137 Allmänna svenska kapplöpningssällskapet-Allmänna änke- och pupillkassan 138 industrikvarteret Mimer belägna plåtverkstad, för- råds- och modellverkstad samt den gamla kontors- byggnaden. Det nuv. hufvudkontoret fullbordades 1919 och är beräknadt att ge plats för 700 tjänste- män. Verkstädernas sammanlagda golfyta uppgår f. n. till 50,000 kvm., och bolaget eger i Västerås med omnejd tomter för verkstadsbyggnader, experi- mentbanor, spårvagnsstallar samt egna hus, bostä- der för tjänstemän och arbetare till en samman- lagd areal af 5,i mill. kvm. Asea är numera norra Europas största elektriska firma; dess aktie- kapital och fonder uppgå f. n. (1922) till 97 mill. kr. (1919: 110 mill. kr.). Det eger ej blott verkstäder i Västerås och Ludvika, utan äfven grufvor (i Norberg), masugnar (Spännar- hyttan) och järnverk (Surahammar), till hviikas drift bolagets egna skogar lämna erforderligt bränsle och vattenfallen elektrisk energi, samt pappersbruket Sörstafors och kabelfabrik vid Lilje- holmen. Dessutom eger Asea Svenska turbinfa- briks-a.-b. Ljungström (Stal) i Finspång och till- verkar där en ångturbin, som särskildt för turbo- elektriska maskinaggregat, de s. k. Stalturbinerna (se Å n g t u r b i n, sp. 1096 och 1104 samt fig. 8, 10 o. 11), blifvit en artikel på världsmarknaden. En af Aseas specialiteter är tillverkningen af jättegene- Fig. 2. Från en monteringshall med generatorer i Aseas Emausverkstad för större maskiner. ratorer (den största hittills utförda för 30,000 hkr), med hvilka bl. a. kraftverken vid Trollhättan, Porjus och Älfkarleby fullständigt utrustats; därjämte har ett stort antal kraftstationer öfver hela värl- den försetts med maskiner från Asea. Asea har dotterbolag i Norge, Danmark, Finland, Ryssland, Belgien, England, Frankrike och Spanien samt egna fabriker i London, Kristiania och Jaroslavl. Antalet arbetare och tjänstemän uppgick vid slu- tet af 1921 till 4,853 (1919: 7,220). Verksamheten gaf 1919 en nettovinst af 8 och 1920 af 4 mill. kr., men åsamkade bolaget 1921 en förlust af 11,s mill. kr. Efter Wenström ha E. Danielsson och A. Lindström varit vid bolaget verksamma som kon- struktörer. Verkställande ingenjör är sedan 1903 J. S. Edström (se denne. Suppl.). Allmänna svenska kapplöpningssällskapet. Se Kapplöpning, sp. 878. 'Allmänna svenska läkareföreningen. Enligt beslut af Allmänna svenska läkarmötet i Göte- borg 1919 ändrades namnet fr. o. m. 1920 till Sveriges läkarförbund. Enligt uppdrag af samma möte har centralstyrelsen utarbetat förslag till vissa ändringar i Läkarförbundets organisation i syfte dels att åstadkomma en fulltaligare anslut- ning till förbundet inom läkarkåren, dels att för- skaffa detsamma fastare organisation. Dessa för- slag antogos af fullmäktige 1921 och träda i kraft fr. o. m. 1923. - Läkarförbundets tidskrift, som 1904-19 bar namnet Allmänna svenska läkar- tidningen, benämnes fr. o. m. 1920 Svenska läkar- tidningen. G. N-r. Allmänna svenska prästföreningen (förk. A. S. P.), hvars ändamål är att söka förena svenska kyr- kans präster i endräktigt samarbete för främjande af en sund kyrklig utveckling och tillvaratagande af prästerskapets intressen, stiftades under svensk- lutherska prästkonferensen i Stockholm l sept. 1903, vid enskildt möte af för saken intresserade prästmän. Föreningen vill bereda prästerskapet tillfälle att i kontrakts- och stiftsvis organiserade kretsar äfvensom vid allmänna möten behandla för kyrkan viktigare frågor samt, när en stadgad opinion framträdt, söka ge denna ett offentligt uttryck. Vid det konstituerande mötet utsågs en af 15 led. bestående centralstyrelse samt inom denna till ordf. prof essoren, sedermera biskopen 0. Ahnfelt, till vice ordf. kyrkoherden J. M. Lind- stedt i Kalmar stift, från hvilken initiativet när- mast utgått, och till sekreterare docenten M. Lund- borg i Lund. Föreningen omfattar nu större delen af svenska prästerskapet och har 93 kretsar. Efter biskop Ahnfelt utsågs 1907 till ordf. dåv. kontrakts- prosten, nuv. biskopen L. Lindberg. Sekreterare har sedan s. å. varit kyrkoherden P. Persson. För- eningen har bl. a. gjort framställningar i löneregle- rings- och boställsärenden, rörande kristendoms- undervisningen i skolorna, äktenskapslagstiftningen m. m., samt medverkat till upprättande 1908 af För- samlingsbyrån (som 1910 uppgick i Svenska kyrkans diakonistyrelse). Den anordnade första kristligt sociala mötet i Stockholm 1908, hvarvid bildades Skyddsvärnet (se d. o.), och organiserade kyrkligt ungdomsarbete 1905-10 (1910 öfverlämnadt till Diakonistyrelsen). Föreningen har 1905 i Svenska lifförsäkrings-a.-b. bildat en särskild grupp, Sven- ska prästerskapets lifförsäkringsförening, och i sam- band därmed upprättat en lånekassa för teol. stu- derande 1919. Allmänna möten för rikets präster- skap ha hållits i Örebro 1904, Uppsala 1907, Jön- köping 1910, Gäfle 1913, Göteborg 1917 och Skara 1920. O. M-m. Allmänna svenska utsädesföreningen. Se Sve- riges utsädesförening. Allmänna telefon, i dagligt tal benämning på det telefonnät, som tillhörde Stockholms all- männa telefon-a.-b. Se Telefon, sp. 712-713. Allmänna törnskatan, zool. Se Törnskat- släktet. Allmänna val. Se Eiksdagsmannaval. Allmänna valmansförbundet. Se Valmans- förbund. Allmänna ängssmygaren, zool. Se Hespe- r i d a.