151 Alnaryd-Eringsboda järnväg-Älpider 152 ten anträffats i sydvästra Skåne på området s. v. om Romeleåsen. Dessa gruslager ha iakttagits på en sträcka från s. ö. till n. v., från Skifarp (omkr. 16 km. v. om Ystad) öfver Börringe, Klågerup och Alnarp till Landskrona och Hven. Holst anser, att dessa bildningar finnas i en preglacial flodränna, som genom erosion ingräfts i den där befintliga berggrunden af till den yngre kritan hörande kalk- sten af en flod, hvilken af Holst ty des som den preglaciala Weichsel, hvilken då utmynnade i Nordsjön. I de grus- och sandlager, som funnits vid borrningarna, förekomma dels åtskilliga växt- delar, som säkert härstamma från preglaciala bild- ningar, dels bärnstensstycken. Holst jämför de här förekommande växtlämningarna med dylika i de gammalkvartära (preglaciala) bildningarna vid Cro- mer på Englands östkust (se Cromer forest bed. Suppl.). Mot Holsts tydning, hvilken i väsentliga delar måste anses som hypotetisk, ha från flera håll höjts gensagor; dels anser man det troligt, att gruslagren i fråga förekomma i en tektonisk sänka i berggrunden, dels håller man det för möjligt, att lagren äro interglaciala och att det preglaciala växtmaterialet sekundärt inkommit i Alnarpsflodens gruslager. Från Alnarpsfloden häm- tar staden Malmö sedan länge hela sitt behof af vatten genom en mängd borrhål i trakten mellan Klågerup och Staffanstorp och strax v. därom vid Gräfvie, Mölleberga m. fl. st. 1921 började äfven Lund hämta vatten från denna samma stora vattenreservoar genom borrhål vid Prästberga (omkr. 6 km. v. om Lund). - Se "Alnarpsfloden. En svensk Cromer-flod" (i "Sveriges geol. under- sökn.", ser. C, n:r 237, 1911). K. A. G. Alnaryd-Eringsboda järnväg utgör delsträcka af Nättraby-Alnaryd-Elmeboda järnväg (se d. o.). *Alnö. 1. öns areal är omkr. 67 kvkm. Bergs- höjderna nå 128 m. ö. h. - 2. Socken, utgör nu ett pastorat i Medelpads östra kontrakt. Alofa, ö. SeHoorne-öarna. Alopecoldea, zool. Se Hunddjuren. Älora [alå'ra], stad i spanska prov. Malaga, 37 km. n. v. om Malaga, på högra stranden af Guadalhorce, vid järnvägen Córdoba-Malaga. 10,975 inv. (1911). Trakten är rik på frukt och vin. A. hette på morernas tid Lora (Lura). Vid dess belägring af spanjorerna 1484 lära kanoner för första gången ha förekommit i Spanien. E. A-t. Alösa præsta^ilis. Se F i s k o d l i n g, sp. 446. *Alpargatas begagnas äfven allmänt i spanska Amerika, där de flätas af pita. 'Alperna, geol. Under de två sista årtiondena ha ang. Alpernas geologiska byggnad väsentligen nya synpunkter gjort sig gällande. Bergskedjans ursprung och bildning hade man visserligen till- skrifvit en veckning genom sammanskjutning i horisontal led, men äfven om man flerstädes iakt- tagit öfverstjälpningar af lagren, ansåg man dock, att i stort sedt lagerserien i rummet intog en plats, som icke var nämnvärdt aflägsen från dess ur- sprungliga, d. v. s. vid denna sammanskjutning hade den rubbade skiktkomplexens olika delar någorlunda hållit samman. Emellertid visade nog- grannare nya undersökningar, att de tektoniska rörelser, som gett upphof till Alpernas bildning, samtliga haft riktningen från s. till n. och att en stor del af bergskedjan var uppbyggd af främ- mande bergarter, hvilka hörde samman med mas- sor, som funnos på andra aflägsna ställen i s., och genom våldsamma påskjutningar och öfverskjutning öfver äldre lag förts till sin nuv. plats i bergs- kedjan. För den första teoretiska tydningen af dessa iakttagelser har man väsentligen att tacka de schweiziske professorerna Schardt i Zürich och Lugeon i Lausanne. Enligt den "öfvervecknings-" 1. "täckveck-" (ty. d e ek enj'alt en) -teori, som dessa forskare framställde, skulle vid öfverskjutningarna särskildt de öfre (yngre) sedimentära lagren ha blifvit utdragna i flacka liggande veck, stundom det ena öfver det andra, så att de liksom fisk- fjäll täcka hvarandra. Vid denna våldsamma hori- sontalförskjutning ha icke allenast bergarterna ut- valsats och utdragits, utan t. o. m. ha lagren brustit sönder och helt förlorat sammanhanget med sin hufvudmassa. I uppbyggandet af bergen deltaga sålunda i betydlig mån exotiska 1. rotlösa skollor, hvilka ofta blifvit transporterade mera än 100 km. från sin sydligare belägna moderklyft 1. rot. Man talar också om alloktona skollor i jämförelse med de autoktona lagren. De olika "täckena" ha fått olika namn efter sitt läge, helvetiska, lepontinska, penninska etc. Denna upp- byggnad gäller Nordalperna; Sydalperna äro där- emot uppbyggda efter en annan plan och bestå af veck, som väsentligen blifvit skjutna mot s. Ofta sammanfattas de numera jämte en del berg i Bal- kanhalföns södra del och andra som D i n a r i- derna (se d. o. Suppl.) i motsats mot A l p i- derna (se d. o. Suppl.) Från åtskilliga håll ha dessa teorier rönt mot- sägelse, men under de senaste åren har en skara geologer i Alperna utfört arbeten på grundval af denna arbetshypotes, och äfven om man i det feber- aktiga arbetet på ett rikt och intressant arbetsfält begått en eller annan öfverdrift eller gjort någon förhastad slutsats, är det dock icke tvifvelaktigt, att dessa nya alpina teorier komma att bli frukt- bringande för tydningen af bergskedjeveckningens mekanism och verkan äfven i andra bergskedjor. Profil af en del af Alperna finns i art. Jorden, sp. 134. Litt.: W. Kamsay, "Geologiens grun- der" (2:a uppl., Helsingfors, 1912, d. I, sid. 70-77), och E. Kayser, "Lehrbuch der geologie", A I. ("Allgemeine geologie", 6:e uppl. 1921). Å sp. 697, r. 30-31 uppifrån, står Dufourspetsen; Monte Rosa; det bör vara Dufourspetsen på Monte Rosa. K. A. G. Alphen, Hieronymus van, holländsk skald, f. 8 aug. 1746 i Gouda, d. 2 april 1803, var generalprokurator vid domstolen i Utrecht, pen- sionaris i Leiden och slutligen unionens general- skattmästare, men nedlade sitt ämbete 1795 vid fransmännens ankomst. Af hans många arbeten intaga de 1778-81 utgifna Kleine gedigten voor kinderen (3 bd) främsta rummet; de ha i mer än hundra år varit landets mest omtyckta barndikter. Nämnas må ytterligare Mengelingen in proza en poèzij (1783). A:s samlade verk utgåfvos 1838 (3 bd; ny uppl. 1871). B-n B. Alphyddan (Le chalet), opera comique med text af Scribe och Mélesville samt musik af Adolphe Adam (se denne, sp. 126), uppf. i Stockholm f. g. 1837.