Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ali ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
endera af följande serier: Cn H2n,
CnH.,n_4. Den förstnämnda serien omfattar mät-
tade, de två andra omättade föreningar. (Defini-
tionen i art. Cykliska föreningar är för
trång, emedan den omfattar endast serien Cn H2n.)
De viktigaste alicykliska föreningarna äro terpener,
kamferarter och naftener (ss
dessa ord). Litt.: O. Aschan, "Chemie der ali-
cyklischen verbindungen" (1905).
K. A. V–g.
Ali el-muktafi-billah, kalif 902-908. Se Kalifat, sp. 619.
Alifatiska terpénalkoholer, kem. Se Olefiniska kamferarter.
Alili, folk. Se Turkmener.
Alin, Svante, präst och psalmförfattare, f.
19 maj 1852 i Skärstad, Västergötland, student
i Uppsala 1876, prästvigdes 1879 för Skara
stift, där han sedan 1887 är kyrkoherde i Sven-
torp. A:s Psalmboksförslag (1903) är med hänsyn
till utgallringar ur den Wallinska psalmboken det
radikalaste hittills framlagda revisionsförsöket. Inom
den religiösa lyriken har han framträdt med två
originalarbeten, Återlösarens loj (1909) och Sjungen
till Herrens ära (1918), en samling af hans psalmer
och sånger. I supplementet till 1819 års psalmbok
(1921) är A. företrädd med sex originalpsalmer
och har verkställt eller lagt hand vid fem öfver-
sättningar eller bearbetningar. Hans psalmstil an-
knyter sig till den äldre lutherska församlings-
sången och förenar biblisk märgfullhet med en
osökt folklig, men ändå litterärt vårdad form. -
Utom åtskilliga homiletiska skrifter har A. för-
fattat flera dogmatiska och kyrkliga inlägg, bl. a.
Om dopet (1886; 7:e uppl. 1916), Kyrkliga frågor
(3 hftn 1892-93), samt diktcykeln Emigran-
terna (1916). A. erhöll 1903 prosttitel och blef
teol. doktor vid reformationsjubileet i Uppsala
1917. E. N. S-g.
Alin, Edvard Fabian Emanuel, syss-
ling till professor Oskar A. (se denne), läkare, f.
18 april 1859 i Hedemora landsförsamling, blef
student 1878, med. licentiat 1890 och med. doktor
i Uppsala 1893 på af h. Om cervixskador under
förlossningen (1892). Han var 1890-99 biträ-
dande läkare och 1899-1901 öfverläkare vid barn-
bördshuset Pro Patria, 1900-06 docent i obstetrik
och gynekolog! vid Karolinska institutet samt 1896
-1911 biträdande läkare och sedan 1911 öfverlä-
kare vid Södra barnbördshuset. I olika tidskrifter
har A. offentliggjort ett flertal specialafh. samt dess-
utom omarbetat K. M. Groths och F. Lindbloms
Lärobok för barnmorskor (4:e uppl. 1920) och F.
A. Cederschiölds Lärobok för barnmorskor uti
instrumentala förlossningskonsten. Sedan 1906
utger A. tidskr. "Jordemodern". B. .T-dt.
* Alingsås hade 6,246 inv. 1921. Läroverket
blef 1905 sexklassig realskola med tillträde äfven
för kvinnliga lärjungar, en s. k. statssamskola, och
s. å. upphörde elementarskolan för flickor som
egen läroanstalt, med undantag för en treårig för-
beredande af delning. Af bankinrättningar finnas:
A. sparbank (sedan 1907 i eget hus) samt afd.-
kontor af Enskilda banken i Vänersborg, A.-b.
Nordiska handelsbanken och A.-b. Göteborgs bank.
Bland industrianläggningar märkas ett bomullsväf-
veri, tillh. Alingsås bomullsväfveri-a.-b. (grundadt
1884 med 1 mill. kr. aktiekapital), gjuteri och
mek. verkstad, tillh. A.-b. Alingsås verkstäder
(gr. 1907 med 300,000 kr. aktiekapital), läder-
fabrik, tillh. Läderfabriks-a.-b. Göta i Göteborg,
sågverk och snickerifabrik samt gas- och vattenverk
och elektricitetsverk, båda tillhöriga staden. För
val till riksdagsmän i Andra kammaren tillhör A.
Älfsborgs läns mellersta valkrets, som utser
4 riksdagsmän. På stadens Stora torg restes 1905 en af
A. Sandberg modellerad byst af Jonas Alströmer (d.
1761, ej 1751). Litt.: "Bidrag till Alingsås stads
historia. Minnesskrift vid stadens 300-års jubileum
1919", utarb. af G. A. Bohlin (1920).
E. A-t.
Alingsås landsförsamling och Rödene, socken
(kommun) i Älfsborgs län, Kullings härad, omfattar
två kyrkoförsamlingar: Alingsås landsförsamling
(10,951 har, 2,549 inv.) och Rödene (1,721 har, 250 inv.).
12,672 har. 2,799 inv. (1920).
Alisarinorange [-åra7j], kem. o. tekn., tjärfärg-
ämne, som erhålles genom inverkan af salpetersyra
på alisarin (se d. o.) och således bestående af
nitroalisarin. Det ger på bomull en vacker,
ljus-, tvätt- och kloräkta orangefärg.
K. A. V-g.
*Alisma, bot. I Sverige finnas 2 arter.
*Alismatäceæ, bot., föres nu till ser. Helobiæ,
bildande en egen underserie, Alismatineæ. Artantalet
uppgår till 72, af hvilka 5 förekomma i Sverige.
G. L-m.
*Aliso. Systematiska gräfningar från 1879 ha
lagt i dagen vidlyftiga romerska anläggningar vid
Haltern.
*Alison. – 2. Sir A. A. afled 5 febr. 1907 i
London.
*Aljbov (Albov), M. N., dog 1911.
Alkalesce’ns. Se Hydrografi, sp. 1462,
och Hydroxyl.
Alkaliakten, engelsk förordning af åren 1863
och 1881 för att hindra, att luften förorenas ge-
nom rökgaser och andra afloppsgaser från indu-
strianläggningar. Häri bestämmes bl. a., att svaf-
velsyre-, saltsyre- och andra kemiska fabriker icke
få i atmosfären utsläppa afloppsgaser med mer
än 9,154 gr. svafvelsyrlighet och svafvelsyra (total-
syra, beräknad som S03), eller 0,458 gr. saltsyra
pr kbm. Denna förordning medförde bl. a., att
sodafabrikerna tvingades att förtäta den som biprodukt
erhållna saltsyregasen (jfr Soda, sp. 239), hvilket
snart nog visade sig äfven ekonomiskt fördelaktigt.
K. A. V-g.
*Alkaliblått, kem. o. tekn. Se vidare Anilin-
blått. Suppl.
Alkalinuri, med. Se Fosfaturi.
*Alkaloider (Organiska alkalier, Växtbaser).
1. Kem. Dessa ämnen, af hvilka
numera de flesta äro med afseende på sin byggnad
fullt utredda, kunna indelas i vissa hufvudgrupper:
I. Alifatiska aminer, t. ex. kolin, mu-
skarin (se dessa ord), och aromatiska
aminer, t. ex. hordenin.
II. Derivat af olika kväfvehaltiga
ringsystem, nämligen af:
a) pyridin (se d. o.), t. ex. koniin, nikotin (se dessa ord);
b) kondenserade pyrrolidin- och piperidinringar
se Piperidin), t. ex. atropin, kokain (se dessa ord);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
