Aburi (Abude), stad i engelska kolonien Guldkusten, Afrika, 32 km. n. om Accra, 400 m. ö. h., på södra sidan af Akwapimkedjan. A. är jämförelsevis hälsosamt och har en sanitetsstation samt en botanisk station. E. A-t. Abu-Sar el-Kibli, hamn. Se Myos Hormos. *Abu-Simbel. Se Egypten, pl. II. *Abusjer är Persiens viktigaste hamnstad, anlöpt i reguljär trafik äfven af Sv. rederi-a.-b. Transatlantics ångare från 1915 (svensk export dit 1/2--1 mill. kr.). A. hölls besatt af England 1914--15. Abu Tellul, by i Palestina, n. ö. om Jeriko. Där blefvo turkar och tyskar under Världskriget slagna af engelsmännen under general Allenby 14 juli 1918. E. A-t. Abu-tig (Abutij l. Abutith), fordom Abutis, stad i Öfre Egypten, vid Nilen, 24 km. s. ö. om Assiut. Omkr. 10,500 inv. I närheten finnas klippgrafvar och andra fornminnen. E. A-t. *Abutilon, bot. De som krukväxter ej sällan odlade A. Darwinii och hybrider kallas ofta lönn eller blomsterlönn. G. L-m. Abu-t-tájjib Ahmed ibn el-Huséin el-Kufi, arabisk skald. Se Mutanabbi. Abyle, Abyla, Abila, grek., l. Monte del Acho, sp., bergudde i Afrika. Se Céuta. Abyssal (af grek. aby'ssos, afgrund), (hafs-) djupet omfattande. Se Djurgeografi, sp. 570. *Acacia, bot. Se äfven Albizzia, Suppl., Garfmedel, sp. 747, och Mimosa. Académie des Goncourt [-mi dä gåkor]. Se Goncourtakademien. Academy [ökä'dömi], The, engelsk tidskrift för litteratur, konst och vetenskap, uppsatt 1869 af Charles Appleton, som äfven var dess utgifvare till 1881; af hans efterträdare må nämnas J. S. Cotton 1881-96, C. Lewis Hind 1896-1903, lord Alfred Douglas 1907-10. 1869-70 var den månatlig, 1871-74 utkommo två nummer i månaden, 1874-okt. 1915 var den veckoskrift, men har sedan återgått till sitt första utgifningssätt. R-n B. *Acadiska bergssystemet omfattar bl. a. berggrupperna Green mountains i Vermont, Hoosac mountains i Massachusetts och Vermont samt White mountains i New Hampshire, där högsta toppen, M:t Washington, når 1,918 m. Acajutla [akacho'tla], hamnstad vid Stilla hafvet i republiken Salvador, Central-Amerika. Hufvudmarknaden för perubalsam samt export af kaffe och socker. A. har järnväg till Santa Ana och La Ceiba. Acalypha L., bot., ett släkte af träd och buskar, hörande till fam. Euphorbiaceæ, underfam. Crotonoideæ med 300 arter i tropikerna. Blommorna äro vanligen monoika, sakna krona och sitta i axliknande ställningar. Acalypha-arter odlas ofta i växthus, dels för de brokiga bladen, dels för de praktfulla, ända till 50 cm. långa blomställningarna (hos A. Sanderiana och hybrider). G. L-m. Acambaro, stad i mexikanska staten Guanajuato, 70 km. s. v. om Queretaro vid järnvägen Mexico--San Luis Potosi. 10,500 inv. (1910). Acanceh [ākā'nsei], stad i mexikanska staten Yucatan, vid järnvägen 25 km. s. ö. om Mérida. 23,000 inv. (1910). A. har järnvägsförbindelse med Sotuta och Ticul och liflig handel med sisalhampa. *Acanthaceæ, bot. Familjen, som bildar en särskild afdelning af ser. Tubifloræ, utmärkes af ett mycket mångformigt pollen och af cystoliter. G. L-m. *Acanthia lectularia, zool. Rörande mundelarnas allmänna byggnad se Halfvingar, sp. 1088 och fig. Om bild af A. samt utrotning af vägglöss se Väggohyra. L-e. *Acanthis, zool. Se ock Sisksläktet. Acanthocinus ædilis, zool. Se Lamiinæ. Acanthodei l. Acanthodi, paleont., en grupp mycket primitivt byggda hajartade fiskar från Europas och Nord-Amerikas paleozoiska system. Kroppen är spolformig och ryggsträngen persisterande. Kraniebrosket är starkt förkalkadt. Tänder saknas. Kroppen och delar af fenorna äro beklädda med mosaikartadt ställda fjäll. L-e. *Acapulco hemsöktes 1909 svårt af en jordbäfning. Acaracú, stad i staten Ceará, Brasilien, vid floden Acaracús utlopp i Atlanten, 215 km. n. v. om Fortaleza, med stor export af majs, bomull och salt fisk. Omkr. 20,000 inv. E. A-t. Acarus scabiei, zool. Se Skabb. Acarusskabb, zool. Se Hårsäckskvalster. Acatenango [-gå], stad i Guatemala, Central-Amerika, vid floden Guacalate, omkr. 50 km. s. v. om staden Guatemala, midt emellan vulkanerna Agua och Fuego. N. om detta ligger den halft utslocknade vulkanen A. (3,950 m. ö. h.). Accessoriska beståndsdelar, miner., förekomma i en bergart utöfver det fåtal väsentliga beståndsdelar, som äro karakteristiska för bergarten i fråga. Som accessoriska beståndsdelar i våra eruptiva bergarter förekomma t. ex. malmmineralen, apatit, titanit och zirkon ganska allmänt. K. A. G. Accessoriska binjurar, anat. Se Binjure. Accessoriska knoppar, bot. Se Knopp. Accessoriska näringsämnen. Se Vitaminer. Accessorisk artikulation, språkv. Se Konsonant, sp. 820. Accipiter, zool. Se Hökarna. *Accis är det vanliga namnet på skatter, som träffa varor, när de tillverkas eller omsättas inom landet, till skillnad från tullar, som träffa varorna, när de passera (tull)gränsen på väg in eller ut. Häri ligger, att en vara kan bli föremål för både tull och accis, f. n. t. ex. socker. Tullar och acciser utgöra under denna benämning den ena stora underafdelningen under afd. Skatter i den nuv. svenska riksstaten; de sammanfattas eljest ofta under det gemensamma namnet konsumtionsskatter (se d. o.). Särskildt gentemot stämpelmedlen är gränsen dock godtycklig, emedan det senare namnet hänför sig enbart till den yttre formen för skattens uttagande. Alltefter det stadium på varans väg till konsumenten, där skatten uttages, skiljes bland acciserna på råvaruskatter (t. ex. maltskatt), tillverknings- eller produktskatter (t. ex. sockerskatt, tobaksskatt, brännvinstillverkningsskatt) och försäljningsskatter (t. ex. omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, mer oegentligt rusdrycksförsäljningsmedel). De nu som exempel uppräknade skatterna äro de f. n. till staten utgående acciserna i Sverige. Deras statsfinansiella