Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alcometaller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
113
Alcometaller-Alexander
114
Alcometaller, tekn., handelsnamn på två alu-
miniumbrons- (se d. o.) artade legeringar, kallade
alcobrons och dirigold, hvilka hufvudsak-
ligen bestå af koppar och aluminium. De tillverkas
af Aktiebolaget Alcometaller i Örebro efter en af
ingenjörerna C. Molin och C. A. von Malmborg
uppfunnen metod. Alcobronsen uppges vara mera
homogen, tät och fri från oxid än vanlig alumi-
niumbrons samt därför af större hållfasthet (53
kg. pr kvmm.) och industriell användbarhet än
denna. Dirigold är en finare, till bordsbestick
samt allehanda prydnads- och husgerådssaker
lämplig afart af alcobrons. Det har vacker och
hållbar guldglans, är mycket hårdt och slit-
starkt samt motstår väl inverkan af luft och ut-
spädda syror. K. A. V-g.
Alcoverr y Maspo’ns [-i-], Juan, spansk skald,
f. 1854 i Palma (Mallorca), anses som en af de för-
nämste baleariske skalderna. Hans diktning ut-
märkes för elegans i formen och djup i innehållet.
A:s debutarbete var diktsamlingen Poesias (1887),
hvarefter följde Nuevas poesias (1892), Poemas y
armonias (1894) och Meteoros (1901). V. har dess-
utom publicerat åtskilligt på katalanska samt i
tidskr. "La Espana moderna" El pintor de Co-
rinto. Ad. H-n.
Aldborough [à^dbera] 1. Aldeburgh, hamn-
stad och badort i engelska grefsk. Suffolk, 135
km. n. ö. om London, vid en gren af Great Eastern-
banan. 2,892 inv. (1921). I A. föddes skalden
Crabbe, som skildrat det i "The borough". 1908
valdes i A. för första gången i Englands historia
en kvinna till borgmästare.
Aldeburgh [Tldbøre]. Se A Idborough. Suppl.
Aldeia Gallega [aldái’o g9le’g9], stad i portugi-
siska prov. Estremadura, 12 km. ö. om Lissabon, på
en höjd vid T e jos mynning. 8,129 inv. (1900),
mest sjöfolk. Trakten är fruktbar och rik på vin.
*Aldèn, G. A., som 1911 lämnade platsen som
redaktionssekreterare i "Aftonbladet", har vidare
utgett bl. a. "Lars Hierta. Eiksdagsmotioner och
anföranden" (bd I-III, 1913-15).
Alderen, ö. Se Luröy.
Aldoser, kem. Se Hexoser och Socker-
arter.
Aldoximer, kem. Se Oximer.
*Aldrich, T h. B., afled 19 mars 1907.
Aldrova’nda, bot., detsamma som Aldrovandia;
släktet har endast l art.
*Ale härad ingår nu i Kullings fögderi.
Aléa (grek. 3Aléa), forntida stad i Arkadien,
s. om Stymfalos. A. hade ett berömdt Athenatem-
pel, hvaraf det i Tegea var en afläggare. 368
f. Er. bortfördes dess invånare till det nyanlagda
Megalopolis (se d. o.). Rester af dess fästnings-
murar finnas ännu kvar i närheten af byn Bugiati.
Alecsa^drie. Se Alexandria 5. Suppl.
Alectorolophus, bot., detsamma som Rhinan-
thus (se d. o.).
Aleksinac [-näts], stad. Se Alexinatz.
Aleman, Oskar August Efraim, kirurg,
f. 17 april 1879 i Södra Unnaryd, Jönköpings län,
aflade 1907 med. licentiatexamen vid Karolinska
institutet, var 1912-14 föreståndare för kirurgiska
polikliniken vid Serafimerlasarettet och är sedan
1914 chefläkare vid Garnisonssjukhuset i Stock-
holm och öfverläkare vid dess kirurgiska af d.
