endera af följande serier: Cn H2n, CnH.,n_4. Den förstnämnda serien omfattar mät- tade, de två andra omättade föreningar. (Defini- tionen i art. Cykliska föreningar är för trång, emedan den omfattar endast serien Cn H2n.) De viktigaste alicykliska föreningarna äro terpener, kamferarter och naftener (ss dessa ord). Litt.: O. Aschan, "Chemie der ali- cyklischen verbindungen" (1905). K. A. V--g. Ali el-muktafi-billah, kalif 902-908. Se Kalifat, sp. 619. Alifatiska terpénalkoholer, kem. Se Olefiniska kamferarter. Alili, folk. Se Turkmener. Alin, Svante, präst och psalmförfattare, f. 19 maj 1852 i Skärstad, Västergötland, student i Uppsala 1876, prästvigdes 1879 för Skara stift, där han sedan 1887 är kyrkoherde i Sven- torp. A:s Psalmboksförslag (1903) är med hänsyn till utgallringar ur den Wallinska psalmboken det radikalaste hittills framlagda revisionsförsöket. Inom den religiösa lyriken har han framträdt med två originalarbeten, Återlösarens loj (1909) och Sjungen till Herrens ära (1918), en samling af hans psalmer och sånger. I supplementet till 1819 års psalmbok (1921) är A. företrädd med sex originalpsalmer och har verkställt eller lagt hand vid fem öfver- sättningar eller bearbetningar. Hans psalmstil an- knyter sig till den äldre lutherska församlings- sången och förenar biblisk märgfullhet med en osökt folklig, men ändå litterärt vårdad form. - Utom åtskilliga homiletiska skrifter har A. för- fattat flera dogmatiska och kyrkliga inlägg, bl. a. Om dopet (1886; 7:e uppl. 1916), Kyrkliga frågor (3 hftn 1892-93), samt diktcykeln Emigran- terna (1916). A. erhöll 1903 prosttitel och blef teol. doktor vid reformationsjubileet i Uppsala 1917. E. N. S-g. Alin, Edvard Fabian Emanuel, syss- ling till professor Oskar A. (se denne), läkare, f. 18 april 1859 i Hedemora landsförsamling, blef student 1878, med. licentiat 1890 och med. doktor i Uppsala 1893 på af h. Om cervixskador under förlossningen (1892). Han var 1890-99 biträ- dande läkare och 1899-1901 öfverläkare vid barn- bördshuset Pro Patria, 1900-06 docent i obstetrik och gynekolog! vid Karolinska institutet samt 1896 -1911 biträdande läkare och sedan 1911 öfverlä- kare vid Södra barnbördshuset. I olika tidskrifter har A. offentliggjort ett flertal specialafh. samt dess- utom omarbetat K. M. Groths och F. Lindbloms Lärobok för barnmorskor (4:e uppl. 1920) och F. A. Cederschiölds Lärobok för barnmorskor uti instrumentala förlossningskonsten. Sedan 1906 utger A. tidskr. "Jordemodern". B. .T-dt. * Alingsås hade 6,246 inv. 1921. Läroverket blef 1905 sexklassig realskola med tillträde äfven för kvinnliga lärjungar, en s. k. statssamskola, och s. å. upphörde elementarskolan för flickor som egen läroanstalt, med undantag för en treårig för- beredande af delning. Af bankinrättningar finnas: A. sparbank (sedan 1907 i eget hus) samt afd.- kontor af Enskilda banken i Vänersborg, A.-b. Nordiska handelsbanken och A.-b. Göteborgs bank. Bland industrianläggningar märkas ett bomullsväf- veri, tillh. Alingsås bomullsväfveri-a.-b. (grundadt 1884 med 1 mill. kr. aktiekapital), gjuteri och mek. verkstad, tillh. A.-b. Alingsås verkstäder (gr. 1907 med 300,000 kr. aktiekapital), läder- fabrik, tillh. Läderfabriks-a.-b. Göta i Göteborg, sågverk och snickerifabrik samt gas- och vattenverk och elektricitetsverk, båda tillhöriga staden. För val till riksdagsmän i Andra kammaren tillhör A. Älfsborgs läns mellersta valkrets, som utser 4 riksdagsmän. På stadens Stora torg restes 1905 en af A. Sandberg modellerad byst af Jonas Alströmer (d. 1761, ej 1751). Litt.: "Bidrag till Alingsås stads historia. Minnesskrift vid stadens 300-års jubileum 1919", utarb. af G. A. Bohlin (1920). E. A-t. Alingsås landsförsamling och Rödene, socken (kommun) i Älfsborgs län, Kullings härad, omfattar två kyrkoförsamlingar: Alingsås landsförsamling (10,951 har, 2,549 inv.) och Rödene (1,721 har, 250 inv.). 12,672 har. 2,799 inv. (1920). Alisarinorange [-åra7j], kem. o. tekn., tjärfärg- ämne, som erhålles genom inverkan af salpetersyra på alisarin (se d. o.) och således bestående af nitroalisarin. Det ger på bomull en vacker, ljus-, tvätt- och kloräkta orangefärg. K. A. V-g. *Alisma, bot. I Sverige finnas 2 arter. *Alismatäceæ, bot., föres nu till ser. Helobiæ, bildande en egen underserie, Alismatineæ. Artantalet uppgår till 72, af hvilka 5 förekomma i Sverige. G. L-m. *Aliso. Systematiska gräfningar från 1879 ha lagt i dagen vidlyftiga romerska anläggningar vid Haltern. *Alison. -- 2. Sir A. A. afled 5 febr. 1907 i London. *Aljbov (Albov), M. N., dog 1911. Alkalesce'ns. Se Hydrografi, sp. 1462, och Hydroxyl. Alkaliakten, engelsk förordning af åren 1863 och 1881 för att hindra, att luften förorenas ge- nom rökgaser och andra afloppsgaser från indu- strianläggningar. Häri bestämmes bl. a., att svaf- velsyre-, saltsyre- och andra kemiska fabriker icke få i atmosfären utsläppa afloppsgaser med mer än 9,154 gr. svafvelsyrlighet och svafvelsyra (total- syra, beräknad som S03), eller 0,458 gr. saltsyra pr kbm. Denna förordning medförde bl. a., att sodafabrikerna tvingades att förtäta den som biprodukt erhållna saltsyregasen (jfr Soda, sp. 239), hvilket snart nog visade sig äfven ekonomiskt fördelaktigt. K. A. V-g. *Alkaliblått, kem. o. tekn. Se vidare Anilin- blått. Suppl. Alkalinuri, med. Se Fosfaturi. *Alkaloider (Organiska alkalier, Växtbaser). 1. Kem. Dessa ämnen, af hvilka numera de flesta äro med afseende på sin byggnad fullt utredda, kunna indelas i vissa hufvudgrupper: I. Alifatiska aminer, t. ex. kolin, mu- skarin (se dessa ord), och aromatiska aminer, t. ex. hordenin. II. Derivat af olika kväfvehaltiga ringsystem, nämligen af: a) pyridin (se d. o.), t. ex. koniin, nikotin (se dessa ord); b) kondenserade pyrrolidin- och piperidinringar se Piperidin), t. ex. atropin, kokain (se dessa ord);