Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aluta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
Aluta-Alversund
166
oeftergifligt villkor att, jämte det att olja och svafvel
utvinnas, äfven den öfriga delen af kolhalten i
skiffern kan tillgodogöras som värme- eller kraft-
källa. Om man lyckas härutinnan, har Sverige en
betydande naturtillgång i sina alunskiffrar. Man
beräknar förrådet af skiffer, som innehåller öfver
4,5 proc. olja till öfver 3,000 mill. ton, och dess-
utom finnes 3 gånger så mycket skiffer af lägre
kvalitet. Då man vet, att Sveriges importbehof
af stenkol 1914 var ungefär 5 mill. ton, kan man
förstå betydelsen af våra alunskiffrar som värme-
och kraftkälla samt att deras praktiska tillgodo-
görande i hög grad skulle komma att minska vårt
ekonomiska beroende af utlandet. Se art. Skif-
ferolja (äfven i Suppl.). K. A. G.
*A!uta. Hela längden är 560 km. Under Världs-
kriget spelade A.-afskärningen en framstående roll
under striderna mellan centralmakterna och rumä-
nerna i nov. 1916. Den 27 var hela A.-linjen i de
förbundnes besittning, och floden öfverskreds den 28,
hvarefter rumänerna 5 dec. blefvo grundligt slagna.
Följande dag kapitulerade 8,000 rumäner. Se
Världskriget, sp. 210-211. L. W:son M.
Alva, socken. Se A l f v a.
Alvarädo [-då], hamnstad i mexikanska staten
Veracruz, vid Campecheviken, 61 km. s. ö. om
staden Veracruz, hvarmed A. har järnvägsförbin-
delse. Omkr. 7,000 inv. E. A-t.
Älvarez. Se Santos Ålvarez, M.
Alvarez. Se C i enf u e gös, N. A. de.
Älvarez de Toledo y Pellicer, Gabriel,
spansk skald, f. 1662 i Sevilla, d. 1714, härstam-
made från den lysande familjen Braganza. A. var
en af stiftarna af Spanska akademien, sekreterare
och bibliotekarie hos konungen och president i
Consejo de Castilla. Enligt en hans biograf lefde
han som en asket och dog som ett helgon, h vilket
icke hindrade, att han skref en del burleska dikter.
Bland dessa anses Burromaqia såsom den bästa.
1744 utkommo A:s Obras posthumas poéticas,
bland hvilka många af mystiskt innehåll. I
manuskript finnas 91 bd i Spanska och Historiska
akademiens bibliotek, öfvervägande af mystisk
natur. Ad. H-n.
Älvarez Gato, Juan, spansk skald och krigare,
f. 1430 (?), d. 1496, skref "coplas viciosas de
amores, pecadoras y llenas de mocedades", hvilka
utmärkas af liflig fantasi och pikanteri. A:s vers-
konst var flytande och behaglig, och han var på
sin tid mycket populär. Hans "poésias eróticas"
återfinnas i "Cancionero general" och i Amador
de los Rios’ historia. Se f. ö. Foulché-Delbosc,
"Cancionero Castellano", Cotarelo y Mori, "Can-
cioneros ineditos", och Menéndez y Pelayo, "Anto-
logia de poetas liricos". Ad. H-n.
* Alvastra. Trakten vid A. är rik på fornmin-
nen. Från yngre stenåldern härrör den s. k. pål-
byggnaden strax ö. om A. järnvägsstation på norra
sidan af vägen mot Heda. Det är en flottbyggnad,
som blifvit anlagd på kalkgyttja i södra ändan af
Dagsmosse, som under stenåldern utgjorde en sydlig
vik af sjön Tåkern; till denna skyddade plats ledde
spänger af stockar. På ett golf af stockar har man
påträffat ett flertal eldhärdar af sten samt många
rester från måltiderna, såsom ben och nötskal,
mejslar och prylar af ben, flint- och stenredskap
m. m. Fynden kunna dateras till gånggriftstiden.
