Aggradation, geol. geogr. Se Degradation. Suppl. Aggressiner, med., ämnen, bildade af bakterier i den infekterade kroppen, hvilka förlama fagocyterna och därigenom gynna bakteriernas spridning i kroppen. Genom aggressiners insprutning i kroppen bildas antiaggressiner, som neutralisera aggressinernas verkan. G. Wrgn. Aggtelek. Se Agtelek (äfven i Suppl.). Agiader. Se Eurysthenes. Agiatamente [adja-], it., mus., makligt. Agitation, psykiatr. Se Sinnessjukdom, sp. 639. *Agliardi, A., dog 19 mars 1915 i Rom. Aglia tau, zool. Se Påfågelspinnare. Aglypha, zool. Se Ormarna. Agmund Finnssen, norsk storman, d. 1388, blef 1369 drots och efter kung Håkans död 1380 riksföreståndare. Han var gift med den heliga Birgittas dotterdotter Katarina Knutsdotter (lejon), som sedan blef drottning Filippas hofmästarinna, dog 1406 och blef begrafven i Vadstena. A. förde i skölden en bevingad, mot högra sköldkanten eller mot högra sköldhörnet vänd pil och var den sista af sin ätt. N. H. Agnathia (af grek. nekande a och gna'thos, kindben). Se Missbildning, sp. 660. Agnello [anje'llå], bergspass på Asiagoplatån i italienska prov. Vicenza. Där tillbakaslogos italienarna af österrikarna under Världskriget 29 juni 1917. E. A-t. *Agnes den heliga. En bild af Riberas tafla A. meddelas i art. Ribera. *Agnetorp, socken, är sedan 1921 annex till Tidaholm. Agnistoma, sanskr. Se Soma. *Agnus castus. Den i art. angifna förklaringen till namnet kyskhetsträd är vilseledande. En riktig förklaring ges i art. Vitex Agnus castus. Agoo, stad i prov. Pangasinán, på ön Luzon, Filippinerna, 210 km. n. n. v. om Manila, vid västra foten af Sierra Madre nära Lingayenviken. Omkr. 11,000 inv. A. grundlades 1598 af spanjorerna och drifver stor handel med ris, majs, bomull och sockerrör. E. A-t. Agordat, stad i Abessinien, landskapet Tigre, mellan Keren och Kassala. 21 dec. 1893 besegrade italienarna mahdisterna vid A. Agordo [agå'rdå]. 1. Distrikt i italienska prov. Belluno, helt uppfylldt af Dolomitalperna, som där ha topparna Marmolada (3,299 m.), Monte Civetta (3,220 m.) och Cimon della Pala (3,186 m.). A. genomflytes af Piaves biflod fr. h. Cordevole, hvars dalgång, Valle imperina, har rika, sedan 1400-talet bearbetade, nu staten tillhöriga kopparfyndigheter. 30,046 inv. (1911). Sedan 1912 är A. sammanslaget med distrikten Belluno och Longarono till kretsen (circondario) Belluno. - 2. Stad i nämnda distrikt, vid Cordevole, 27 km. n. v. om Belluno. 3,498 inv. (1911). A. har ett stort kopparverk och stor produktion af bly, svafvel och vitriol. E. A-t. Agostos, stad. Se Niausta. Agoué [agoe], hamnstad vid Beninbukten i franska kolonien Dahomey, v. om Grand Popo. Omkr. 20,000 inv. E.A-t. *Agra. 1. Fordom provins i brittisk-indiska förvaltningsområdet Nordvästprovinserna, nu United provinces of Agra and Oudh (se dessa ord). 215,237 kvkm. 34,624,040 inv. (1911). *Agram tillhör efter freden i S:t Germain, 10 sept. 1919, den Serbisk-kroatisk-slovenska staten. Det forna ungerska komitatet hade 594,052 inv., hvaraf staden A. ensamt 79,038 inv. 1910. Stadens officiella namn är nu Zagreb. *Agrarer. Sveriges agrarförbund, efter 1903 Sveriges landtmannaförbund, upplöstes 1914. Se W. Nauckhoff (förbundets sekreterare under hela dess tillvaro), "Sveriges agrar- och landtmannaförbund" (1919). - Som politiskt partinamn nyttjas ordet agrarer ofta (och missledande) om det af finska småbönder bestående Maalaispartiet (se d. o. i Suppl.) i Finlands riksdag. Agreement of the people [ögri'mönt öv thö pi'pl], eng. ("folkets öfverenskommelse"), ett radikalt engelskt författningsförslag under inbördeskriget mellan Karl I:s och parlamentets anhängare, framställdt 1647 och i reviderad form i jan. 1649, kort före Karl I:s afrättning. Det finns intaget bland S. R. Gardiners "Constitutional documents" (1906). Jfr England, sp. 621. V. S-g. Agrell, Per Sigurd, skald, slavist, f. 16 jan. 1881 på Rämen, vardt student i Stockholm 1898, filos. kandidat och licentiat i Uppsala samt filos. doktor i Lund 1909, har under mångåriga, långvariga resor i Ryssland och Polen idkat studier i ryska och polska, vardt 1908 t. f. lärare, 1909 docent och 1921 professor i slaviska språk vid Lunds universitet. A:s filologiska författarskap omfattar utom smärre afh. Aspektänderung und aktionsartbildung beim polnischen zeitworte (1908), Intonation und auslaut im slavischen (1913), Zur slavischen lautlehre (1915) och Slavische lautstudien (1917), hvilka arbeten vittna om själfständig uppfattning och utomordentlig förtrogenhet med de lefvande språken. - Hans diktsamlingar, Arabesker (1903), Solitudo (1905), Hundra och en sonett (1906), Den dolda örtagården (1908), Purpurhjärtat (1909) och Antika kaméer och andra dikter (1912), uppenbara en egenartad, förnäm, kulturgenomsyrad diktning, som i sina motiv och den utsökta vers- och ordformningen förenar suggestiv romantik med personlig, känslobetonad reflexion. R-n B. Agricola, pseudonym. Se Casparsson, sp. 1256. Agridynamit (af lat. a'ger, mark, fält, och dynamit, se d. o.), en af Nitroglycerin-a.-b. i Stockholm framställd dynamittyp, afsedd för jordbruksändamål, särskildt stubbsprängning (se Stubbrytning, fig. 3 och 4). *Agrimonia, bot., hör till underfam. Rosoideæ. Agriochoerus [-cherus], paleont. Se Oreodontidæ. Agrionidæ, zool. Se Flicksländor. *Agriotes, zool. Se ock Sädesknäppare. - A. lineatus. Se ock Knäpparfamiljen. Agriotypus armatus, zool. Se Nattsländor, sp. 572, och Parasitsteklar. Agrippa, namn på två judiska konungar. Se Herodianska dynastien, sp. 541 ff. Agrogeologi, Agrogeologiska konferenser. Se Marklära.