korthornsraserna, af hvilka dock den sistnämnda ej blef representerad, har vid de senare såväl denna som låglandsrasen uteslutits, den förra på grund af att den icke numera har någon användning vid vårt lands nötboskapsafvel, och den senare emedan de uppställda krafven på reaktionsfrihet vid tuberkulinundersökning skulle ha uteslutit en stor del af de förnämligare afvelsbesättningarna samt dessutom tillgången på utmärkta afvelsdjur ansågs tryggad utan den uppmuntran, som afvelscentertäflingen innebär. Under de 3 år, som täflingen varar, äro de täflande besättningarna underkastade sträng kontroll och bedömning af en afvelscenternämnd. De besättningar, som förklaras för afvelscentra, äro fortfarande under de 4 år, som utmärkelsen gäller, underkastade kontroll, deras stamtjurar utses i samråd med afvelscenternämnden, och egaren är skyldig att till salu hålla af nämnden godkända, rasrena tjurar till ett antal motsvarande minst 1/10 af koantalet samt att icke bruka eller till salu utbjuda andra handjur än de af nämnden godkända, men slakta eller före försäljning kastrera de icke godkända, m. fl. inskränkningar i rätten att försälja djur, samt att fortsätta kampen mot tuberkulossjukdonien. Fjällrashjordarna erhålla dessutom en årlig penningbelöning af 300-500 kr. H. J. Dft. Afvern, sjö på gränsen mellan Bo socken, Närke, och Regna socken, Östergötland, ligger på 66 m. ö. h. med en areal af omkr. 7 kvkm. och afvattnas af Ysundaån till sjön Glan och Motala ström. O. Sjn. Afvisning, förv. Se Utvisning. *Afvittra. - 2. Afvittringen, som förekommit i Kopparbergs län, där den benämndes storskifte, samt i de norrländska länen, hade till föremål att afskilja kronans marker från enskildas, att af kronans marker tillägga svaga hemman fyllnad i deras behof, att urskilja hvad hemman utöfver deras mantal och räntor innehade i egor samt att af kronans öfverloppsmark indela och utstaka nybyggen. Med dessa åtgärder åsyftade man att bereda hemmanens innehafvare full visshet om deras egoinnehaf och arbetssamma män tillfälle till nya hemmans anläggning på kronans marker för att därigenom befrämja landets uppodling och bebyggande. - Afvittringarna, som började 1803 i Kopparbergs län, 1832 i Gäfleborgs län samt under förra hälften af 1820-talet i de öfriga norrländska länen, äro nu (1922) i det allra närmaste slutförda, i det att endast utstakning af vissa områden, en del kartkopieringar och vissa granskningsgöromål återstå. Afvittringen i riket har intill 1920 kostat statsverket i rundt tal 10 1/2 mill. kr. - Tilläggsafvittring i Västerbottens läns lappmark, hvarom förordnats genom k. kung. 30 dec. 1916, är icke en afvittring i ofvannämnda bemärkelse, utan en ämbetsåtgärd, hvarigenom, efter det en s. k. afvittringsnämnd verkställt undersökning och afgifvit utlåtande, K. M:ts befallningshafvande ålägger hemmansegare eller nybyggare, som vid den allmänna afvittring i länet, hvilken fastställts under 1916 eller därefter, fått sig tillsvidare tillagda slåtterängar utanför hemmanets eller nybyggets egentliga egoområde, att till kronan afträda ängarna mot ersättning, som utgår medelst bekostande af odling å fastighetens vid allmänna afvittringen bestämda egor eller å mark, som genom tilläggsafvittringen förenas med fastigheten. Ändamålet med denna indragning till kronan af dylika slåtterängar är att upplåta dem till odling och bebyggande. H. Rhn. *Afzelius. - 8. J. F. Ivar A. dog 31 okt. 1921 i Stockholm. - Han var 5 dec. 1902-30 okt. 1909 ordf. i Lagberedningen, hvarunder utarbetades förslag till ny jordabalk (se vidare d. o.), och 1910-18 president i Svea hofrätt. I Första kammaren, som han tillhörde 1898-1903 och 1905-15, växte hans inflytande med åren; han var led. af talmanskonferensen 1903 och 1907-11, af hemliga utskottet vid lagtima riksdagen 1905 och af särskilda utskottet vid urtima riksdagarna s. å. och ordf. i moderata partiet 1910; 1912-15 var han kammarens högt uppburne talman. Till hvad förut är sagdt om hans parlamentariska verksamhet må läggas, att han 1903 väsentligt bidrog till, att kammaren antog förslag till förmån för oäkta barns arfsrätt, att han kraftigt understödde de 1907 och 1908 framlagda förslagen till särskild arrendelag för Norrland och Dalarna (se Norrlandsfrågan, sp. 1496), att han 1908 motsatte sig den af lagutskottet tillstyrkta und. skrifvelsen om en s. k. prygellag, att han var anhängare af proportionella val och talade varmt för allmän rösträtt. Under unionskrisen 1905 intog han en medlande ståndpunkt. - A. var sedan 1905 led. af permanenta skiljedomstolen i Haag och blef 1909 led. af skiljedomstolen i renbetesfrågan (se Lappar, sp. 1212). Han utsågs 1903 till hedersled, i Vitt. hist. o. ant. akad. och valdes för åren 1905-18 till dess preses, men undanbad sig sistnämnda år återval; både som preses och sedermera som led. af förvaltningsutskottet insatte han stor kraft i arbetet för akademiens uppgifter och för tillvaratagandet af dess intressen. Han var dessutom led. af Vet. akad. (1905) och Svenska akad. (1907), kreerades 1911 till juris hedersdoktor vid Kristiania universitet och valdes 1912 till hedersled, af Juridiska föreningen i Finland. Skrifter, utom de i hufvudarbetet nämnda, Processreformen i Finland (1902; i "Tidsskr. f. retsvidenskab", af hvars redaktion han var medlem sedan 1888) och Minne af C. H. Rundgren. Inträdestal i Sv. akad. (i akad:s "Handlingar ifrån år 1886", d. 21-22, 1908). - 9. J. A. A., filos. hedersdoktor i Göteborg 1916, dog 7 okt. 1918 i Göteborg. - 10. Davida A. gifte 1903 om sig med musikdirektören K. Bohlin och var en tid mycket anlitad som oratoriesångerska. - 11. Henrik Nicolai Clausen A., son till A. 5, präst, lärare, f. 25 aug. 1849 i Enköping, d. 12 mars 1914 i Stockholm, blef 1870 student och 1884 teol. kandidat i Uppsala, prästvigdes s. å. och blef regementspastor 1887 vid