Lifgardet till häst och 1902 vid Svea lifgarde samt 1896 hofpredikant. Samtidigt var han adjunkt (sedan 1893) och lektor (sedan 1897) i kristendom och svenska vid Nya elementarskolan samt rektor vid den af hans hustru upprättade Afzelii elementarskola för flickor. Som skolman och själasörjare åtnjöt han mycket anseende. Hans biografi öfver Erik Benzelius d. ä. (2 dlr, 1897-1902) är frukten af omfattande forskningar. *Aga må, jämlikt ändring 1920 i legostadgan, ej mera användas mot tjänstehjon. Att föräldrar aga barn ("tukta barnet") är däremot i 1920 års lag om barn i äktenskap uttryckligen tillåtet (se Vårdnad om barn, sp. 1290). Likaså medger 1918 års fattigvårdslag fattigvårdsstyrelse att använda aga för tillrättavisande af gossar under 15 år eller flickor under 12. I folkskola och i realskola (dock ej i 6:e klassen) må äfvenledes kroppslig aga förekomma som bestraffning; däremot ej i högre folkskola, kommunal mellanskola, fortsättningsskola eller gymnasium. C. G. Bj. *Agadir, hvars fullständiga namn är A. ne-Irir ("uddens fästning"), vann öfvergående ryktbarhet genom tyska regeringens åtgärd, 1 juli 1911, att ditsända kanonbåten "Panther" för att markera Tysklands kraf på medbestämmanderätt om Marokkos öde ("pantersprånget till A."). Se om den därigenom skärpta tysk-franska konflikten art. Marokko, sp. 1038 och å sp. 1039 anförd litteratur, samt E. D. Morel, "Morocco in diplomacy" (1912). V. S-g. AGA-ljus (efter begynnelsebokstäverna i Aktiebolaget Gas-Accumulator), gemensam benämning på de olika belysningssystem, hvilka grunda sig på G. Daléns (se denne) uppfinningar, som gå ut på att använda acetylen som belysningsmedel. Acetylenen används här i den form, dissousgas (af fr. acétylène-dissous), som kännetecknas däraf, att gasen förvaras löst i aceton och komprimerad på stålbehållare, fyllda med en porös massa, urspr. en fransk uppfinning. På grund af acetonens stora förmåga att lösa acetylen medför metoden den stora fördelen, att på en dylik s. k. dissousgasbehållare kan vid t. ex. 10 atm. tryck förvaras en gaskvantitet, som motsvarar ung. 100 gånger behållarens egen volym. Den porösa massans närvaro är påkallad af acetylenens stora benägenhet att vid kompression öfver 2 atm. våldsamt sönderfalla i sina beståndsdelar kol och väte. En dylik sönderdelning förhindras af den porösa massan, som bildar ett nät af kapillära rör, i hvilka gasen finfördelas. En explosion kan icke utbreda sig i dylika rör, om väggarna bestå af ett tillräckligt värmeafledande ämne. A.-b. Gas-Accumulator bildades 1 juli 1904; dess verksamhet omfattade den första tiden endast belysningssystem med öppen låga och fast sken; men redan s. å. utförde det den första järnvägsvagnsbelysningen medelst dissousgas i Sverige (vid Stockholm--Rimbo järnvägar) och fullgjordes den första leveransen, till svenska Lotsverket genom installering vid Gåsfetens fyr, utanför Ronneby, af en dissousgasbelysning med öppen låga och fast sken, den första fyr, där AGA-ljus kommit till användning. Ung. samtidigt konstruerades och utlades vid Trädgårdsgrundet, s. om Kalmar, den första AGA-lysbojen. Problemet att med dissousgas erhålla bestämda ljuskaraktärer var emellertid ännu icke löst. Ljuskaraktärerna för de olika fyrarna hade man till denna tid i allmänhet åstadkommit genom att medelst roterande skärmar eller persienner stundtals bortskymma ljuskällan. Försöken att tillämpa liknande anordningar vid dissousgasinstallationer misslyckades likväl på grund af den ringa värmen från den lilla gaslågan. Vid lösningen af detta problem utgick Dalén från den principen, att själfva ljuskällan skulle periodvis släckas för att efter en bestämd mörkperiod åter tändas genom en evighetslåga. Härigenom skulle man uppnå icke blott det önskade resultatet af ett karakteristiskt intermittent ljus, utan ock en besparing i gasförbrukningen. Redan hösten 1905 hade Dalén första modellen på en magnetisk klippapparat färdig, och en sådan apterades till gasbelysningen vid Gåsfetens fyr, som i sitt förändrade skick trädde i verksamhet 1 april 1906. Nästan samtidigt anbringades en klippapparat å gaslysbojen vid Yttre Stengrund i Kalmar sund. Genom den magnetiska klippapparaten och dess efterföljare, dubbelklippen, m. m. kan regleringen af ljus- och mörkperioder ske inom gränser, som dittills varit ouppnåeliga (jfr Ventil 1, sp. 1174 och fig. 4). Då fullt distinkta ljuskaraktärer kunna erhållas, om lågan lyser blott 1/10 af tiden för hvarje period, skulle därjämte, jämfördt med kontinuerligt brinnande låga, teoretiskt uppnås en gasbesparing af 90 proc. På grund af evighetslågans tillkomst uppgår besparingen visserligen ej till fullt detta värde, men är dock högst betydande. De nya installationerna för fyrbelysning hade den egenskapen gemensam med samtliga tidigare installationer att, såvida ej särskild bevakning förefanns, fyren måste hållas tänd natt och dag. 1907 hade Dalén färdigkonstruerat solventilen, som automatiskt afstänger gastilloppet till hufvudlågan vid dagsljusets inträdande och åter öppnar det, så snart mörkret faller på (jfr Ventil 1, sp. 1172--73 och fig. 2 o. 3). Solventilen (med hvilken Furuholmens fyr först utrustades, 28 juni 1907) möjliggör icke blott indragning af bevakningspersonal, utan ock ytterligare gasbesparing om 35 à 40 proc. AGA-ljuset har sedan denna tid vunnit insteg inom fyrväsendet i nära nog alla länder, och det segrade bl. a. i täflan med alla kända fyrsystem, då Panamakanalens fyrbelysning 1912 skulle ordnas. Så länge AGA-ljuset omfattade endast belysningssystem med öppen låga, var verksamhetsområdet begränsadt till installationer med jämförelsevis liten ljusstyrka. 1909 uppfann Dalén den s. k. Dalénblandaren, medelst hvilken åstadkommes en blandning af acetylen och luft, användbar för glödnätsbelysning. Detta Dalén-ljus har medfört ökad ekonomi och möjliggjort AGA-systemets apterande äfven vid mycket stora fyrar. Bevakningen af fyrar med glödnätsbelysning inskränkes till ett minimum genom installation af den s. k. glödnätsutväxlaren (i praktisk drift först vid Skoghalls fyr 1917), som automatiskt utbyter söndrigt glödnät mot nytt. En ytterligare förbättring på de större fyrarnas område har kunnat genomföras genom AGA-ljuset. Det för dessa använda roterande linssystemet har tidigare måst hållas i gång genom särskilda urverk. Vid AGA-installationerna