*Agrostemma, bot. Andra namn på A. Githago äro klätt och åkerklätt. *Agrostis. A. caninas svenska namn äro brunhven och hundhven och A. stoloniferas fioringräs. *Agrotis. Se äfven Nattflyn. - A. exclamationis. Se Landtbrukets skadeinsekter, pl. II, fig. 4. - A. segetum. Se Sädesbroddflyet. *Agtelek, rättare Aggtelek, tillhör sedan freden i Neuilly 5 juni 1920 Tjecho-Slovakien. Aguadilla [agoadi'lja], viktig hamnstad på Puerto Ricos västkust. Omkr. 7,000 inv. Stor utförsel af kaffe, socker och tobak. E. A-t. Aguadulce [agoado'lthe], hamnstad i prov. Penonome i republiken Panama, vid Paritabukten af Panamagolfen, har liflig handel med socker och rom, saliner. Omkr. 6,000 inv. E. A-t. *Aguas Calientes. - 2. A. hade 45,198 inv. 1910. Agueli, Ivan Gustave, målare, hette eg. Johan Gustav Agelii, f. 24 maj 1869 i Sala, d. 1 okt. 1917 af olyckshändelse i Barcelona. A. förde ett kringflackande lif, målade hufvudsakligen hastiga, summariska skisser af bred hållning, de bästa med mycken känslighet i färgvalet. Han är representerad på Stockholms Nationalmuseum, i Göteborgs museum, i prins Eugens, Thiels m. fl. gallerier. I jan. 1920 hölls i Stockholm en minnesutställning öfver honom. Se K. G. Laurin i "Människor" (1919). G-g N. Aguilar [agilar], Gasparo Honorato de, spansk skald från Valencia, f. 1561, d. 1623, var sekreterare åt hertigen af Gandia och en af stiftarna till Academia de los nocturnos. V. publicerade åtskilliga hyllningspoem till Filip III och andra kungliga personer, men framför allt var han känd för sina "loas", af hvilka de bästa äro La Gitana melancolica, La Nueva humilde, Los Amantes de Cartago, La Fuerza del interes, El gran Patriarca Don Juan de Ribera, La Suerte sin esperanza och El Mercador amante, hvilken blef berömdast. A:s karaktärer äro väl tecknade, dialogen naturlig och diktionen klar. Cervantes lofordar ock i prologen till en af sina teaterstycken A:s skarpsinnighet. Ad. H-n. *Aguilar. Stadens fullständiga namn är Aguilar de la Frontera. *Aguilas har stor export af järnmalm och andra mineral samt är den viktigaste exporthamnen för espartogräs i Spanien. Järnväg till Cartagena. 15,967 inv. (1910). E. A-t. Aguiyan [agija'n], ö. Se Marianerna. Agujari [-go-], Lucrezia, italiensk sångerska, f. 1743 i Ferrara, d. 1783 i Panna, kallad La Bastardella, sjöng i Florens, Milano, London o. s. v. och väckte sensation genom sin sopranrösts exempellösa höjd; hon tog fyrstrukna c och drillade på trestrukna f. Hon gifte sig 1780 med en kapellmästare Colla. E. F-t. Agurin, farm. med. Se Teobromin. Agustos, stad. Se Niausta. Agylla, grekiskt namn på Cære. *Agön. Öns areal är omkr. 10 kvkm. På A. finns på 61° 32' 42'' n. br. och 17° 28' 5'' ö. lgd fr. Gr. en blänkfyr med lins af 4:e ordningen och en ljusstyrka af 5,000 hlj. Lågans höjd öfver vattnet är 27 m. och dess lysvidd 15 minuter. Fyrbyggnaden uppfördes 1860. Fyren har sedan 1889, med ändringar 1918, en mistsiren för komprimerad luft. E- A-t. Ahasja (hebr. 'achazja). 1. Konung i Israels rike, son till konung Ahab och dennes gemål Isebel (1 Kon. 22: 52 ff.), dog barnlös och efterträddes därför af sin broder Joram (2 Kon. 1: 17). - 2. Konung i Juda rike, en son till Joram i Juda och dennes gemål Atalja (2 Kon. 8: 25 ff.), dödades, då han var på besök hos Joram i Israels rike, af troninkräktaren Jehu (v. 29, kap. 9). E. S-e. Ahi. Se Vrtra. Ahlberg, Karl Abraham, apotekare, f. 13 juni 1861 på Malingsbo bruk i Dalarna, där fadern var bruksingenjör. Efter fullbordade apotekarstudier förordnades han till assistent i kemi och farmaci vid Farmaceutiska institutet i Stockholm (1885) samt i fysik 2 år senare. 1894 blef A. lärare där i farmaceutisk författningskunskap äfvensom i teknisk farmaci. 1902 blef han tillika institutets bibliotekarie. A. var en nitisk medlem af Farmaceutiska föreningen samt dess bibliotekarie och styrelseled. 1886-97. Genom hans initiativ upptogs inom föreningen ånyo frågan om mogenhetsexamen som villkor för inträde på apotekarbanan - en reform, som slutligen genomfördes 1896. A. tillhörde 1899-1909 Medicinalstyrelsens vetenskapliga råd för farmaceutiska ärenden. Äfven var han bibliotekarie i Apotekarsocieteten och deltog i förarbetena för en ny farmakopé (ed. IX). A. erhöll af Farm. institutets styrelse 1904 års Scheelepris för en afh. Om identifiering och profning af tinkturer, särskildt enligt kapillär analytisk metod. 1891-1903 var han fullmäktig i apotekarkårens lifränte- och pensionskassa. 1909 lämnade han sina befattningar vid Farm. institutet och tillträdde med personligt privilegium apoteket "Hvita Björnen" i Stockholm. 1911 valdes han till ord. led. af Apotekarsocietetens direktion. Han är hedersled. af Farm. föreningen samt medlem af Svenska läkarsällskapet (1899). Han har utgett Farmaceutisk teknik (1898), (jämte K. F. V. Schimmelpfennig) Författningar m. m. ang. apoteksväsendet i Sverige (1903) - båda använda som läroböcker vid Farm. institutet -, Den svenska farmaciens historia (1907-08) och (i förening med A. Key-Åberg) Apoteksvisitationer och andra därmed jämförliga apoteksförrättningar ur författningssynpunkt (1910), I utgifningen af det stort anlagda verket "Sveriges apotekarehistoria från konung Gustaf I:s till närvarande tid" (1910 ff.) har han deltagit. C. G. S. Ahlberg. 1. Johan Adolf A., religionspedagog, f. 6 mars 1873 i Gällstad, Älfsborgs län, blef student i Lund 1892, filos. kandidat 1896 och teol. kandidat (efter äldre stadgan) 1902, prästvigdes 1903 och blef s. å. docent i praktisk teologi vid Lunds teol. fakultet. 1905 utnämndes han till lektor i kristendom och modersmålet vid högre allm. läroverket i Skara och blef 1910 lektor i religionsvetenskap vid Högre lärarinneseminariet. 1912 promoverades A. i Lund till teol. doktor. Genom sina läroböcker Religionshistorisk översikt för läroverken (1911; 4:e uppl. 1918) och Den kristna världs- och livsåskådningen i dess