115 Alexander l-Alexanderson 116 deltog 1912-13 som ung officer i Balkankrigen och besteg 14 juni 1917 Greklands tron efter faderns af de allierade makterna framtvungna bort- resa ur landet (se Grekland i Suppl.). Hans död förorsakades af blodförgiftning efter en apas bett, som han ådragit sig, då han på en promenad skulle mot apans anfall skydda sin hund. V. S-g. Alexander l, konung af Jugo-Slavien, f. 4 dec. 1888 i Getinje, yngre son till konung Peter I af Serbien och drottning Zorka, född prinsessa af Montenegro, blef serbisk kronprins 15 mars 1909, då hans äldre broder Georg afsade sig tronföljden. Vid l:a Balkankrigets utbrott 1912 blef han chef för l:a serbiska armén, hvarmed han besegrade turkarna vid Kumanova (24 okt.) och Monastir (18 nov.). Under Världskriget var han serbiska härens öfverbeiälhafvare. I juni 1914 lämnadte fadern på grund af sjukdom styrelsen åt sin son, som sedermera faktiskt regerade i Serbien samt efter kroaternas och slovenernas anslutning till detta land (1918) äfven i detta nya rike (vanligen kalladt Jugo-Slavien). Vid faderns död, 16 aug. 1921, utropades han till konung. 8 juni 1922 för- mäldes han med prinsessan Maria af Rumänien (f. 1899). * Alexander, ryska kejsare, sp. 532. A. II :s morganatiska gemål prinsessan Jurjevskaja dog i febr. 1922 i Nizza. Hon utgaf under pseudo- nymen VictorLaferté Alexander IL Détails inédits sur sa vie intime et sur sa mört. Alexander [ä^igsände], sir George, engelsk skådespelare och teaterledare, f. 1858 i Reading, d. 1918 på Little court, Hertfordshire, beträdde scenen 1879 och tillhörde 1881-89 H. Irvings an- sedda sällskap, där han utmärkte sig som bl. a. Faust. Han vardt 1891 innehafvare af den för- näma S:t James's theatre, där han med framgång upptog pjäser af 0. Wilde, Pinero, Sutro, A. Hope m. fl., utom lustspel af Shakspere. A. spelade med i alla dessa. Han framstod i synnerhet i världs- mannaroller. A. blef 1907 medlem af Londons gref- skapsråd och adlades 1911. E. F-t. Alexander [ä'ligsänd9], Boyd, engelsk Afrika- resande, f. 1873, mördad 1910 i Sudan, företog flera forskningsresor till Kap Verde-öarna, Sambesi, Guineaöarna och Kamerun samt i synnerhet till Tsadområdet. Hans största färd var en öfvertväring af Afrika 1904-07: Niger-T säd-Bar el-gasal- Port Sudan. Han utgaf From the Niger to the Nile (1907). O. Sjn. Alexander den store, ett på lustiga Köpen- hamnstyper rikt lustspel af G. Esmann, uppf. i Stockholm af utmärkt dansk trupp 1906 och i sv. öfv. f. g. på Svenska teatern 1915. Alexander III:s hamn. Se Libau, sp. 343. * Alexanderson, A. M., tog 1906 afsked från professuren. Han har vidare utgett de betydande arbetena Den grekiska trieren (i "Lunds univ:s årsskr.", Ny följd, bd 9, 1914) och Oidipus- sagans tragedier (1921). --2. Ernst Fred- rik Verner A., den föregåendes son, ingenjör och uppfinnare, f. 25 Jan. 1878 i "Uppsala, blef student i Lund 1896, genomgick Tekniska högsko- lan 1897-1900, studerade vid Technische hoch- schule i Charlottenburg 1900-01 samt öfverflyttade 1901 till Förenta staterna, där han 1902 blef kon- sulterande ingenjör hos General electric company och 1919 chef ingen j or vid Radio Corporation of America, Schenectady, ett bolag, hvari General electric c:y och Marconi Wireless telegraphy c:y of America sammanfört sina intressen beträffande radiotekniken. A. har vunnit världsrykte genom ett flertal genialiska uppfinningar inom vidt skilda delar af elektrotekni- ken. Bland de of ver 100 patent, som bevil- jats honom, förtjäna särskildt nämnas "the Alexanderson single phase motor", som fun- nit användning för lokomotiv och motor- vägnar på flera en- fasbanor både i Eu- ropa och Amerika, en "phase-converter" för transformering af fler- fasström till en-fas- ström ochomvändt, "the Alexanderson high-tension alternator" och induk- tionsmotor med variabel hastighet, använd bl. a. för Förenta staternas första elektriskt drifna slag- skepp, "New-Mexico". Af ännu större betydelse torde dock A:s arbeten inom radiotekniken få anses vara. Genom en serie på omfattande försök grun- dade uppfinningar skapades af honom under tiden för Världskriget ett helt nytt system för trådlös telegrafering, med användning af växelström med mycket hög frekvens, en ny antenn-typ ("multi- ple tuned antenna") och flera sinnrika special- apparater. Äfven särskilda anordningar vid mot- tagningsapparaterna, till undvikande af störingar genom "främmande" elektriska vågor komplettera systemet, hvilket redan tillämpats på två stora radiostationer, nämligen i New Brunswick, New Jersey och New Marian, Massachusetts, samt är afsedt att införas vid Radio corporations samtliga stationer. (Jfr Telegrafi, sp. 747, och Suppl.) Äfven inom trådlösa telefoniens område har A. infört betydande förbättringar. The institute of radio engineers har tilldelat A. sin hedersmedalj. I åtskilliga af h. och artiklar, publicerade i Ameri- can institution of electrical engineers' och Insti- tute of radio engineers' handlingar samt i "Gene- ral electric review", "Elektrotechnische zeitung" m. m., har A. redogjort för en del af sina veten- skapliga rön och uppfinningar. - 3. Nils Erik A., den föregåendes syssling, led. af Högsta domstolen, politiker, f. 15 april 1875 i S:t Olof, Stockholms län, blef student 1891 samt juris utriusque doktor och docent i civil- och process- rätt 1904, allt vid Uppsala universitet. 1907 blef han docent och 1908 professor i processrätt vid Stockholms högskola samt 1916 därjämte professor i internationell privaträtt. 1922 utnämndes han till justitieråd. A. var 1912-21 led. af Första kammaren (vald af Uppsala läns landsting) och kom snart att inta en ledande ställning inom liberala samlingspartiet. Som led. i lagutskottet (från 1919 af l:a lagutskottet) nedlade han högt uppskattadt arbete vid behandlingen af ett stort antal lagstiftningsfrågor. 1917 var han led. af hemliga utskottet. Han har som sakkunnig biträdt