Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öttingen, 1. Arthur Joachim von - Öttingen, 2. Wolfgang von - Öttinger - Öttum - Ötzthal - Öved - Övedskloster - Övedssandsten - Överland, Ole Andreas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
in dualer entwickelung (1866; ny uppl. 1913),
hvari han ofta lyckligt sökte försona Hauptmanns
spekulativa och Helmholtz’ naturvetenskapliga
riktning, men tillika uppställde teorien om en dualism
i den harmoniska uppfattningen af dur och moll
som polariska motsatser (jfr Moll), en åsikt, som
vunnit anmärkningsvärda både anhängare (Riemann)
och motståndare (Hostinsky) utan att ännu
kunna sägas ha erhållit fullt vetenskapligt och
ännu mindre praktiskt afgörande.
2. Wolfgang von Ö., den föregåendes
brorson, tysk kulturhistoriker, f. 25 mars 1859 i
Dorpat, vardt 1888 docent i nyare konsthistoria
vid universitetet i Marburg, var 1892–97 professor
i konst- och litteraturhistoria vid konstakademien
i Düsseldorf, 1897–1905 förste sekreterare vid k.
konstakademien i Berlin, 1911–20 direktor för
Goethe-und-Schiller-arkiv i Weimar och för Goethe-
Nationalmuseum, har skrifvit ett antal konsthistoriska
arbeten (om Filarete 1888 och 1890, Chodowiecki
1895 och 1897 m. m.), Das gesetz in der
kunst (1903), Die bunte menge (1906), Aus stiller
werkstatt (1908), Goethe und Tischbein (1910) och
Erlebtes und erdachtes (1911).
1. E. F–t. 2. R–n B.
Öttinger. Se Oettinger.
Öttum, socken i Skaraborgs län, Skånings härad.
2,105 har. 632 inv. (1921). Annex till Jung,
Skara stift, Barne kontrakt.
Ötzthal. Se Oetzthal.
Öved (fsv. Övith), socken i Malmöhus län, Färs
härad. 4,081 har. 1,062 inv. (1921). Ö. utgör
ett (t. o. m. 1921 till innehafvaren af Övedskloster
patronellt) pastorat i Lunds stift, Färs kontrakt.
I äldre tider bildade en del af Ö., nämligen
Skartofta, egen socken.
Övedskloster, fideikommissegendom i Malmöhus
län, omfattar 38,6149 mtl i Öveds, Södra Åsums,
Björka, Våmbs (3,415 har, 1,073 mill. kr. tax.-v.),
Brandstads och Harlösa socknar med en areal af
8,737 har, hvaraf 3,435 har åkerjord och 2,946
har skogsmark och ett tax.-v. af 4,633,400 kr.
(1922). Hufvudgård är säteriet Övedskloster, i
Öveds socken, 4 mtl, som jämte Tullesbo säteri
(1 3/4 mtl) och Svansjö säteri (1 5/8 mtl) samt
hemman (18 94/96 mtl) i samma socken omfattar 4,010
har, hvaraf 1,919 har åkerjord och 1,109 har
skogsmark, med ett tax.-v. af 2,8 mill. kr. (1922)
för jordbruksfastigheter och 76,000 kr. för annan
fastighet. Hufvudgården är bebyggd med ett
ståtligt tre våningar högt slott (fig. 1 o. 2) i
fransk rokokostil af röd sandsten, uppfördt 1765–76
af öfverste Hans Ramel (se d. o. 2) efter
ritningar af Hårleman.
![]() |
Fig. 1. Öfvedsklosters slott, borggårdssidan. |
![]() |
Fig. 2. Slottet från parksidan. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>