Därefter var den i ett bedröfligt tillstånd, men borgarna vägrade flytta till Öregrund. 1795 härjades staden af en eldsvåda, som ödelade större delen af samhället. I stadens närhet låg i slutet af 1300- och början af 1400-talen "ett vackert slott och fäste", Östhammarshus, som under Engelbrekts befrielsekrig 1434 brändes af den där varande danske fogden, som flydde med sin egendom sjövägen till Danmark. Lämningar af grundmurarna synas ännu. Från början af 1600- till midten af 1800-talet idkade invånarna strömmingsfiske vid Måssten och Gåssten samt andra skär utanför Singön. Fisket var då stadens egentliga näringsfång. R. Hbg. Öst-hindi. Se H i n d i. Öst-Karelen. Se K ar e l en. Suppl. Öst-Karpaterna. Se K a r p a t e r n a, sp. 1145. Östkinds härad, i Östergötlands län, ingår i Björkekinds, östkinds m. fl. härads domsaga och i Norrköpings fögderi samt omfattar socknarna Häradshammar, Jonsberg, östra Husby, Kvarsebo och östra Stenby. 36,142 har. 6,461 inv. (1921). Östkinds och Björkekinds kontrakt. Se Vik- bolands kontrakt. Östkustbanan (Ostkustbanan), normalspårig (1,435 m.) järnväg under byggnad mellam Gäfle och Härnösand of ver städerna Söderhamn, Hudiksvall och Sundsvall. Koncession beviljades åt enskilda per- soner 12 aug. 1903 och blef sedermera öfverlåten på Ostkustbanans a.-b. Järnvägen, som enligt vid kon- cessionsaoisökningen ingifven plan blir 293,91 km. lång, skall från utgångspunkten vid centralstationen i Gäfle följa Gäfle-Ockelbo järnväg under en sträcka af omkr. 2,5 km., hvarvid järnvägen medelst väg- port föres under Gäfle-Dala järnväg samt där- efter, med afvikning åt ö., ledes öfver Testeboån och fram till Strömsbro. Därifrån går linjen till närheten af Hille kyrka, utmed Mårdängssjöns östra strand, förbi Björke, Trödje och Eån, hvar- efter järnvägen efter anslutning till Ockelbo- Norrsundets järnväg fortsätter öfver Hamrångeån, Svartån och Tönnebroån till Axmars by och bruk. Sedan järnvägen strax n. om Axmars bruk passe- rat gränsen mellan Gästrikland och Hälsingland, går den öfver Trollbäcken, vidare öfver Ljusnan invid Ljusne järn- och sågverk samt korsar sedan vid Sandarne kolning Marma-Sandarne järnväg, med hvilken anslutning beredes. På grund af de svåra terrängförhållandena vid Söderhamn har direkt anslutning med statsbanans stationer där ej kunnat erhållas, utan går hufvudlinjen v. om sta- den, med hvilken förbindelse är afsedd att åstad- kommas medelst ett 858,9 m. långt spår ned till Söderhamns västra statsbanestation. Järnvägen går vidare genom vägport under statsbanan Stugsund- Söderhamn-Kilafors, förbi Norrala kyrka och öfver Norralaån, förbi Trönö gamla kyrka och Bolåns by, öfvergår i närheten af Enångers kyrka Enångersån och sedermera örängeån, vidare förbi Njutångers kyrka samt öfver Iggesundsån och den smalspåriga järnvägen mellan Iggesunds bruk och hamn. Norr därom passeras Dellångersån, hvarefter järnvägen går utmed Långsjön och öfver dennas norra del till statsbanans spår mellan Ljusdal och Hudiksvall, hvilket den följer in till Hudiksvalls statsbanesta- tion. Därifrån löper järnvägen utmed Norra Häl- singlands smalspåriga järnväg under en sträcka af omkr. 3 km., men antar sedan en mera östlig rikt- ning förbi Fiskeby, öfver Viboån samt förbi Norden- holm, Kogsta och Ströms bruk, passerar Harm- ångersån samt Stocka och Gärde nära Jättendals kyrka. Sedan järnvägen härefter öfvergått Gnarps- ån, går den förbi Gnarp och Årskogen, passerar länsgränsen mellan Gäfleborgs och Västernorrlands län nära Armsjön samt Majs och Stångoms byar nära Njurunda kyrka, går vidare öfver Ljungan vid Dingersjö, förbi Värsta ångbåtsbrygga, Svartvik samt Stockviks och Kubikenborgs sågverk och fram- kommer därefter till Sundsvall, hvarest anslutning sker till ett af de spår, som förbinda västra och östra statsbanestationerna där. Från Sundsvalls västra station ledes järnvägen öfver Selångersån till Tivoli, Tunadal, Filland, Näs, Johannedal och Sund. Härefter följer en tunnel af 120 m. längd, hvarefter linjen framgår förbi Skönvik, öfver Mario- bäcken, vidare förbi östrand och Vifsta till Berge- forsen, hvarest Indalsälfven passeras, sedermera genom ytterligare en tunnel af 150 m. längd och öfver Ljustorpsån till T j al och Söråker samt öfver Svartån och Hussjöån. Norr om Bye passeras land- skapsgränsen mellan Medelpad och Ångermanland, och linjen fortsätter sedermera förbi Antjärn och öfver Gådeån till Härnösand, där järnvägen inledes på Härnösand-Sollefteå järnvägs station. Anlägg- ningskostnaden är urspr. beräknad till 26 mill. kr. 1913 beviljades järnvägsbolaget ett lån å 3 mill. kr. Den allmänna prisstegring, som inträdde efter ofvanmämnda kostnadsberäkning, kom emellertid att väsentligt öka byggnadskostnaden. Enligt i febr. 1922 framlagda alternativ (östkustbanekommitténs bet., tr. 1922) skulle hela banan Gäfle-Härnösand, om den byggdes i ett sammanhang, draga en kost- nad af 47 mill. kr., inberäknadt rullande materiel med 4,8 mill. kr. samt räntor och kreditivafgifter å banklån, men oafsedt kostnad för Sundsvalls sta- tion jämte räntor å statslån och eget kapital. De olika bansträckorna skulle färdigställas och öppnas för trafik, bandelen Ljusne-(Stugsund)Söderhamn 1922, Iggesu<nd-Hudiksvall 1923, Sundsvall- Härnösand 1924, Stugsund (Söderhamn)-Sundsvall i ej förut färdiga delar 1926 samt Gäfle-Ljusne 1927. Förenämnda kostnadssumma, 47 mill. kr., föreslås till 19 mill. kr. eget kapital, 14 mill. kr. statslån och 14 mill. kr. banklån, l juni 1922 beslöt riksdagen att af K. M:t begära förslag rörande statens medverkan till finansiering af baoi- bygget och beviljade samtidigt ytterligare ett stats- lån å 3 mill. kr. för detta. F. P. Östlæstadiäner. Se Læstadianismen, sp. 786. Östland(et). Se Norge, sp. 1380. Östlandsrasen. Se Norska hästen. Östlundaborg kallas de betydande lämningar efter en forntida befästning (vikingaborg ?), som fin- nas på ett högt berg vid Skattmansösjön i Uppland, Hvittinge socken och Torstuna härad. L. W:son M. Östmark, socken i Värmlands län, Fryksdals härad. 39,651 har. 3,834 inv. (1921). Ö. utgör ett pastorat i Karlstads stift, Fryksdals kontrakt. Östmark (ty. Ostmark), markgrefskap. Se öster- r i k e, sp. 236-237 ff. Om preussiska O s t m a r k se d. o. Östmarkens skans, i Norge, Hedemarks fylke,