hegemoni". I själfva verket hade de alltyska sträfvandena visserligen rätt många ifriga anhängare inom militära och universitetskretsar, men voro däremot aldrig formligen godtagna på regerings- håll, fastän de där ofta af taktiska skäl rönte en till uppmuntran gränsande tolerans. Under Världs- kriget ifrade alltyskarna i det längsta för upp- ställandet och vidhållandet af fredsvillkor i stil med deras allmänna uppfattning om "tyskhetens" expansionsrätt. Nederlaget i kriget och den i sam- band därmed inträffade revolutionen bröto deras politiska inflytande i Tyskland, medan däremot i Österrike krafvet på sammanslutning med Tyska riket snarast genom Världskrigets återverkan fick ökadt antal anhängare. V. S--g. *Alluvial, geol. Se Kvartärperioden, sp. 384. Allylsvafvelurinämne, med. farm. Se Tiosinamin. Allöfbaggen, zool. Se Löfbaggar. *Alm, bot. De svenska almarna ha nu följande namn: Ulmus scabra (U. montana), vanlig alm, V. foliacea (U. campestris), lundalm, röd alm, och U. lævis (U. pedunculata, V. effusa), hvitalm, vresalm. G. L--m. Alm, Johan Emil, ingenjör, professor, f. 18 okt. 1878 i Boden, aflade mogenhetsexamen i Luleå 1897 och utexaminerades 1902 från Tekniska högskolans afdelning för elektroteknik, innehade anställning vid Allm. sv. elektr. a.-b. i Västerås 1903-10, blef 1910 byråingenjör vid Stockholms elektricitetsverk samt 1916 t. f. och 1917 ord. professor i elektromaskinlära vid Tekniska högskolan, där han sedan 1911 tjänstgjort som assistent. Vid sidan af sitt lärarkall utöfvar A. en betydande konsulterande verksamhet. Han har äfven publicerat ett afsevärdt antal bemärkta teoretiska såväl som praktisk-teoretiska afhandlingar rörande elektromaskinläran i svenska och utländska tidskrifter, hvaribland märkas "Några synpunkter vid beräkning af transformatorer", "Kortslutningskraften vid växelströmstransformatorer". "Protection of Transmissions systems" m. fl. A. har vidare ut- gett "Kommuteringen hos likströmsmaskiner" (i "Tekniskt bibliotek" XXXI, 1921). Fmn. Alm, Gustaf, pseudonym för finländske författaren Kikard Malmberg (se denne. Suppl.). *Almacks, eng. De subskriberade balerna med detta namn upphörde omkr. 1863. Almagrundet, grund i Östersjön, omkr. 15 km. s. s. ö. om Sandhamn. Sedan 1896 finns där på 59° 9' 5" n. br. och 19° 8' 6" ö. Igd fr. Gr. ett 1914 restaureradt rödt fyrskepp med blixtfyr och mistsiren för komprimerad luft. E. A-t. *Almanack. Priset för de små almanackorna sattes 1919 till 25 öre och 1921 till 35 öre samt från 1923 till 25 öre. Almanacken är ofta platsen för fortlöpande minnesanteckningar. Bland sådana almanacker af stort historiskt intresse äro Karl IX:s almanacksanteckningar (utg. af A. Lewenhaupt 1903) och Karl XI :s (utg. af C. G. Nordin 1808 och S. Hildebrand 1918, XVII + 423 sid.). Konung Erik XIV:s latinska anteckningar 1559-75 i ett exemplar af Stadii "Ephemerides" utgåfvos jämte sv. öfv. af C. M. Stenbock i "Personhist. tidskr." 1912. Prinsessan Ulrika Eleonoras dagboksanteckningar i ett exem- plar af "Samuel Kroks chronologiske almanach på året efter Jesu Christi födelse 1709" ha publice- rats af E. V. Dahlgren i "Personhist. tidskr." 1915. *Almandin, miner. Se Ädelstenar, sp. 1153. *Alma-Tadema, L., dog 25 juni 1912 i Wiesbaden. *Almati (Adèle Almati-Fich) dog 7 juli 1919 i Berlin. Almaviva, grefve, mansroll (som lycklig friare och sedan som flyktig make) i Beaumarchais berömda komedier "Barberaren i Sevilla" och "Figaros bröllop" samt i motsvarande operor af Rossini (tenorparti) och Mozart (barytonparti). Almazarron, stad. Se Mazarrón. Almeida, Antonio José de, president i Portugal, f. 1866 i Valle de Vinha, blef efter studier i Coimbra medicine doktor, praktiserade som sådan länge i kolonien Säo Thomé, invaldes efter sin hemkomst till Portugal i parlamentet 1906 och slöt sig där till den republikanska gruppen. Efter statshvälfningen 1910 var A. en tid inrikesminister och 1916--17 premiärminister samt valdes 6 aug. 1919 till portugisiska republikens president. V. S--g. Almeirim [almelri], stad i portugisiska prov. Estremadura, 5 km. s. ö. om Santarèm, nära Tejos vänstra strand. 6,085 inv. (1900). A., som grundlades i början af 1400-talet, var förr kungligt sommarresidens. Liflig handel med vin och meloner. E. A--t. Almelo, stad i nederländska prov. Overijssel, vid föreningen af A.- och Overijselkanalerna samt järnvägen Zwoll-Gronau. 24,259 inv. (1920). A. var på 1300-talet residens för grefvarna af Rechteren. Det har ett slott och drifver stor linneindustri. E. A--t. *Almèn, A. T., dog 24 nov. 1903 i Stockholm.

A. T. Almèn

2. Tore August A., den föregåendes son, rättslärd, led. af Högsta domstolen, f. 14 okt. 1871 i Uppsala, d. 14 mars 1919 i Stockholm aflade juris kandidatexamen 1895 och licentiatexamen 190O samt blef s. å. juris doktor, allt vid Uppsala universitet, där han redan 1897 förordnats till docent i civilrätt och sedan innehaft professorsförordnande. Under tiden hade han utgett afh. Om auktion såsom medel att åvägabringa aftal (I 1897; II 1900). Sedermera tjänstgjorde han som sekreterare hos kommittén för obligationsrättslig lagstiftning 1902-03 samt som led. af lagberedningen 1906-09 och af nyssnämnda kommitté 1910-14. Hans härunder utöfvade inflytande på vår civilrätts utveckling är betydande och högt skattadt; hans vetenskapliga utläggning af en af de nya lagar, till hvilkas tillkomst han medverkat (Om köp och byte av lös egendom, I 1906;