med orden "hos annan väckt förväntan om vinst" i bd I, sp. 303.) Felskrifning eller annat misstag af ena parten behöfver sålunda ej utesluta den andres anspråk att hvad som skrifvits eller sagts skall gälla. - Hvad förut (bd I, sp. 301) antydts om hustrus oförmåga att sluta aftal har ej längre giltighet, såvidt nya giftermålsbalken är tillämplig i fråga om hustruns rättsliga ställning. C. G. Bj. Aftalsbrott, jur. Se Kontraktsbrott. Aftappningskran. Se Kran. Aftappningsturbin. Se Ångturbin, sp. 1099. *Aftenposten. Tidningens redaktörer ha varit E. Kristoffersen (1861-63), Z. B. Schlytter (1863-68), J. Magelsen (1868-79), A. Schibsted (1879-1913) och Th. Diesen (sedan 1913), vid hvilkens sida stått som ekonomidirektör O. Christofersen (1913-19) och som medredaktör F. Fröisland (sedan 1919). Tidningens morgonupplaga har vuxit från 3,000 ex. 1870 till 67,000 ex. 1920 (kvällsupplagan är lika stor). Den 1903 af Schibsted gjorda donationen å 50,000 kr. hade 1921 vuxit till 100,000 kr. 1910 stiftade han "Aftenpostens redaktionsfond" på 40,000 kr. M. H. *Aftonbladet. - Tidningen förblef under H. Sohlmans (se Sohlman 2) redaktionella och hans broder A. Sohlmans ekonomiska ledning till april 1921, då tidningsföretaget öfvergick till nya egare. Hufvudredaktör är sedan april 1921 filos. doktor Verner Söderberg (se denne) och verkställande direktör ingenjör J. W. Henrekson. Redaktionschef är T. Telander, chef för de kulturella afdelningarna V. Langlet (andre redaktör 1913-21) och redaktionssekreterare G. Jacobsson (sedan G. Aldén af gick 1911). - Tidningens prenumerationspris, som under Världskriget, liksom lösnummerpriset, steg i samband med den stora prisökningen på tidningspapper, utgör f. n. (1922) för Stockholmsuppl. 40 kr., för den för landsorten afsedda nationaluppl. 15 kr. och för halfveckouppl. (som redigeras af K. A. Hagberg) 6 kr. 50 öre. Lösnummerpriset är för Stockholms- och kvällsupplagan 15 öre. Annonspriset är (1922) i Stockholms- och kvällsupplagan pr cm. 2 kr. 60 öre å textsida och 2 kr. 20 öre efter texten, i halfveckoupplagan 6 kr. pr cm. å textsida och 5 kr. pr cm. efter texten. - Som bilaga till prenumeranterna å "Aftonbladets" dagliga upplagor och mot särskild afgift till halfveckouppl. medföljer Brokiga blad, Sveriges första kolorerade veckotidning. Den uppsattes 1907 med K. A. Hagberg som redaktör, vann omedelbart stor spridning och hade från början 10- à 12-sidigt format, hvilket sedermera ökats till 16 sid.; dess redaktör är från 1922 G. Berndtsson. Som bilaga till "Aftonbladets" samtliga prenumeranter medföljde dec. 1917-dec. 1921 Hushållsbladet, som utgafs en gång i månaden med ett omfång varierande mellan 8 och 16 sid. - "Aftonbladet" eger f. n. (1922) en trerullsrotationspress (sedan 1909; trycker ända till 24 sid. af 8-spaltigt format), en fyrrullsrotationspress (sedan 1920; trycker upp till 32 sid. af 8-spaltigt format, är utrustad med helautomatiskt elektriskt maskineri af modernaste konstruktion och är försedd med halfautomatiskt gjutinstrument, en nyhet för Sverige) samt vidare en flerfärgsrotationspress (sedan 1907; för tryckning al veckobilagan "Brokiga blad"). Tidningen eger 16 sättmaskiner, hvaraf 12 "Linotype" och 4 "Typograf". Dess accidenstryckeri har betydligt utvidgats och eger (1922) 6 snällpressar, hvaraf 2 amerikanska Miehlepressar, 1 Lagermanpress och 3 digelpressar. Eget bokbinderi finnes sedan 1918. - "Aftonbladets" aktiekapital ökades 1914 till 500,000 kr. 1919 inköptes den till tidningens egendom angränsande fastigheten Klara västra kyrkogata n:r 5, där ett par våningar tagits i bruk för kontorsafdelning och bokbinderi. - Tidningens personal (1922) utgöres af 42 på redaktionen (och korrekturafd.) fast anställda medarbetare, 34 på ekonomiafd., 96 på sätteri- och tryckeriafd., 18 på klichéanstalten och 7 på bokbinderiafd. - Förutom i art. "Aftonbladet" och härofvan namngifna fasta medarbetare må nämnas: K. Åhgren, på utrikesafd. A. Norrback och Hj. Grooth, på inrikespolitiska afd. H. Hellroth, på afd. för teater, musik, konst och litteratur R. G:son Berg, S. Söderman, O. Hellkvist, H. Glimstedt och Gotth. Johansson, på handelsafd. O. Säfström. "Aftonbladet" har f. n. fast anställda korrespondenter utomlands i Kristiania, Köpenhamn, Helsingfors, Berlin, Wien och Paris (H. Wägner sedan 1922, förut i Berlin, Rom och Madrid). Teckningar till porträtt och öfriga illustrationer lämnas af bl. a. A. Engström och A. Stadier. Antalet utomstående medarbetare har under de senaste åren väsentligt ökats. - Till 1913 egde "Aftonbladets a.-b." äfven tidningen Dagen (se d. o., äiven i Suppl.). G. L-n. V. S-g. *Aftonfjärilar, zool. Se Svärmarfjärilar. *Aftonsång. Till de båda årgångarna evangelietexter sluta sig särskilda aftonsångstexter. Aftontidningen, daglig tidning i Stockholm, hvilken började utges 1 dec. 1909 ech upphörde 30 sept. 1920. Den var en utvidgad fortsättning af halfveckotidningen "Svenska folket", som uppgick i A., och redigerades af K. V. Spångberg (se denne) till nov. 1912, då en jordreformintresserad tandläkare, K. Elander, öfvertog redaktionen. Juni 1913 inköptes tidningen af ett konsortium nykterhetsvänner, som till redaktör utsågo riksdagsmannen K. G. Ekman, hvilken maj 1918-sept. 1919 efterträddes af T. Fogelqvist (f. 1880), som återförde tidningen till dess ursprungliga hållning. Tidningen var först organ för radikala vänstermän, åtnjöt en kort tid, våren och sommaren 1910, allmän ryktbarhet på grund af, att J. A. Strindberg då offentliggjorde en rad polemiska artiklar där (den s. k. Strindbergsstriden). Den fick under de första åren en icke obetydlig spridning, men led brist på kapital och fick aldrig någon fast annonsstock. Under den förbudsvänliga ledningen sjönk prenumerantantalet. Af dess medarbetare kunna nämnas Richard Bergh, Ellen Key, Carl Lindhagen, Eliel Löfgren, Erik Palmstjerna och Erik Thyselius (teaterrecensent). R-n B. Aftonviol, bot., namn på Hesperis matronalis. *Afvelscentrum. Den första täflan om utmärkelsen som afvelscentrum, hvilken egde rum 1903-05, efterföljdes af en andra dylik täflan 1908-10, en tredje 1913-15 och en fjärde 1918-20. Under det att den första stod öppen för fjäll-, ayrshire-, svartbrokig långlands- och