Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aggradation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Aggradation, geol. geogr. Se Degradation.
Suppl.
Aggressiner, med., ämnen, bildade af bakterier i
den infekterade kroppen, hvilka förlama fagocyterna
och därigenom gynna bakteriernas spridning i
kroppen. Genom aggressiners insprutning i
kroppen bildas antiaggressiner, som
neutralisera aggressinernas verkan.
G. Wrgn.
Aggtelek. Se Agtelek (äfven i Suppl.).
Agiader. Se Eurysthenes.
Agiatamente [adja-], it., mus., makligt.
Agitation, psykiatr. Se Sinnessjukdom,
sp. 639.
*Agliardi, A., dog 19 mars 1915 i Rom.
Aglia tau, zool. Se Påfågelspinnare.
Aglypha, zool. Se Ormarna.
Agmund Finnssen, norsk storman, d. 1388,
blef 1369 drots och efter kung Håkans död 1380
riksföreståndare. Han var gift med den heliga
Birgittas dotterdotter Katarina Knutsdotter (lejon),
som sedan blef drottning Filippas hofmästarinna,
dog 1406 och blef begrafven i Vadstena. A.
förde i skölden en bevingad, mot högra sköldkanten
eller mot högra sköldhörnet vänd pil och var den
sista af sin ätt.
N. H.
Agnathia (af grek. nekande a och gna’thos,
kindben). Se Missbildning, sp. 660.
Agnello [anje’llå], bergspass på Asiagoplatån i
italienska prov. Vicenza. Där tillbakaslogos
italienarna af österrikarna under Världskriget 29
juni 1917.
E. A-t.
*Agnes den heliga. En bild af Riberas
tafla A. meddelas i art. Ribera.
*Agnetorp, socken, är sedan 1921 annex till
Tidaholm.
Agnistoma, sanskr. Se Soma.
*Agnus castus. Den i art. angifna förklaringen
till namnet kyskhetsträd är vilseledande. En riktig
förklaring ges i art. Vitex Agnus castus.
Agoo, stad i prov. Pangasinán, på ön Luzon,
Filippinerna, 210 km. n. n. v. om Manila, vid
västra foten af Sierra Madre nära Lingayenviken.
Omkr. 11,000 inv. A. grundlades 1598 af
spanjorerna och drifver stor handel med ris, majs,
bomull och sockerrör.
E. A-t.
Agordat, stad i Abessinien, landskapet Tigre,
mellan Keren och Kassala. 21 dec. 1893 besegrade
italienarna mahdisterna vid A.
Agordo [agå’rdå]. 1. Distrikt i italienska prov.
Belluno, helt uppfylldt af Dolomitalperna, som där
ha topparna Marmolada (3,299 m.), Monte Civetta
(3,220 m.) och Cimon della Pala (3,186 m.). A.
genomflytes af Piaves biflod fr. h. Cordevole, hvars
dalgång, Valle imperina, har rika, sedan
1400-talet bearbetade, nu staten tillhöriga
kopparfyndigheter. 30,046 inv. (1911). Sedan 1912 är A.
sammanslaget med distrikten Belluno och
Longarono till kretsen (circondario) Belluno. - 2. Stad
i nämnda distrikt, vid Cordevole, 27 km. n. v.
om Belluno. 3,498 inv. (1911). A. har ett stort
kopparverk och stor produktion af bly, svafvel och
vitriol.
E. A-t.
Agostos, stad. Se Niausta.
Agoué [agoe], hamnstad vid Beninbukten i
franska kolonien Dahomey, v. om Grand Popo.
Omkr. 20,000 inv.
E.A-t.
*Agra. 1. Fordom provins i brittisk-indiska
förvaltningsområdet Nordvästprovinserna,
nu United provinces of Agra and
Oudh (se dessa ord). 215,237 kvkm. 34,624,040
inv. (1911).
*Agram tillhör efter freden i S:t Germain, 10
sept. 1919, den Serbisk-kroatisk-slovenska staten.
Det forna ungerska komitatet hade 594,052 inv.,
hvaraf staden A. ensamt 79,038 inv. 1910.
Stadens officiella namn är nu Zagreb.
*Agrarer. Sveriges agrarförbund, efter
1903 Sveriges landtmannaförbund,
upplöstes 1914. Se W. Nauckhoff (förbundets
sekreterare under hela dess tillvaro), "Sveriges
agrar- och landtmannaförbund" (1919). - Som
politiskt partinamn nyttjas ordet agrarer ofta (och
missledande) om det af finska småbönder bestående
Maalaispartiet (se d. o. i Suppl.) i
Finlands riksdag.
Agreement of the people [ögri’mönt öv thö pi’pl],
eng. ("folkets öfverenskommelse"), ett radikalt
engelskt författningsförslag under inbördeskriget
mellan Karl I:s och parlamentets anhängare,
framställdt 1647 och i reviderad form i jan. 1649, kort
före Karl I:s afrättning. Det finns intaget bland S.
R. Gardiners "Constitutional documents" (1906).
Jfr England, sp. 621.
V. S-g.
Agrell, Per Sigurd, skald, slavist, f. 16 jan.
1881 på Rämen, vardt student i Stockholm 1898,
filos. kandidat och licentiat i Uppsala samt filos.
doktor i Lund 1909, har under mångåriga,
långvariga resor i Ryssland och Polen idkat studier i
ryska och polska, vardt 1908 t. f. lärare, 1909
docent och 1921 professor i slaviska språk vid Lunds
universitet. A:s filologiska författarskap omfattar
utom smärre afh. Aspektänderung und
aktionsartbildung beim polnischen zeitworte (1908), Intonation
und auslaut im slavischen (1913), Zur slavischen
lautlehre (1915) och Slavische lautstudien (1917),
hvilka arbeten vittna om själfständig uppfattning
och utomordentlig förtrogenhet med de lefvande
språken. - Hans diktsamlingar, Arabesker (1903),
Solitudo (1905), Hundra och en sonett (1906),
Den dolda örtagården (1908), Purpurhjärtat (1909)
och Antika kaméer och andra dikter (1912),
uppenbara en egenartad, förnäm,
kulturgenomsyrad diktning, som i sina motiv och den utsökta
vers- och ordformningen förenar suggestiv
romantik med personlig, känslobetonad reflexion.
R-n B.
Agricola, pseudonym. Se Casparsson, sp.
1256.
Agridynamit (af lat. a’ger, mark, fält, och
dynamit, se d. o.), en af Nitroglycerin-a.-b. i
Stockholm framställd dynamittyp, afsedd för
jordbruksändamål, särskildt stubbsprängning (se
Stubbrytning, fig. 3 och 4).
*Agrimonia, bot., hör till underfam. Rosoideæ.
Agriochoerus [-cherus], paleont. Se
Oreodontidæ.
Agrionidæ, zool. Se Flicksländor.
*Agriotes, zool. Se ock Sädesknäppare.
- A. lineatus. Se ock Knäpparfamiljen.
Agriotypus armatus, zool. Se Nattsländor,
sp. 572, och Parasitsteklar.
Agrippa, namn på två judiska konungar. Se
Herodianska dynastien, sp. 541 ff.
Agrogeologi, Agrogeologiska
konferenser. Se Marklära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
