gemensam borgmästare med Öregrund. Den är numera förlagd under landsrätt. Norra Roslags domsagas kansli är numera förlagdt till Ö. Stadsstyrelsen består af ordf. och 2 led. Af stadens 1921 röstberättigade 265 män och 357 kvinnor deltogo 156 män och 166 kvinnor i riksdagsmannavalet. Stadens folkskoleväsen är anordnadt enligt typ B : 1 i 1918 års undervisningsplan. Stadens vapen (fig. 1) visar en grön fisk på silfvergrund under ett nät på grön grund. Ö. omnämnes i handlingar första gången 1368, då konung Albrekt utfärdade privilegier för staden. Men redan dessförinnan var Ö. en besökt handelsplats. Gamla handlingar tala ock om ett "Östhammars län" under ärkebiskopsbordet i Uppsala. I slutet af 1400-talet var farleden till staden så uppgrundad, att borgarna anhöllo att få flytta till Öregrunds näs. Detta bifölls, och staden

Fig. 3. Torget med rådhuset (t. v.) och Upplands enskilda banks hus (t. h.).

Fig. 4. Gata i Östhammar.

Fig. 5. Östhammars badanstalt.

Fig. 6. Östhammar i slutet af 1600-talet, efter Sueciæ-verket.

Öregrund fick Östhammars privilegier. Emellertid hade Östhammar å Gullskäret ånyo uppstått närmare kusten på sin nuv. plats, sedan Öregrund på Kristian II:s föranstaltande 1520 blifvit afbrändt, och fick 1539 sina privilegier förnyade. 1651 fick staden rådhus, och 1663 utverkade borgarna tillstånd af regeringen att anlägga en kyrka. 1719 plundrades och brändes staden af ryssarna.