Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aburi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Aburi (Abude), stad i engelska kolonien
Guldkusten, Afrika, 32 km. n. om Accra, 400 m. ö. h.,
på södra sidan af Akwapimkedjan. A. är
jämförelsevis hälsosamt och har en sanitetsstation samt
en botanisk station.
E. A-t.
Abu-Sar el-Kibli, hamn. Se Myos Hormos.
*Abu-Simbel. Se Egypten, pl. II.
*Abusjer är Persiens viktigaste hamnstad, anlöpt
i reguljär trafik äfven af Sv. rederi-a.-b.
Transatlantics ångare från 1915 (svensk export dit
1/2–1 mill. kr.). A. hölls besatt af England 1914–15.
Abu Tellul, by i Palestina, n. ö. om Jeriko. Där
blefvo turkar och tyskar under Världskriget slagna
af engelsmännen under general Allenby 14 juli
1918.
E. A-t.
Abu-tig (Abutij l. Abutith), fordom
Abutis, stad i Öfre Egypten, vid Nilen, 24 km. s. ö.
om Assiut. Omkr. 10,500 inv. I närheten finnas
klippgrafvar och andra fornminnen.
E. A-t.
*Abutilon, bot. De som krukväxter ej sällan
odlade A. Darwinii och hybrider kallas ofta lönn
eller blomsterlönn.
G. L-m.
Abu-t-tájjib Ahmed ibn el-Huséin el-Kufi, arabisk
skald. Se Mutanabbi.
Abyle, Abyla, Abila, grek., l. Monte del
Acho, sp., bergudde i Afrika. Se Céuta.
Abyssal (af grek. aby’ssos, afgrund), (hafs-)
djupet omfattande. Se Djurgeografi, sp. 570.
*Acacia, bot. Se äfven Albizzia, Suppl.,
Garfmedel, sp. 747, och Mimosa.
Académie des Goncourt [-mi dä gåkor]. Se
Goncourtakademien.
Academy [ökä’dömi], The, engelsk tidskrift för
litteratur, konst och vetenskap, uppsatt 1869 af
Charles Appleton, som äfven var dess utgifvare
till 1881; af hans efterträdare må nämnas J. S.
Cotton 1881-96, C. Lewis Hind 1896-1903,
lord Alfred Douglas 1907-10. 1869-70 var den
månatlig, 1871-74 utkommo två nummer i
månaden, 1874-okt. 1915 var den veckoskrift, men har
sedan återgått till sitt första utgifningssätt.
R-n B.
*Acadiska bergssystemet omfattar bl. a.
berggrupperna Green mountains i Vermont,
Hoosac mountains i Massachusetts och
Vermont samt White mountains i New
Hampshire, där högsta toppen, M:t Washington,
når 1,918 m.
Acajutla [akacho’tla], hamnstad vid Stilla hafvet
i republiken Salvador, Central-Amerika.
Hufvudmarknaden för perubalsam samt export af kaffe och
socker. A. har järnväg till Santa Ana och La
Ceiba.
Acalypha L., bot., ett släkte af träd och buskar,
hörande till fam. Euphorbiaceæ, underfam.
Crotonoideæ med 300 arter i tropikerna. Blommorna
äro vanligen monoika, sakna krona och sitta i
axliknande ställningar. Acalypha-arter odlas ofta i
växthus, dels för de brokiga bladen, dels för de
praktfulla, ända till 50 cm. långa
blomställningarna (hos A. Sanderiana och hybrider).
G. L-m.
Acambaro, stad i mexikanska staten
Guanajuato, 70 km. s. v. om Queretaro vid järnvägen
Mexico–San Luis Potosi. 10,500 inv. (1910).
Acanceh [ākā’nsei], stad i mexikanska staten
Yucatan, vid järnvägen 25 km. s. ö. om Mérida.
23,000 inv. (1910). A. har järnvägsförbindelse
med Sotuta och Ticul och liflig handel med
sisalhampa.
*Acanthaceæ, bot. Familjen, som bildar en
särskild afdelning af ser. Tubifloræ, utmärkes af ett
mycket mångformigt pollen och af cystoliter.
G. L-m.
*Acanthia lectularia, zool. Rörande
mundelarnas allmänna byggnad se Halfvingar, sp.
1088 och fig. Om bild af A. samt utrotning af
vägglöss se Väggohyra.
L-e.
*Acanthis, zool. Se ock Sisksläktet.
Acanthocinus ædilis, zool. Se Lamiinæ.
Acanthodei l. Acanthodi, paleont., en grupp
mycket primitivt byggda hajartade fiskar från
Europas och Nord-Amerikas paleozoiska system.
Kroppen är spolformig och ryggsträngen
persisterande. Kraniebrosket är starkt förkalkadt.
Tänder saknas. Kroppen och delar af fenorna äro
beklädda med mosaikartadt ställda fjäll.
L-e.
*Acapulco hemsöktes 1909 svårt af en
jordbäfning.
Acaracú, stad i staten Ceará, Brasilien, vid
floden Acaracús utlopp i Atlanten, 215 km. n. v.
om Fortaleza, med stor export af majs, bomull och
salt fisk. Omkr. 20,000 inv.
E. A-t.
Acarus scabiei, zool. Se Skabb.
Acarusskabb, zool. Se Hårsäckskvalster.
Acatenango [-gå], stad i Guatemala,
Central-Amerika, vid floden Guacalate, omkr. 50 km. s. v.
om staden Guatemala, midt emellan vulkanerna
Agua och Fuego. N. om detta ligger den halft
utslocknade vulkanen A. (3,950 m. ö. h.).
Accessoriska beståndsdelar, miner., förekomma
i en bergart utöfver det fåtal väsentliga
beståndsdelar, som äro karakteristiska för bergarten i fråga.
Som accessoriska beståndsdelar i våra eruptiva
bergarter förekomma t. ex. malmmineralen, apatit,
titanit och zirkon ganska allmänt.
K. A. G.
Accessoriska binjurar, anat. Se Binjure.
Accessoriska knoppar, bot. Se Knopp.
Accessoriska näringsämnen. Se Vitaminer.
Accessorisk artikulation, språkv. Se
Konsonant, sp. 820.
Accipiter, zool. Se Hökarna.
*Accis är det vanliga namnet på skatter, som
träffa varor, när de tillverkas eller omsättas
inom landet, till skillnad från tullar, som
träffa varorna, när de passera (tull)gränsen på
väg in eller ut. Häri ligger, att en vara kan
bli föremål för både tull och accis, f. n. t. ex.
socker. Tullar och acciser utgöra under denna
benämning den ena stora underafdelningen under
afd. Skatter i den nuv. svenska riksstaten; de
sammanfattas eljest ofta under det gemensamma
namnet konsumtionsskatter (se d. o.).
Särskildt gentemot stämpelmedlen är gränsen dock
godtycklig, emedan det senare namnet hänför sig
enbart till den yttre formen för skattens
uttagande. Alltefter det stadium på varans väg till
konsumenten, där skatten uttages, skiljes bland
acciserna på råvaruskatter (t. ex. maltskatt),
tillverknings- eller produktskatter (t. ex.
sockerskatt, tobaksskatt, brännvinstillverkningsskatt) och
försäljningsskatter (t. ex. omsättnings- och
utskänkningsskatt å spritdrycker, mer oegentligt
rusdrycksförsäljningsmedel). De nu som exempel
uppräknade skatterna äro de f. n. till staten utgående
acciserna i Sverige. Deras statsfinansiella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
