Fig. 3. Östersund, sedt från Frösön. (Mellan dem ses Oskarsbron.)
Ö. ett konsistoriellt pastorat, hörande till Härnösands stift,
med kyrkoherde och komminister (en
pastorsadjunkt skall anställas). Artilleriregementet
utgör en församling för sig. Detta regementes stab
samt 1:a, 2:a och 4:e division äro förlagda till Ö.,
3:e divisionen däremot i Boden.
Fig. 4. Östersunds rådhus.
Stadens vapen (fig. 1) är ett älghufvud i silfver
på blått fält med en gyllene krona däröfver.
Ö. anlades 1786 på ett afradsland. De tjugu
första åren åtnjöto invånarna skattefrihet.
Platsen blef residensstad 1810, då Jämtlands län
bildades. Med undantag för åren 1830--36, då Ö.
hade egen "justitiarius", lydde staden under
landsrätt till 1857, då den fick sin förste borgmästare
och egen magistrat. Stadens magistrat utgöres nu
af borgmästare och 3 lagfarna rådmän. Till firande
af 100-årsminnet af Jämtlands hushållningssällskaps
tillkomst (1917) öppnades 2 juli 1920 i Ö. vid
Jamtli (se ofvan) en jubileumsutställning (som medförde
betydlig förlust), omfattande jordbruk, handel
och industri. S. å. hölls en "kulturmässa" (den
2:a i ordningen i Sverige; den 1:a hölls i Skara
1919): konstutställning, konsertafdelning och
friluftsteater. Se S. J. Kardell, "Ö:s stads uppkomst
och utveckling t. o. m. 1830" (1920).
Östersunds kontrakt (före 1921
Jämtlands
östra kontrakt), i Härnösands stift, omfattar
de 11 pastoraten Refsund, Sundsjö och Bodsjö;
Bräcke och Nyhem; Brunflo, Marieby och Lockne;
Östersund; Näs, Hackås och Gillhofs kapell;
Sunne och Norderön; Frösön; Ragunda; Hällesjö
och Håsjö; Fors; Stugun och Borgvattnet. 8,046
kvkm. 52,394 inv. (1921).
Östersunds-posten, numera daglig tidning, som
utges i Östersund. Den uppsattes i sept. 1877 af
Agaton Vilhelm Burman, som 1881 inköpte
den och till sin död, 19 maj 1918, var dess
hufvudredaktör. Hans efterträdare är
Edvin
Valdemar Magnusson (f. 1888). T. o. m.
1884 utkom tidningen 2 ggr i veckan, 1885-dec.
1894 3 ggr och till slutet af 1907 4 ggr. Den
har icke varit organ för något politiskt parti, utan
företrädt en allmänt borgerlig politik, och dess
insatser ha framför allt gällt kommunala spörsmål
och frågor af betydelse för Jämtlands län.
1887 öfvertogs tidningen af Östersunds-postens
tryckeriaktiebolag, med ett aktiekapital af 50,000
kr., som äfven eger civiltryckeri och sysselsätter
ett 40-tal personer. Tidningstryckeriet torde vara
ett af Norrlands bästa; sedan 1914 tryckes tidningen
på en 8-sidig rotationspress i 6-spaltigt format.
Prenumerationspriset är 12 kr. (1922), upplagan
öfver 12,000 ex., däraf nära 6,000 i postprenume-
ration.
Östersunds revir, af Mellersta Norrlands distrikt,
Jämtlands län, omfattar Hammerdals, Lits, Gåxsjö,
Häggenås, Kyrkås, Rödöns, Näskotts, Aspås, Ås,
