c) kinolin (se d. o.), t. ex. kinin (se d. o.). d) isokinolin (se d. o.), t. ex. morfin, kodein, narkotin (se dessa ord), tebain (se Opium). III. Baser af ännu obekant byggnad, t. ex. stryknin, brucin (se dessa, ord), kurarin (se Curare). Många alkaloider kunna numera artificiellt framställas (syntetiseras). Den första artificiellt framställda alkaloiden var koniin (1888; af Ladenburg, se denne); viktiga synteser ha genomförts af Willstätter (se denne), senast af kokain ur acetondikarbonsyreester och metylamin. 2. Farm. Många alkaloider spela en stor roll både som läkemedel och gifter. De flesta af dem äro nervgifter, som verka både på centrala nerv- systemet och på nervbildningar i öfriga delar af kroppen. Några förändra tillika musklernas funk- tion samt deras fysikaliska och kemiska beskaffen- het, såsom veratrin (se d. o. och Sabadillfrö) och kinin (se d. o. och Kinabark). Af alkaloi- der, som påverka nervapparater i periferiska organ, märkas kurarinet (se C u r a r e), som förlamar rörelsenervernas ändorgan i musklerna; kokainet, som förlamar känselnervernas ändapparater i hud och slemhinnor m. m., hvaraf uppstår lokal känsel- löshet. Samma ämne kan af ven tillfälligt upphäfva ledningen i känsel- och rörelsenerver. Nikotinet (se d. o. och Tobak) af bry ter vissa nervförknippningar ("synapser", se Sy näps) i periferiska ganglier (nervknutar). Pilokarpinet (se Jaborandi) retar och atropinet förlamar de sekretoriska nervernas ändorgan i många körtlar; det förra framkallar sålunda spottflöde och stark svettning m. m., som stoppas af det senare giftet. Fysostigmin (se Kalabarbönor) och pilokarpin reta nervbildningar i mage och tarm, hvilka däraf bringas i häftiga sammandragningar (kräkningar, diarré); dessa upphäfvas af atropin o. s. v. På det centrala nervsystemet verka en del alka- loider retande, såsom atropin och kokain, andra väsentligen funktionsnedsättande, såsom morfin. Stryknin (se d. o., Räfkaka och Strychnos) åter stegrar retbarheten, särskildt hos de reflex- öfverförande nervbildningarna inom centrala nerv- systemet, hvaraf uppstå häftiga krampanfall. -- De flesta nu exempelvis nämnda alkaloiderna danas i naturen och förekomma i växtdroger. Ännu andra sådana ha framställts på konstgjord (syntetisk) väg, såsom Jiomatropin (se d. o.), vissa ersättningsmedel för kokain såsom novokain (se d. o.), eukain-B (se d. o.), stovain (se d. o.) m. fl. 1. H.E. 2. C.G.S. Alkatuottar, fjällmassiv i Sarekfjällen, mellan Kuoperjokk och Alkajokk, når i Alkatjåkko 1,906 m. ö. h. och har på detta bergs syd- och östsluttningar glaciärer. Alkavare, dess syd- ligaste del, når 1,625 m. Invid Alkajaures nord- västra ända ligger ruinen af Alkavare kapell. Där bröts från 1661 silfvermalm, som nedsmältes i en hytta vid Kvikkjokk, men grufvan måste nedläggas i början af 1700-talet. O. Sjn. *Alkavare. Se Alkatuottar. Suppl. *Alkemi. Af litteraturen må ytterligare nämnas E. v. Lippmann, "Entstehung und ausbreitung der alchemie, ein beitrag zur kulturgeschichte" (1919). En af de äldsta och värdefullaste urkun- derna för studiet af alkemiens tidigaste historia utgöres af den s. k. papyrus holmiensis, som 1828 påträffades vid utgräfning af ett graffält i närheten af Tebe. Den kom 1832 till Stockholm, förvaras sedan 1906 i Victoriamusee^. i Uppsala och har 1913 utgetts i tryck med öfv. och kom- mentar af C. O. Lagercrantz. Denna skrift lämnar en ganska noggrann föreställning om antikens kemiska kunskapsförråd. Se "Sv. kem. tidskr.;' 1921 n-.r 10. K. A. V--g. Alkio [-iå], Santeri, urspr. Alexander Filander, finländsk politiker och författare, f. 17 juni 1862 i Laihela, södra Österbotten, var landt- handlare där. Han började sin författarbana 1885, då han utgaf skildringar från nödåret 1867 Sedan har följt en lång rad af noveller och romaner med tendentiöst, särskildt nykterhetsvänligt, syfte, skildrande allmogens seder i hans hemtrakt. A:s samlade arbeten (Kootut teokset) begynte utkomma 1917. A. är en af ungdomsrörelsens banbrytare i landet, särdeles verksam som talare och föredragare. Han uppsatte dess organ "Pyrkijä" 1890 och var bladets hufvudredaktör till 1917. Under senare tider har A. egnat sig åt politiken och anses som ledare för agrar- 1. landtmannapartiet (fi. maalais liitto). Han uppsatte i Vasa 1906 dess hufvudorgan, "Ilkka", hvilket intagit en mot svenskheten fanatiskt hetsande hållning. A., som var lod. af grundlagskommittén 1905-06, har varit landtdags- och riksdagsman sedan 1907, tillhört grundlags- och utrikesutskott samt varit andre vice talman 1917 och förste 1918. Han var socialminister i K. Castréns ministär och Vennolas första ministär (19 april 1919--20 mars 1920). T. C. *Alkman, E., är sedan 1904 redaktör för "Göteborgsposten" (se d. o.). Han var 1916--19 (lagtima riksdagen) frisinnad led. af Första kammaren för Göteborgs och Bohus län. *Alkohol stelnar vid -130,5°. Om kristallalkohol se Kristallvatten. Alkoholaser, kem. Se Oxidaser. *Alkoholisthem. Anstalten på Eolshäll (se d. o.) nedlades med 1915 års slut. -- Äfven i Sverige ha genom lag 30 juni 1913 (som trädde i kraft 1 aug. 1916) införts bestämmelser, genom hvilka alkoholister mot sin vilja skola intagas på anstalt för åtnjutande af vård. Se därom Tvångs- internering af alkoholister (äfven i Suppl.). Men därjämte infördes genom nämnda lag bestämmelser om alkoholistvården i öfrigt. Alkoholjäsning. Se Jäsning, sp. 468. Alkoholprofvet. Se Mjölkprofning, sp. 750. Alkoholsyror, kem., organiska syror, som utom atomgruppen C02H (karboxyl) innehålla äfven OH (hydroxyl) och därför äro på samma gång syror och alkoholer. Hit höra t. ex. mjölksyra, CH3. CHOH . CO₂H, äppelsyra, vinsyra, citronsyra m. fl. K. A. V--g. Alkoholtabes, med. Se Nervsjukdomar, sp. 802. Alkvättern (Alkvettern). 1. Sjö på gränsen mellan Bjurtjärns och Karlskoga socknar i Örebro län, 112 m. ö. h., afrinner genom Timsälfven till Möckeln och Letälfven. -- 2. Bruksegendom i Bjurtjärns socken, invid nordändan af sjön A., omfattar