Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Abnoba ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Abnoba, romarnas namn på Schwarzwald
(se d. o.).
Abo, bibo, caka. Se Bollspel, sp. 1018.
Aboka. Se Gabun.
*Abome, Abomey l. Abomi. 1. Fransk
koloni (vasallkonungadöme) i Väst-Afrika, n. om
Guineabukten, omfattar södra delen af det forna
negerkonungariket Dahomey. – 2. Hufvudstad i
nämnda koloni. Omkr. 15,000 inv. A. har
järnvägsförbindelse med Kotonou vid kusten och med
Parakou i n.
1-2. E. A-t.
Abony [a’bånj], stad i ungerska komitatet Pest,
85 km. ö. s. ö. om Budapest, vid järnvägen från
denna stad till Szolnok. A. har stora marknader
och liflig spannmålshandel. 14,720 inv. (1910),
alla ungrare.
*Abortiv, biol., bildningar, såväl normala som
sjukliga, hvilka ej hunnit uppnå sin slutgiltiga
utbildningsform, alltså stannat kvar på ett tidigare
embryonalt skede eller blifvit i ett eller annat
afseende förkrympta, "felslagna".
L-e.
Abortivägg, zool., detsamma som pol- eller
riktningsceller. Se Befruktning, sp. 1192.
Abraham [ei’brəhäm], William, walesisk
arbetarledare, f. 1842, d. 14 maj 1922, var
grufarbetare till 1873, då han blef förtroendeman för
sin hemtrakts kolgrufarbetare. Som sådan fick
han stort inflytande och representerade valkretsen
Rhondda valley från 1885 till 1921, då han drog sig
tillbaka till privatlifvet. Han blef 1911 led. af
Privy council. A:s skicklighet som sångare
förvärfvade honom det keltiska tillnamnet Mabon
("barden"), under hvilket han sedan var mest
känd i arbetarvärlden och parlamentet.
V. S-g.
*Abrahamson. – 2. Eufrosyne A. blef
1868 led. af Mus. akad.
Abramis abramo-rutilus, zool. Se Mört, sp. 350.
Abramovitj, Shalom Jacob, judisk
författare, ofta under pseudonymen Mendele
Mocher-Sforim (Mendele bokförsäljaren), f.
1836 i Kopyl, Litauen, d. 1917, miste vid tretton
års ålder sin fader, som invigt honom i talmud,
genomvandrade Volynien och Podolien, tills han
adertonårig slog sig ned i Kamenets-Podolsk, där
han gjorde bekantskap med den moderna ryska och
tyska litteraturen, vardt 1856 anställd som lärare
i en judisk goss-skola där, men måste lämna
staden till följd af en satir 1869 och flyttade till
Sjitomir, de judiske progressisternas
hufvudkvarter. 1881 vardt han föreståndare för Talmud tora
skolan i Odessa. A. började som en af den judiska
framstegsrörelsens ifrigaste förfäktare i pressen
och skref samtidigt äfven ett stort antal
naturvetenskapliga uppsatser; ett par samlingar af
dessa artiklar utgafs 1860 och 1866. Som novellist
framträdde han på jiddisch med en satir efter
lefvande modell 1865, berättelsen Ha-Abot
we-ha-Banim (Fäder och söner, 1868), som skildrar
striderna bland de ryske judarna mellan det ortodoxa
äldre och det progressistiska yngre släktet, den
ofvannämnda satiren öfver församlingsföreståndarna
1869 och Kliatsche (1873), en allegori öfver
judarnas lif i landsflykten. Något senare kommo
Kiẓzur Mẓʿot Binyamin ha-Shelishi, "Fischke der
krummer" och "Wünschfingerl" (1890). För större
delen af sina följande arbeten brukade A. den
klassiska hebreiskan, som han riktade och delvis
förnyade: Shem we-Yaphet ba-ʿAgalah (1890),
Bi-Yeme ha-Raʿash (1894), Bi-Yeshibah shel Maʿalah
(1895) och Be-ʿEmek ha-Baka (1897–98). – A.
anses som den nyjudiska romanens grundläggare
och har kallats "judarnas Cervantes". Med
kärleksfull iakttagelse, i originell, personlig form
skildrade han östjudiska ghetton med deras
lidanden och strider.
*Abrányi, K., afled 1913. Han var 1906-09
ministerialråd och chef för ungerska regeringens
pressbyrå.
Abraure, en omkr. 15 kvkm. stor sjö belägen
361 m. ö. h. på gränsen mellan Arjepluogs och
Arvidsjaure socknar, Norrbottens lappmark,
afrinner genom Abmorälfven till Pite älf.
O. Sjn.
Abraxas grossulariata, zool. Se
Krusbärsmätaren.
Abri, fr., arkeol., skydd. Se
Moustérientiden.
Abrodd, bot. Se Åbrodd.
*Abrudbánya tillhör sedan freden i Neuilly 5
juni 1920 Rumänien. 2,938 inv. (1910).
*Abrus precatorius. Se äfven Abrin samt
Jequirity, Kräftögon och
Paternosterärta.
*Abruzzo. Rörande den i art. omnämnda
fårafveln se Fårsläktet, sp. 203.
Absalons graf. Se Jerusalem, sp. 1372.
*Abscess. Om sänkningsabscess se d. o.
Absent friends [ä’bsnt fre’nds], eng.,
frånvarande vänner.
Absintiin och Absintin, kem., 2 olika
bitterämnen, som förekomma i malört. Jfr Absint.
*Absjeron tillhör sedan 1918 republiken
Aserbeidjan.
*Absolon, J., dog 5 maj 1895 i London.
Absolut diet. Se Diet, sp. 369.
Absolut höjd, topogr. Se Höjd 3.
Absolut tonsinne, mus., förmågan att genast
igenkänna någon viss tons höjdläge.
Absolut tvång, jur. Se Kompulsivt tvång.
*Absorption. 1. Jfr äfven Adsorption.
Abstinens, nationalek. Se Senior, N. W.
Abstraktur (se Abstrakter), mus., i orgeln
gemensam benämning på den mekaniska
spelregeringens olika delar, som öfverföra tangenternas
rörelser till spelventilerna eller motsvarande
apparater.
E. F-t.
*Absurdum. Jfr Credo quia absurdum.
Abu-al-Gassali. Se Al Gassali.
Abude. Se Aburi. Suppl.
Abu Debi l. Thabi, stad på en ö i Persiska
viken vid Arabiska halföns sydöstkust, hufvudort för
pärlfiskerierna där. Omkr. 18,000 inv.
Abu-el-Farabi. Se Farabi.
Abu Hammed, stad i engelsk-egyptiska Sudan,
vid den stora Nilkröken, 370 km. s. ö. om Wadi
Halfa, med hvilket A. är förenadt genom järnväg.
A. eröfrades 7 aug. 1897 af de engelsk-egyptiska
trupperna. Före järnvägens anläggning var A.
utgångspunkt för karavanerna genom Nubiska öknen
till Korosko.
E. A-t.
Abu-l-Kasim, persisk skald. Se Firdausi.
Abulug, stad på Luzon, Filippinerna, nära
floden Abulugs utlopp på norra kusten. Omkr.
10,000 inv. Den omgifvande trakten är rik på
tobak, ris och majs.
E. A-t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
