Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Agrostemma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Agrostemma, bot. Andra namn på A. Githago
äro klätt och åkerklätt.
*Agrostis. A. caninas svenska namn äro
brunhven och hundhven och A. stoloniferas
fioringräs.
*Agrotis. Se äfven Nattflyn. - A.
exclamationis. Se Landtbrukets
skadeinsekter, pl. II, fig. 4. - A. segetum. Se
Sädesbroddflyet.
*Agtelek, rättare Aggtelek, tillhör sedan
freden i Neuilly 5 juni 1920 Tjecho-Slovakien.
Aguadilla [agoadi’lja], viktig hamnstad på
Puerto Ricos västkust. Omkr. 7,000 inv. Stor
utförsel af kaffe, socker och tobak.
E. A-t.
Aguadulce [agoado’lthe], hamnstad i prov.
Penonome i republiken Panama, vid Paritabukten af
Panamagolfen, har liflig handel med socker och
rom, saliner. Omkr. 6,000 inv.
E. A-t.
*Aguas Calientes. - 2. A. hade 45,198 inv.
1910.
Agueli, Ivan Gustave, målare, hette eg.
Johan Gustav Agelii, f. 24 maj 1869 i
Sala, d. 1 okt. 1917 af olyckshändelse i
Barcelona. A. förde ett kringflackande lif, målade
hufvudsakligen hastiga, summariska skisser af bred
hållning, de bästa med mycken känslighet i
färgvalet. Han är representerad på Stockholms
Nationalmuseum, i Göteborgs museum, i prins
Eugens, Thiels m. fl. gallerier. I jan. 1920 hölls
i Stockholm en minnesutställning öfver honom. Se
K. G. Laurin i "Människor" (1919).
G-g N.
Aguilar [agilar], Gasparo Honorato de,
spansk skald från Valencia, f. 1561, d. 1623, var
sekreterare åt hertigen af Gandia och en af stiftarna
till Academia de los nocturnos. V. publicerade
åtskilliga hyllningspoem till Filip III och andra
kungliga personer, men framför allt var han känd
för sina "loas", af hvilka de bästa äro La Gitana
melancolica, La Nueva humilde, Los Amantes de
Cartago, La Fuerza del interes, El gran Patriarca
Don Juan de Ribera, La Suerte sin esperanza och
El Mercador amante, hvilken blef berömdast.
A:s karaktärer äro väl tecknade, dialogen naturlig
och diktionen klar. Cervantes lofordar ock i
prologen till en af sina teaterstycken A:s
skarpsinnighet.
Ad. H-n.
*Aguilar. Stadens fullständiga namn är
Aguilar de la Frontera.
*Aguilas har stor export af järnmalm och andra
mineral samt är den viktigaste exporthamnen för
espartogräs i Spanien. Järnväg till Cartagena.
15,967 inv. (1910).
E. A-t.
Aguiyan [agija’n], ö. Se Marianerna.
Agujari [-go-], Lucrezia, italiensk
sångerska, f. 1743 i Ferrara, d. 1783 i Panna, kallad
La Bastardella, sjöng i Florens, Milano,
London o. s. v. och väckte sensation genom sin
sopranrösts exempellösa höjd; hon tog fyrstrukna
c och drillade på trestrukna f. Hon gifte sig
1780 med en kapellmästare Colla.
E. F-t.
Agurin, farm. med. Se Teobromin.
Agustos, stad. Se Niausta.
Agylla, grekiskt namn på Cære.
*Agön. Öns areal är omkr. 10 kvkm. På A.
finns på 61° 32’ 42’’ n. br. och 17° 28’ 5’’ ö.
lgd fr. Gr. en blänkfyr med lins af 4:e ordningen
och en ljusstyrka af 5,000 hlj. Lågans höjd öfver
vattnet är 27 m. och dess lysvidd 15 minuter.
Fyrbyggnaden uppfördes 1860. Fyren har sedan
1889, med ändringar 1918, en mistsiren för
komprimerad luft.
E- A-t.
Ahasja (hebr. ’achazja). 1. Konung i Israels
rike, son till konung Ahab och dennes gemål Isebel
(1 Kon. 22: 52 ff.), dog barnlös och efterträddes
därför af sin broder Joram (2 Kon. 1: 17). -
2. Konung i Juda rike, en son till Joram i Juda
och dennes gemål Atalja (2 Kon. 8: 25 ff.),
dödades, då han var på besök hos Joram i Israels rike,
af troninkräktaren Jehu (v. 29, kap. 9).
E. S-e.
Ahi. Se Vrtra.
Ahlberg, Karl Abraham, apotekare, f.
13 juni 1861 på Malingsbo bruk i Dalarna, där
fadern var bruksingenjör. Efter fullbordade
apotekarstudier förordnades han till assistent i kemi
och farmaci vid Farmaceutiska institutet i
Stockholm (1885) samt i fysik 2 år senare. 1894 blef
A. lärare där i farmaceutisk författningskunskap
äfvensom i teknisk farmaci. 1902 blef han tillika
institutets bibliotekarie. A. var en nitisk medlem
af Farmaceutiska föreningen samt dess
bibliotekarie och styrelseled. 1886-97. Genom hans
initiativ upptogs inom föreningen ånyo frågan om
mogenhetsexamen som villkor för inträde på
apotekarbanan - en reform, som slutligen
genomfördes 1896. A. tillhörde 1899-1909
Medicinalstyrelsens vetenskapliga råd för farmaceutiska
ärenden. Äfven var han bibliotekarie i
Apotekarsocieteten och deltog i förarbetena för en ny
farmakopé (ed. IX). A. erhöll af Farm.
institutets styrelse 1904 års Scheelepris för en afh.
Om identifiering och profning af tinkturer,
särskildt enligt kapillär analytisk metod. 1891-1903
var han fullmäktig i apotekarkårens lifränte- och
pensionskassa. 1909 lämnade han sina
befattningar vid Farm. institutet och tillträdde med
personligt privilegium apoteket "Hvita Björnen" i
Stockholm. 1911 valdes han till ord. led. af
Apotekarsocietetens direktion. Han är hedersled.
af Farm. föreningen samt medlem af Svenska
läkarsällskapet (1899). Han har utgett
Farmaceutisk teknik (1898), (jämte K. F. V.
Schimmelpfennig) Författningar m. m. ang.
apoteksväsendet i Sverige (1903) - båda använda som
läroböcker vid Farm. institutet -, Den svenska
farmaciens historia (1907-08) och (i förening
med A. Key-Åberg) Apoteksvisitationer och andra
därmed jämförliga apoteksförrättningar ur
författningssynpunkt (1910), I utgifningen af det stort
anlagda verket "Sveriges apotekarehistoria från
konung Gustaf I:s till närvarande tid" (1910 ff.)
har han deltagit.
C. G. S.
Ahlberg. 1. Johan Adolf A.,
religionspedagog, f. 6 mars 1873 i Gällstad, Älfsborgs län,
blef student i Lund 1892, filos. kandidat 1896 och
teol. kandidat (efter äldre stadgan) 1902,
prästvigdes 1903 och blef s. å. docent i praktisk
teologi vid Lunds teol. fakultet. 1905 utnämndes
han till lektor i kristendom och modersmålet vid
högre allm. läroverket i Skara och blef 1910 lektor
i religionsvetenskap vid Högre lärarinneseminariet.
1912 promoverades A. i Lund till teol. doktor.
Genom sina läroböcker Religionshistorisk översikt
för läroverken (1911; 4:e uppl. 1918) och Den
kristna världs- och livsåskådningen i dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
