Pensionen kan numera stiga till 1,500 kr. och beredas äfven åt person oberoende af skyldskap. Vid 1920 års slut utgjorde kassans kapital 14,300,000 kr. Allmänna ärtvecklaren, zool. Se Landtbrukets skadeinsekter, pl. II, fig. 12, och Ärtvecklaren. *A!!män rådstuga har numera i allmänhet blott betydelse för val af stadsfullmäktige, ty sådana måste nu finnas i alla städer med öfver 1,500 inv., och de äro införda öfverallt utom i Skanör-Falsterbo. Rösträtten är lika och allmän för alla män och kvinnor, som senast under föregående kalenderår uppnått 23 års ålder, med de för alla kommunala stämmor gällande, i art. Rösträtt angifna undantag. För stad, som icke har stadsfullmäktige, erfordras emellertid en särskild pluralitet af 2/3 af de i omröstningen deltagande i samma frågor, i hvilka sådan pluralitet erfordras i stadsfullmäktige, men den särskilda pluralitet, som förut erfordrats på allmän rådstuga för införande eller afskaffande af stadsfullmäktige är afskaffad. N. H. *Allmänt arbete kan enligt 1918 års fattigvårdslag af fattigvårdsstyrelse åläggas den, som genom lättja eller liknöjdhet ådrager hustru eller minderåriga barn sådan nöd, att fattigvård måste lämnas dem. N. H. Allmänt kyrkligt möte är beteckningen på de stora kyrkliga möten, som sedan 1908 i regel årligen egt rum på olika platser i landet. Anordnarna äro Svenska kyrkans diakonistyrelse (sedan 1911, då diakonistyrelsen öfvertog Allmänna svenska prästföreningens ungdomsvård, som dessförinnan stått bland anordnarna), Svenska kyrkans missionsstyrelse (som urspr. tog initiativ till mötena), Svenska missionssällskapet, Svenska diakoniss-sällskapet, Svenska diakonsällskapet och Samariterhemmet. Styrelserna för nämnda institutioner och sällskap utse hvar sin medlem i en bestyrelse, som har i uppdrag att anordna mötena. Ordf. är ärkebiskopen. Mötenas uppgift är att vara en sorts årsmöten för det frivilliga kyrkliga arbetet och ett medel till allmännare upplysning i kyrkliga frågor, på samma gång de af se uppbyggelse. Meddelanden om mötena utsändas till pastorsämbetena genom domkapitlen. Sedan 1920 ha de en halft officiös prägel, i det att hvarje församling i riket inbjudes att på lämpligt sätt, exempelvis genom kyrkoråd eller kyrkostämma, utse en lekman såsom deltagare. Allmänt kyrkliga möten ha hållits i Stockholm (1908), Skara (1909), Härnösand (1910), Västerås (1911), Visby (1912), Växjö (1913), Strängnäs (1914), Karlstad (1916), Vadstena (1919) och Stockholm (1920 och 1921). Särskildt märkligt är 1920 års möte i Stockholm, hvarvid djupgående folkkyrkliga frågor dryftades och frågan om kyrkans förhållande till staten klarlades ur kyrklig synpunkt i ett storstiladt programanförande af ärkebiskop Söderblom. Till detta möte hade inemot 600 församlingsombud infunnit sig. Se "Samtal om kyrkan" (1920). O. M—m. Allmän uppfostringsanstalt. Se Tvångsuppfostran. Allofan (af grek. allos, en annan, och fáifnéin, synas, på grund af den förändring i utseendet, som mineralet undergår vid upphettning för blåsrörslågan), miner., ett ljust och svagt färgadt, merendels genomskinligt mineral, oftast förekommande som inkrustationer eller stalaktiter; till sin kemiska sammansättning är det ett vattenhaltigt lerjordssilikat med formeln A1₂ O₃, SiO₂, 5-6H₂ O, och innehåller sålunda endast hälften SiO₂ emot kaolinen (se d. o.; äfven i Suppl.). Allofan afger lätt vid upphettning sitt vatten och sönderdelas af utspädda syror; mineralet bildas genom dekomposition af andra lerjordshaltiga silikat, såsom fältspater o. d., medelst nedsipprande vatten, som innehåller upplösta syror. Nyare undersökningar (af Stremme m. fl.) ge vid handen, att lermineral af liknande sammansättning som allofan förekomma i våra naturliga lerarter och där spela en viktig roll. I markläran använder man stundom benämningen al1ofanlera för att beteckna lerarter, som innehålla allofan och därmed besläktade mineral. K. A. G. Allotria, zool. Se Gallsteklar, sp. 645. All round man [å'l raund mä'n], eng., sportv., en person, hemma i allmän idrott, såsom de olika grenarna af löpning, hopp och kast. Uttrycket används äfven figurligt om den, som är hemma i en hel del kunskapsarter. Sålunda motsvarande det svenska: "drifven i en hel del". Allsvensk samling, tidning utg. af Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, började utges l maj 1914 och har till utgifvare professor V. Lundström. Den utkommer två gånger i månaden med ett 6 à 8-sidigt nummer (uppl. 14,000 ex. 1921) och utdelas gratis till alla medlemmar af Riksföreningen. Prenumerationspriset är l,50 kr. för öfriga svenskar i utlandet. Allt för fosterlandet (Patrié), skräckdrama af Sardou (se denne) och Gallet. Uppf. i Stockholm f. g. 1872. Alltyska förbundet. Se Alldeutscher verband och Pangermanism samt Alltyskar i Suppl. Alltyskar kallades i Tyskland före och under Världskriget anhängarna af den politiska meningsriktning, som sökte samla och stärka de tyska nationalitetssträfvandena bland alla utomlands bo- ende tyskar samt äfven att i allmänhet i länder med germansk befolkning framkalla en "samgermansk" gemensamhetskänsla i syfte att främja dessa länders politiska närmande till Tyska riket. Om alltyskarnas i räckvidd och intensitet från upprätthållande af kulturell gemensamhet till chauvinistiska annekteringsplaner skiftande sträfvanden se Alldeutscher verband och Pangermanism. Alltyskarnas ledande män sökte med växlande framgång påverka tyska regeringen att drifva en aggressivt tysknationell "gränsmarkspolitik" i Elsass-Lothringen, Slesvig och Preussens delvis af polacker bebodda östliga gränsprovinser, samverkade med en liknande rörelse i Österrike för bekämpande af det slaviska inflytandet där och för en framtida förening af Österrikes tyskbebodda landsdelar med Tyska riket samt påyrkade en kraftig, mot England och Frankrike riktad utrikes- och kolonialpolitik. Deras häftiga, på öfverord rika agitationsskrifter gåfvo under Världskriget Tysklands fiender välkomna vapen i händerna vid deras försök att öfvertyga de allierade och neutrala ländernas folk om tillvaron af