Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alkatuottar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
c) kinolin (se d. o.), t. ex. kinin (se
d. o.).
d) isokinolin (se d. o.), t. ex. morfin,
kodein, narkotin (se dessa ord), tebain
(se Opium).
III. Baser af ännu obekant byggnad,
t. ex. stryknin, brucin (se dessa, ord), kurarin
(se Curare).
Många alkaloider kunna numera artificiellt framställas
(syntetiseras). Den första artificiellt framställda alkaloiden
var koniin (1888; af Ladenburg, se denne); viktiga synteser ha genomförts af Willstätter
(se denne), senast af kokain ur acetondikarbonsyreester och metylamin.
2. Farm. Många alkaloider spela en stor roll
både som läkemedel och gifter. De flesta af dem
äro nervgifter, som verka både på centrala nerv-
systemet och på nervbildningar i öfriga delar af
kroppen. Några förändra tillika musklernas funk-
tion samt deras fysikaliska och kemiska beskaffen-
het, såsom veratrin (se d. o. och Sabadillfrö)
och kinin (se d. o. och Kinabark). Af alkaloi-
der, som påverka nervapparater i periferiska organ,
märkas kurarinet (se C u r a r e), som förlamar
rörelsenervernas ändorgan i musklerna; kokainet,
som förlamar känselnervernas ändapparater i hud
och slemhinnor m. m., hvaraf uppstår lokal känsel-
löshet. Samma ämne kan af ven tillfälligt upphäfva
ledningen i känsel- och rörelsenerver. Nikotinet
(se d. o. och Tobak) af bry ter vissa nervförknippningar
("synapser", se Sy näps) i periferiska ganglier
(nervknutar). Pilokarpinet (se Jaborandi) retar och
atropinet förlamar de sekretoriska nervernas ändorgan i
många körtlar; det förra framkallar sålunda spottflöde och stark
svettning m. m., som stoppas af det senare giftet.
Fysostigmin (se Kalabarbönor) och pilokarpin reta nervbildningar
i mage och tarm, hvilka däraf bringas i häftiga sammandragningar
(kräkningar, diarré); dessa upphäfvas af atropin o. s. v.
På det centrala nervsystemet verka en del alka-
loider retande, såsom atropin och kokain, andra
väsentligen funktionsnedsättande, såsom morfin.
Stryknin (se d. o., Räfkaka och Strychnos)
åter stegrar retbarheten, särskildt hos de reflex-
öfverförande nervbildningarna inom centrala nerv-
systemet, hvaraf uppstå häftiga krampanfall. –
De flesta nu exempelvis nämnda alkaloiderna danas
i naturen och förekomma i växtdroger. Ännu andra
sådana ha framställts på konstgjord (syntetisk) väg,
såsom Jiomatropin (se d. o.), vissa ersättningsmedel
för kokain såsom novokain (se d. o.), eukain-B (se
d. o.), stovain (se d. o.) m. fl.
1. H.E. 2. C.G.S.
Alkatuottar, fjällmassiv i Sarekfjällen, mellan
Kuoperjokk och Alkajokk, når i Alkatjåkko
1,906 m. ö. h. och har på detta bergs syd- och
östsluttningar glaciärer. Alkavare, dess syd-
ligaste del, når 1,625 m. Invid Alkajaures nord-
västra ända ligger ruinen af Alkavare kapell. Där
bröts från 1661 silfvermalm, som nedsmältes i en
hytta vid Kvikkjokk, men grufvan måste nedläggas
i början af 1700-talet.
O. Sjn.
*Alkavare. Se Alkatuottar. Suppl.
*Alkemi. Af litteraturen må ytterligare nämnas
E. v. Lippmann, "Entstehung und ausbreitung
der alchemie, ein beitrag zur kulturgeschichte"
(1919). En af de äldsta och värdefullaste urkun-
derna för studiet af alkemiens tidigaste historia
utgöres af den s. k. papyrus holmiensis, som
1828 påträffades vid utgräfning af ett graffält i
närheten af Tebe. Den kom 1832 till Stockholm,
förvaras sedan 1906 i Victoriamusee^. i Uppsala
och har 1913 utgetts i tryck med öfv. och kom-
mentar af C. O. Lagercrantz. Denna skrift
lämnar en ganska noggrann föreställning om
antikens kemiska kunskapsförråd. Se "Sv. kem.
tidskr.;’ 1921 n-.r 10.
K. A. V–g.
Alkio [-iå], Santeri, urspr. Alexander
Filander, finländsk politiker och författare, f.
17 juni 1862 i Laihela, södra Österbotten, var landt-
handlare där. Han började sin författarbana 1885,
då han utgaf skildringar från nödåret 1867 Sedan
har följt en lång rad af noveller och romaner med
tendentiöst, särskildt nykterhetsvänligt, syfte,
skildrande allmogens seder i hans hemtrakt. A:s
samlade arbeten (Kootut teokset) begynte utkomma
1917. A. är en af ungdomsrörelsens banbrytare i
landet, särdeles verksam som talare och föredragare.
Han uppsatte dess organ "Pyrkijä" 1890
och var bladets hufvudredaktör till 1917. Under
senare tider har A. egnat sig åt politiken och
anses som ledare för agrar- 1. landtmannapartiet
(fi. maalais liitto). Han uppsatte i Vasa 1906 dess
hufvudorgan, "Ilkka", hvilket intagit en mot
svenskheten fanatiskt hetsande hållning. A., som
var lod. af grundlagskommittén 1905-06, har varit
landtdags- och riksdagsman sedan 1907, tillhört
grundlags- och utrikesutskott samt varit andre vice
talman 1917 och förste 1918. Han var socialminister
i K. Castréns ministär och Vennolas första ministär
(19 april 1919–20 mars 1920).
T. C.
*Alkman, E., är sedan 1904 redaktör för
"Göteborgsposten" (se d. o.). Han var 1916–19
(lagtima riksdagen) frisinnad led. af Första kammaren
för Göteborgs och Bohus län.
*Alkohol stelnar vid -130,5°. Om kristallalkohol
se Kristallvatten.
Alkoholaser, kem. Se Oxidaser.
*Alkoholisthem. Anstalten på Eolshäll (se d. o.)
nedlades med 1915 års slut. – Äfven i Sverige
ha genom lag 30 juni 1913 (som trädde i kraft
1 aug. 1916) införts bestämmelser, genom hvilka
alkoholister mot sin vilja skola intagas på anstalt
för åtnjutande af vård. Se därom Tvångs-
internering af alkoholister (äfven i
Suppl.). Men därjämte infördes genom nämnda
lag bestämmelser om alkoholistvården i öfrigt.
Alkoholjäsning. Se Jäsning, sp. 468.
Alkoholprofvet. Se Mjölkprofning, sp. 750.
Alkoholsyror, kem., organiska syror, som utom
atomgruppen C02H (karboxyl) innehålla äfven
OH (hydroxyl) och därför äro på samma gång
syror och alkoholer. Hit höra t. ex. mjölksyra,
CH3. CHOH . CO2H, äppelsyra, vinsyra, citronsyra m. fl.
K. A. V–g.
Alkoholtabes, med. Se Nervsjukdomar, sp. 802.
Alkvättern (Alkvettern). 1. Sjö på gränsen
mellan Bjurtjärns och Karlskoga socknar i Örebro
län, 112 m. ö. h., afrinner genom Timsälfven till
Möckeln och Letälfven. – 2. Bruksegendom i
Bjurtjärns socken, invid nordändan af sjön A., omfattar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