Alemanniska dialekten. Se Fornhögtyska
och Tyska språket, sp. 597.
Alemquer [ølóikeY], stad i portugisiska prov.
Estremadura, 40 km. n. ö. om Lissabon. 6,541
inv. (1900). A. omges af gamla moriska murar.
Alemusjaure, sjö på gränsen mellan Jokkmokks
och Gällivare lappmarker i Norrbottens län, 425
m. ö. h., genomflytes af Stora Lule älf. Areal
omkr. 38 kvkm., största djup 67 m. Den vackra
sjön, som har ett stort antal öar, vanligen utdragna
i sjöns längdriktning och utgörande delar af
rullstensåsar, omges af betydande fjäll, i s.
Akavare (2,013 m. ö. h.) och i n. Kallaktjåkko
(1,845 m.). O.Sjn.
*Aleneon. Hertig Ferdinand Filip af
A. afled 29 juni 1910. Sedan dess bär hans son,
prins Emanuel, f. 18 Jan. 1872, titeln hertig
af Vendóme och af A.
*Aleppo tillhör efter freden i Sèvres (10 aug.
1920) mandatärområdet Syrien. Dess hamnstad är
det 70 km. i n. v. belägna Alexandrette (se d. o.).
A. intogs under Världskriget af engelsmännen 26
okt. 1918. Se Världskriget, sp. 250.
L. W:son M.
A^esjaure, P a j e p A. (öfre A.) och V u o 11 e
A. (Nedre A.), sjöar i Torne lappmark, Norrbottens
län, belägna 770 m. ö. h., med en areal af omkr.
7,5 kvkm., af rinna genom den stora älf ven Ales-
ä t n o till Rautasjaure och Torne älf. Strax s.
om den öfre sjön ligger Alesätnokåtan
(Alesjaurekåtan), uppförd af Svenska turistförenin-
gen på leden» Abisko-Kebnekaise omkr. 36 km. s.
om Abisko. O. Sjn.
Alesjki [aljå’jki] 1. Dnjeprovak, stad i
ryska guv. Taurien, vid Dnjepr, 33 km. från dess
mynning. 11,400 inv. (1904). Hufvudnäringar äro
fiske och trädgårdsskötsel. I närheten ligga her-
tigens al Anhalt forna egendomar med byn A n-
h a 11 - K ö t h e n. E. A-t.
Alessandro Stradella (se S t r a d e 11 a), opera
med librett af W. Friedrich och musik af Flotow,
uppf. i Stockholm f. g. 1847.
*Alessio, som nu tillhör Albanien, intogs under
första Balkankriget 5 nov. 1912 af serber och
montenegriner och besattes under Världskriget 25
juni 1915 af montenegrinerna och 29 jan. 1916 af
österrikarna. Efter dessas återtåg besattes det 27
okt. 1918 af italienarna.
Alesätno, älf. Se A l e s j au re. Suppl.
Aletho^hilus, pseudonym. Se Wreech, C. F.
Aléudrm, farm. med., karboninsyreester af
diklorisopropylalkohol, hvita, i vatten svårlösliga
kristaller. Lugnande och smärtstillande sömn-
medel. c- G- s-
Aleuritinsyra. Se Gummilack a.
Aleuronät, tekn., födoämne, bestående af torkad
glutenjse d. o. samt Stärkelse, sp. 601).
* Aleuterna, riktigare Aleuterna. Se färgpl.
Amerikanska folk, fig. l, till art. Ame-
rika.
Alevskijagruppen [aljä’f-], 14 saltsjöar i sibi-
riska guv. Tomsk, af hvilka 8 utnyttjas. De förse
nästan hela guv. med salt, hvaraf årligen omkr.
120,000 pud frambringas. E. A-t.
Alexander, konung af Grekland, f. 20 juli 1893
på slottet Tatoi invid Aten, d. där 25 okt. 1920,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
