161 Aluminiumamalgam 162 experter på området, som i maj 1921 var anordnad i Paris. Tillverkning. 1918 utgjorde aluminiumtillverk- ningen i Frankrike 20,000 ton, i Förenta staterna 90,000, i Canada 15,000, i Norge 18,000, i Schweiz 15,000, i Tyskland och Österrike 30,000, i England 14,000, i Italien 8,000, i hela världen mer än 200,000 ton. Den metod, som fortfarande används, är den omkr. 1886 af fransmännen Hé- rault och Minet utarbetade, d. v. s. elektrolys af ren aluminiumoxid, A12 03, upplöst i bad af smält kryolit. Det viktigaste råmaterialet, mineralet bauxit, erhölls intill 1914 hufvudsakligen från Frankrike och Förenta staterna, men kan numera fås af ven i Engelska och Holländska Guyana, In- dien, Dalmatien och Kroatien. Det innehåller för- utom aluminiumhydrat större eller mindre mängder af järnoxider samt titansyra och kiselsyra och måste därför först bearbetas på ren aluminiumoxid, hvilket numera i allmänhet sker enligt Bayers mycket sinnrika och billiga metod. Mineralet brän- nes och behandlas därpå i autoklaver under 3 timmar vid 150° med natronlut af omkr. 40 proc. Härvid löses aluminium i form af natriumaluminat, medan föroreningarna stanna olösta och kunna från- filtreras. Ur lösningen kan sedan större delen af aluminiumoxiden utfällas genom en intressant, af Bayer angifven utrörningsprocess, bestående däri, att lösningen försättes med en kvantitet fast, kri- stalliniskt aluminiumhydrat af viss bestämd be- skaffenhet och omröres därmed under l à 2 dygn vid 25-35°. Aluminium utfaller härvid i form af ett kristalliniskt hydrat, lätt att af filtrera och uttvätta. Den afskilda luten används till bearbet- ning af nya mängder bauxit. Någon väsentlig för- brukning af natron eger alltså ej rum vid Bayers metod, förrän luten genom upprepade användningar blifvit alltför mycket anrikad på kiselsyra o. a. föroreningar. Det erhållna, rena aluminiumhydratet befrias genom glödgning från vatten och reduceras i den elektriska ugnen till metall. Aluminium erhålles på detta sätt i så stor renhet, att de bästa handelssorterna hålla blott några tiondels procent föroreningar, hufvudsakligen järn och kisel. Den ordinära metallen håller 98-99 proc. rent aluminium. Priset var 1921 6,so f res pr kg. Användning, a) I kemien. På grund af metal- lens höga förbränningsvärme har aluminium blif- vit ett ovärderligt medel, dels för frambringande af höga temperaturer (se A l u m i n o t e r m i), dels som reduktionsmedel för sådana oxider, som icke eller med svårighet kunna reduceras med kol, t. ex. för framställning af krom, mangan, molyb- den, volfram, vanadin, titan samt legeringar af dessa metaller; vidare vid ståltillverkning för er- hållande af oxid- och biåsfri götmetall. Alumi- niums beständighet mot salpetersyra och nitrösa gaser gör den värdefull till reaktionskärl vid till- verkning af spräng- och färgämnen. 6) Aluminiums starka elektriska ledningsförmåga, pr volym upp- gående till 60 proc. af kopparns, gör den lämplig att i många fall ersätta kopparn till elektriska långledningar. Dess ringare hållfasthet kan man kompensera genom att ge ledningskablarna en kärna af stål. Då en aluminiumkabel väger blott hälften af en kopparkabel med samma ledningsför- måga, erfordras på samma väglängd färre under- Tryckt den 25/8 22 - stödspunkter för aluminiumkabeln, c) De meka- niska egenskaperna hos aluminium och dess lege- ringar (jfr Aluminiumlegeringar. Suppl.) göra desamma användbara för tillverkning af en stor mängd maskindelar, fundament, militära ut- rustningsartiklar, tråd, plåt o. s. v., hvarjämte deras lätthet gör dem oersättliga vid konstruktionen af flygmaskiner och luftskepp. Därigenom ha de i högsta grad bidragit till aviatikens oerhörda ut- veckling under Världskriget, d) I matvaruindustri- erna är aluminium på grund af sin ogiftighet ett mycket användt råmaterial t. ex. för alla slag af kokkärl. För att motstå den oundvikliga nötningen vid användningen böra dessa tillverkas af tillräck- ligt tjock plåt och äro då mycket hållbara, fast hårdheten hos aluminium är mindre än kopparns. Nya aluminiumkärl kunna befrias från all obehag- lig "metallsmak" genom urkokning med mjölk eller buljong. Vid rengöring af aluminiumkärl bör man undvika att låta dem onödigt länge vara i beröring med såpvatten, sodalut o. d., emedan metallen är känslig för inverkan af alkaliska vät- skor. Polerade aluminiumytor kunna rengöras med vanliga skurpulver. I jäsningsindustrierna (till- verkning af öl, vin, sprit m. m.) samt i mejeri- handteringen kan aluminium i stor utsträckning ersätta järnbleck, koppar och trä som material för reservoarer o. a. kärl. Metallen har intet menligt inflytande på utvecklingen af jästsvampar och andra ferment. e) Användning i öfrigt. I form af fint bronspulver kan aluminium med stor fördel ersätta den betydligt dyrare silfverbronsen och har fram- för denna fördelen att ej svärtas af svafvelhaltiga gaser. Aluminiumbronspulver (ej att förväxla med den gula, kopparrika aluminiumbronsen, se d. o.) utgör vidare ett utmärkt rostskyddsmedel för järn och används mycket, t. ex. om bord på fartyg ("aluminering"). Äfven mjuka ämnen, såsom trä och tyger, kunna alumineras, d. v. s. öfverdragas med aluminium enligt Schoops metalliseringsmetod. Tunt utvalsadt aluminiumfolium ersätter det dyrare tennfoliet, stanniol. Slutligen kan aluminium i vissa fall t. o. m. ersätta sådana ämnen som trä och läder, t. ex. för reseffekter, vissa slag af möbler o. s. v. K. A. V-g. Aluminiumamalgäm, kem. Uppgiften i art. Aluminium, sp. 738, att aluminium ej amal- gameras med kvicksilfver, har numera visats vara felaktig. Om medelst lut väl rengjordt aluminium får vara i beröring med utspädd sublimatlösning, betäckes det på ytan med ett lager af alumi- niumamalgam, hvarigenom metallens förhållande till luft och vatten förändras på ett högst märk- värdigt sätt. Medan vanligt aluminium är mycket indifferent mot luft och vatten, blir metallen genom amalgamering i så hög grad aktiverad, att den häftigt sönderdelar vatten redan vid van- lig temperatur och i luften hastigt beklädes med ett h vitt ludd af oxid eller hydrat. På detta sätt genom amalgamering aktiverad aluminium- spån används med fördel i den organiska kemien som reduktionsmedel. - Inaktiviteten 1. passivite- ten (se d. o.) hos vanligt aluminium beror säker- ligen på uppkomsten af en hård och seg oxidhinna, så snart metallen kommer i beröring med luft eller vatten; men genom amalgameringen försvåras eller omöjliggöres uppkomsten af en sammanhän-