Invid Hästholmen finnas på några låga klippor
hällristningar från bronsålderns äldre del. Alldeles
v. om järnvägsstationen framstryker en låg grusås,
hvars högsta del förr kallades Smörkullen; denna
är nu bortgräfd genom grustäkt. Där undersöktes
1900 ff. ett stort graffält under flat mark från
äldre järnåldern; grafvarna, som i tid sträcka sig
från l:a årh. f. Kr. till in på 200-talet e. Kr.,
voro dels brandgrafvar (s. k. brandgropar), dels
skelettgrafvar. De märkligaste fynden äro tre tre-
panerade kranier. Utom klosterruinen (se hufvud-
arbetet) finns vid A. ett flertal medeltida fornmin-
nen, hvilka började undersökas 1916. Alldeles vid
Ombergs södra ända ha anträffats resterna af ett
tydligen tornliknande hus, som med starka skäl
betraktas som Sverkerska ättens sätesgård i A.
Denna anläggning, som anses tillhöra 1100-talet,
befinner sig på samma plats som ett graffält från
1000-talet; vid gräfningarna ha bl. a. anträffats
rester af ornerade graf kistor. Ej långt ö. om
denna s. k. Sverkersgård påträffades resterna af
en af rättningsplats; man har gissat, att Sverker
d. ä:s mördare där ljutit döden. Det märkligaste
medeltidsminnet, som genom gräfningarna bragts i
dagen, äro resterna af ett litet graf kapell, "Sver-
kerskapellet", beläget s. om Sverkersgården, n. om
Ålebäcken, helt nära Vättern. Detta, som är byggdt
af kalksten i 1100-talets byggnadsstil, har med all
säkerhet uppförts vid Sverker d. ä:s död, 1156.
Äfven andra till ätten hörande personer ha begrafts
i kapellet, hvari funnos en tämligen hel sarkofag
och rester af några andra. Å sarkofagens botten
låg en blyrulle med en intressant latinsk inskrift,
som angaf, att en Benedikta begrafts där; det är
med all sannolikhet Sverker d. y:s drottning Bene-
dikta. Litt.: 0. Frödin, "En svensk pålbyggnad
från stenåldern" (i "Fornvännen", 1910), 0. Alm-
gren, "Ett gravfält från äldre järnåldern i Öster-
götland undersökt sommaren 1900" (i Vitt. hist. o.
ant. akad:s månadsblad 1900), G. Retzius, "Crania
suecica antiqua" (tyska uppl. 1900), T. J. Arne,
"Järnåldersgravfältet vid A. i Östergötland" (i
"Medd. fr. Östergötlands fornm:sför.", 1903-05),
0. Frödin, "Alvastrabygden under medeltiden,
arkeologiska undersökningar åren 1916-18" (gra-
dualafh., 1919). Se äfven "Fornvännen" 1918-19
och "Medd. fr. Östergötlands fornm:s- och musei-
förening" 1917 ff. BrSr.
Älvdal, förr Lille-Elvedalen, härad och
socken i österdalen, Hedmark fylke (före 1919
Hedemarkens amt), Norge. 995,20 kvkm. 2,328
inv. (1920). Skogshandtering och boskapssköt-
sel äro hufvudnäringar. Kopparfyndigheter finnas
i A. K. G. G.
Alveolaratrofi (se A l v e o l och A t r o f i), en
fysiologisk process, hvarigenom käkutskottet så små-
ningom försvinner.
Alveolärpyorhoea [-rea; jfr A l v e o l och
Pyorré], med. Se Tändernas sjuk-
domar och vård, sp. 757.
Alveolärutskottet, anat. Se Tänderna, sp. 744.
’Alverstone, R. E. W., af gick 1913 från lord-
öfverdomarposten, upphöjdes då till viscount och
afled 15 dec. 1915.
Alversund, härad och pastorat i’ Hordaland
fylke (före 1919 Söndre Bergenhus amt), strax n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
