholms län, beläget på en omkr. 5 km. lång, åt s. i Trälhafvet från Åkersberga, på Stockholm -Roslagens järnväg, utskjutande halfö, som i ö. begränsas af Sättrafjärden och i v. af Tunaviken. Ö., som är afsöndradt från egendomen Biskopstuna (se Tuna 9), började 1904 bebyggas med villor (1922 voro omkr. 250 tomter med 148 har areal utlagda) och har förbindelse med Stockholm dels genom en 18 km. lång järnvägslinje till Roslags- Näsby station vid järnvägen Stockholm-Rimbo- Gimo, dels genom reguljär ångbåtstrafik. E. A-t. Österslöf, socken i Kristianstads län, Villands härad. 4,566 har. 1,198 inv. (1921). Ö. utgör ett (t. o. m. 1921 till egaren af Karsholm patronelit) pastorat i Lunds stift, Villands kontrakt. Östersund, uppstad i Jämtland, i en bördig trakt längs östra stranden af Storsjön (se fig. 2 o. 3), Jämtlands läns enda stad, säte för landshöfdingen öfver detta län och chefen för 6:e arméfördelningen. Stadsområdet har en areal af 3,420 har. Invånarantalet, som 1806 var 180, hade 1830 stigit till endast 413, men 1870 till 1,717 och 1890 till 5,333. 31 dec. 1920 var det 13,535. Fr. o. m. 1918 äro med Ö. inkorporerade municipalsamhället Odenslund och 3 byar inom Brunflo socken. Taxeringsvärdet uppgick 1920 till 30,801,100 kr., hvaraf för jordbruksfastighet 1,688,000 kr. De bokförda tillgångarna uppgingo s. å. till 2,927,451 kr., skulderna till 2,097,698 kr. För kommunala behof uttaxerades samtidigt 8 kr. på hvarje bevillningskrona. Staden, som har sin största utsträckning i n. och s., genomskäres af breda, raka

Fig. 1. Östersunds vapen.

gator, hvilka äro dränerade och makadamiserade, och är medelst en bro af järn, Oskarsbron, förenad med Frösön. Tvärbanan genom Jämtland (fullb. 1882) är framdragen v. om staden på en utfyllning i Storsjön, hvilket nödvändiggjort flera vägöfvergångar till tryggandet af förbindelserna mellan staden och sjön. Den stora järnvägsstationen ligger i södra stadsdelen; en mindre station, den västra, är belägen mellan Stortorget och hamnen. 1912 fullbordades järnvägen från Ö. till Strömsund. Af järnvägen Ö.--Sveg är nu för trafik öppnad bandelen Ö.--Åsarna. Bland märkliga byggnader förtjäna att nämnas länsresidenset, det storartade rådhuset (fig. 4; invigdt 1912; se därom Wallberg, F. B.), Jämtlands fältjägarregementes och Norrlands artilleriregementes kaserner (äfven Norrlands ingenjörkår skall förläggas till Ö.) samt telegraf- och posthuset. Kyrkan, af trä, invigdes 1 jan. 1846. I stadens badhuspark aftäcktes 2 okt. 1921 en (af O. Ahlberg mod.) statygrupp, "Far och son". Stadens vattenledning blef färdig 1893. 1915 funnos i Ö. 157 mantals- och skattskrifna handelsidkande, hvaraf 10 aktiebolag och 5 registrerade föreningar, med tills. 264 pers. manlig och 135 pers. kvinnlig betjäning samt 887,385 kr. inkomst af handelsrörelse. S. å. funnos 95 manliga och 14 kvinnliga handtverksidkare med 181 pers. manlig och 39 pers. kvinnlig betjäning samt 144,735 kr. bevillningstaxerad inkomst af handtverksdriften. Staden har tullkammare, hvarest i tull-, nederlags- och transitupplagsafgifter 1919 erlades 137,514 kr. Industrien omfattade s. å.26 arbetsställen med 623 arb., 6,389,828 kr. salutillverkningsvärde och 273,505 kr. bevilln.-tax. inkomst. Bland industriföretagen märkas a.-b. Svenska maskinverkens samt Säfströms mek. verkstäder, 7 snickerifabriker, bland dem a.-b. Erik Paulsons möbelverkstäder, 4 boktryckerier, 1 kemisk-teknisk fabrik, 2 mineralvattenfabriker, elektricitetsverk, gasverk samt staden tillhörigt vattenledningsverk. I staden finnas Jämtlands folkbank, Jämtlands läns sparbank och Jämtlandsbanken samt afdelningskontor af Riksbanken, Svenska handelsbanken, Upplands enskilda bank, Sundsvalls enskilda bank och Svenska landtmännens bank. I Ö. finnas fullständigt högre allmänt läroverk, elementarläroverk för flickor, småskoleseminarium med flera undervisningsanstalter i öfrigt. I Ö. finns hospital (med plats för 560 patienter). Bland kulturella institutioner märkas vidare Jämtlands läns konstförenings museum, Jämtlands bibliotek (se d. o. Suppl.), Fornminnesföreningen och föreningen Jämtslöjd, hvilken sistn. har anlagt fornvallen Jamtli (ett jämtländskt "Skansen") strax n. om staden midt emot Frösön, med ett 30-tal gamla byggnader uppförda. Från tryckerier i staden utges de dagliga tidningarna "Jämtlands-Posten", "Jämtlands tidning" och "Östersunds-Posten". I ecklesiastikt hänseende är