113 Alcometaller-Alexander 114 Alcometaller, tekn., handelsnamn på två alu- miniumbrons- (se d. o.) artade legeringar, kallade alcobrons och dirigold, hvilka hufvudsak- ligen bestå af koppar och aluminium. De tillverkas af Aktiebolaget Alcometaller i Örebro efter en af ingenjörerna C. Molin och C. A. von Malmborg uppfunnen metod. Alcobronsen uppges vara mera homogen, tät och fri från oxid än vanlig alumi- niumbrons samt därför af större hållfasthet (53 kg. pr kvmm.) och industriell användbarhet än denna. Dirigold är en finare, till bordsbestick samt allehanda prydnads- och husgerådssaker lämplig afart af alcobrons. Det har vacker och hållbar guldglans, är mycket hårdt och slit- starkt samt motstår väl inverkan af luft och ut- spädda syror. K. A. V-g. Alcoverr y Maspo'ns [-i-], Juan, spansk skald, f. 1854 i Palma (Mallorca), anses som en af de för- nämste baleariske skalderna. Hans diktning ut- märkes för elegans i formen och djup i innehållet. A:s debutarbete var diktsamlingen Poesias (1887), hvarefter följde Nuevas poesias (1892), Poemas y armonias (1894) och Meteoros (1901). V. har dess- utom publicerat åtskilligt på katalanska samt i tidskr. "La Espana moderna" El pintor de Co- rinto. Ad. H-n. Aldborough [à^dbera] 1. Aldeburgh, hamn- stad och badort i engelska grefsk. Suffolk, 135 km. n. ö. om London, vid en gren af Great Eastern- banan. 2,892 inv. (1921). I A. föddes skalden Crabbe, som skildrat det i "The borough". 1908 valdes i A. för första gången i Englands historia en kvinna till borgmästare. Aldeburgh [Tldbøre]. Se A Idborough. Suppl. Aldeia Gallega [aldái'o g9le'g9], stad i portugi- siska prov. Estremadura, 12 km. ö. om Lissabon, på en höjd vid T e jos mynning. 8,129 inv. (1900), mest sjöfolk. Trakten är fruktbar och rik på vin. *Aldèn, G. A., som 1911 lämnade platsen som redaktionssekreterare i "Aftonbladet", har vidare utgett bl. a. "Lars Hierta. Eiksdagsmotioner och anföranden" (bd I-III, 1913-15). Alderen, ö. Se Luröy. Aldoser, kem. Se Hexoser och Socker- arter. Aldoximer, kem. Se Oximer. *Aldrich, T h. B., afled 19 mars 1907. Aldrova'nda, bot., detsamma som Aldrovandia; släktet har endast l art. *Ale härad ingår nu i Kullings fögderi. Aléa (grek. 3Aléa), forntida stad i Arkadien, s. om Stymfalos. A. hade ett berömdt Athenatem- pel, hvaraf det i Tegea var en afläggare. 368 f. Er. bortfördes dess invånare till det nyanlagda Megalopolis (se d. o.). Rester af dess fästnings- murar finnas ännu kvar i närheten af byn Bugiati. Alecsa^drie. Se Alexandria 5. Suppl. Alectorolophus, bot., detsamma som Rhinan- thus (se d. o.). Aleksinac [-näts], stad. Se Alexinatz. Aleman, Oskar August Efraim, kirurg, f. 17 april 1879 i Södra Unnaryd, Jönköpings län, aflade 1907 med. licentiatexamen vid Karolinska institutet, var 1912-14 föreståndare för kirurgiska polikliniken vid Serafimerlasarettet och är sedan 1914 chefläkare vid Garnisonssjukhuset i Stock- holm och öfverläkare vid dess kirurgiska af d. Alemanniska dialekten. Se Fornhögtyska och Tyska språket, sp. 597. Alemquer [ølóikeY], stad i portugisiska prov. Estremadura, 40 km. n. ö. om Lissabon. 6,541 inv. (1900). A. omges af gamla moriska murar. Alemusjaure, sjö på gränsen mellan Jokkmokks och Gällivare lappmarker i Norrbottens län, 425 m. ö. h., genomflytes af Stora Lule älf. Areal omkr. 38 kvkm., största djup 67 m. Den vackra sjön, som har ett stort antal öar, vanligen utdragna i sjöns längdriktning och utgörande delar af rullstensåsar, omges af betydande fjäll, i s. Akavare (2,013 m. ö. h.) och i n. Kallaktjåkko (1,845 m.). O.Sjn. *Aleneon. Hertig Ferdinand Filip af A. afled 29 juni 1910. Sedan dess bär hans son, prins Emanuel, f. 18 Jan. 1872, titeln hertig af Vendóme och af A. *Aleppo tillhör efter freden i Sèvres (10 aug. 1920) mandatärområdet Syrien. Dess hamnstad är det 70 km. i n. v. belägna Alexandrette (se d. o.). A. intogs under Världskriget af engelsmännen 26 okt. 1918. Se Världskriget, sp. 250. L. W:son M. A^esjaure, P a j e p A. (öfre A.) och V u o 11 e A. (Nedre A.), sjöar i Torne lappmark, Norrbottens län, belägna 770 m. ö. h., med en areal af omkr. 7,5 kvkm., af rinna genom den stora älf ven Ales- ä t n o till Rautasjaure och Torne älf. Strax s. om den öfre sjön ligger Alesätnokåtan (Alesjaurekåtan), uppförd af Svenska turistförenin- gen på leden» Abisko-Kebnekaise omkr. 36 km. s. om Abisko. O. Sjn. Alesjki [aljå'jki] 1. Dnjeprovak, stad i ryska guv. Taurien, vid Dnjepr, 33 km. från dess mynning. 11,400 inv. (1904). Hufvudnäringar äro fiske och trädgårdsskötsel. I närheten ligga her- tigens al Anhalt forna egendomar med byn A n- h a 11 - K ö t h e n. E. A-t. Alessandro Stradella (se S t r a d e 11 a), opera med librett af W. Friedrich och musik af Flotow, uppf. i Stockholm f. g. 1847. *Alessio, som nu tillhör Albanien, intogs under första Balkankriget 5 nov. 1912 af serber och montenegriner och besattes under Världskriget 25 juni 1915 af montenegrinerna och 29 jan. 1916 af österrikarna. Efter dessas återtåg besattes det 27 okt. 1918 af italienarna. Alesätno, älf. Se A l e s j au re. Suppl. Aletho^hilus, pseudonym. Se Wreech, C. F. Aléudrm, farm. med., karboninsyreester af diklorisopropylalkohol, hvita, i vatten svårlösliga kristaller. Lugnande och smärtstillande sömn- medel. c- G- s- Aleuritinsyra. Se Gummilack a. Aleuronät, tekn., födoämne, bestående af torkad glutenjse d. o. samt Stärkelse, sp. 601). * Aleuterna, riktigare Aleuterna. Se färgpl. Amerikanska folk, fig. l, till art. Ame- rika. Alevskijagruppen [aljä'f-], 14 saltsjöar i sibi- riska guv. Tomsk, af hvilka 8 utnyttjas. De förse nästan hela guv. med salt, hvaraf årligen omkr. 120,000 pud frambringas. E. A-t. Alexander, konung af Grekland, f. 20 juli 1893 på slottet Tatoi invid Aten, d. där 25 okt. 1920,