163 Aluminiumlegeringar-Alunskiffer 164 gande dylik skyddshinna, så att metallen blir i tillfälle att visa sin verkliga, starkt elektropositiva karaktär. K. A. V-g. Aluminiumlegeringar, tefcn., indelas efter eg. v. af Guillet i 3 grupper: 1) Tunga (eg. v. of ver 6) bestå hufvudsakligen af koppar med något alumi- nium. Den mest kända typen utgör den af Deville uppfunna, särdeles värdefulla aluminiumlronsen (se d. o.), med ungefär 10 dir aluminium på 100 dir koppar. 2) Medeltunga (eg. v. 3-6); viktigast duraluminium, bestående af aluminium med små mängder af magnesium, zink, koppar och mangan, t. ex. aluminium 94,?, magnesium 0,5, koppar 3,5-4,7, mangan 0,5-l proc. (stundom l,5-2 proc. zink). Denna legering kan härdas, och hård- heten växer ytterligare under några timmar, sedan den blifvit härdad vid 475°. Duraluminium närmar sig i mekaniska egenskaper stålet och finner an- vändning till stommen i flygmaskiner och luftskepp. Zinalium, 5 proc. magnesium, 20 proc. zink och 74 proc. aluminium, har dubbelt så stor hållfasthet som rent aluminium. 3) Lätta (eg. v. under 3). En tillsats af något koppar eller zink gör aluminium, frånsedt färgen, användbart i stället för mässing till svarfvade arbeten, tråd, skrufvar, muttrar m. m. Aluminium med 4-5 proc. koppar lämpar sig utmärkt till gjutning och används företrädesvis till föremål, som i handeln betecknas som alumi- niumgjutgods. Till denna klass hör vidare mag- nalium samt några ultralätta, öfvervägande af magnesium bestående blandningar, t. ex. magne- sium, 92 proc., aluminium + zink 8 proc. En lege- ring af 75 proc. aluminium, 25 proc. kalcium är lätt att pulverisera och därför lämplig för alumino- termi (se d. o.). - Hållfastheten hos aluminium och några dees legeringar framgår af följande tabell: än lödning. Äfven vid svetsning måste metall- ytorna hållas väl rena från oxid, hvilket lär kunna ske med följande svetspulver: natriumklorid 30 delar, kaliumklorid 45, litiumklorid 15, kalium - fluorid 7, kaliumbisulfat 3. K. A. V-g. Aluminiumnitrid, kem. Se Ammonia k. Suppl. Alundum. Se Slip ni n g, sp. 1458. Alunrot, bot., namn på Heuchera sanguinea (se Heuchera). *Alunskiffer. Under de senare åren har i Sverige uppmärksamheten lifligt varit riktad mot möjlig- | heten att praktiskt nyttja våra stora lager af j alunskiffer. Man började med försök att ur det i Närkes och Västergötlands alunskiffrar förekom- mande kolaktiga ämnet ko 1m (se d. o.), som innehåller omkr. 1,5 mg. radium pr ton, utvinna detta grundämne, men resultaten blefvo icke till- fredsställande. Senare koncentrerades intresset på de i alunskiffern befintliga kolhaltiga 1. bituminösa ämnena, hvilka i icke ringa grad innehålla flyktiga oljor, som genom destillation kunna utvinnas. Detta gjorde, att under Världskriget, då Sverige tidtals var afskuret från import af såväl bränn- oljor som smörjoljor, skiffefoljefrågans betydelse | växte. Särskilda sakkunnige hade redan 1913 af l regeringen tillkallats for att utreda möjligheten för | inhemsk tillverkning af mineraloljor och svafvel ur alunskiffern. Dessa sakkunnige aflämnade sitt utlå- tande i aug. 1918. De svenska alunskiffrarna äro till sin beskaffenhet ganska varierande både med hänsyn till halten af brännbara ämnen och utvinn- bar olja; rikast är den i Närke, Östergötland och Västergötland, något fattigare på Öland, och i Skåne och Jämtland innehåller skiffern ej någon flyktig olja. För den bästa skiffern från Kinne- kulle och Närke växlar oljehalten mellan 5 och 7 proc., svafvelhalten mellan 5 och 9 proc. Aluminium, gjuten ....................................... » plåt, utglödgad .......................... » kallhamrad ................................ Aluminiumbrons (10 proc. Al), utglödgad ......... » » härdad ............. Duraluminium, valsad ................................... » genast efter härdningen ............ » 48 timmar efter härdningen ...... Aluminiumlegering med 15-18 proc, Zn ......... Aluminiumlödning, tekn. Ett hinder för alumi- niums allmänna användning var länge svårigheten att kunna löda metallen, orsakad dels däraf, att metallen genom luftens inverkan beklädes med en osmältbar oxidhinna, dels däraf, att nästan alla lödmetaller äro elektronegativa i förhållande till aluminium, så att af ven lödfogar, som till en början äro af tillfredsställande hållfasthet, snart förstöras genom elektrolytiska processer, om de äro i beröring med fuktighet. Följande lödmetaller uppges emellertid vara användbara: 1) zink 15-20, tenn 85-80 proc. 2) zink 8-10, aluminium 5- 12, tenn 87-78 proc. Numera är dock alumi- niumlödning nästan obehöflig, sedan man lärt att på metallen använda den autogena svetsningsmeto- den (so Autogen metallbearbetning. Suppl.), som ger ofantligt mycket bättre resultat Afslitningshåll- Elasticitets- fasthet, gräns, kg. per kvmm. kg. per kvmm. 5-7 3-4 9-10 4-5 18-20 15-18 50-55 20-25 60-70 35-40 22 9 20 8 40 20 23-28 10-16 Förlängning vid afslitning, i proc. 5-6 35-40 5-3 45-40 16-10 20 22 20 23-15 Vidare är kväfvehalten så stor, att af ammonium - sulfat skulle erhållas något mera än l proc. af den använda skifferns vikt. Skifferns hela värme- värde är för de omtalade bättre kvaliteterna omkr. 2,000 värmeenheter eller omkr. V* af bästa engel- ska stenkols. Metoder att tekniskt utvinna oljorna och svaflet ur alunskiffern ha visserligen utexperi- menterats, men ännu ha ej ekonomiskt tillfreds- ställande resultat uppnåtts. Flera konsortier ha beredt sig att exploatera alunskiffern såväl i Närke som vid Kinnekulle samt gjort ganska omfattande anläggningar, men det är ännu för tidigt att uttala sig om framgången. Problemet är emeller- tid att ur ett lågprocentigt råmaterial utvinna l produkter under konkurrens med af naturen mera | gynnade företag, och för ett rentabelt utnyttjande