- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
179-180

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Amerika - *Amerikanska arbetareförbundet - Amerikanska krusbärsmjöldaggen - Amerikanska legionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af landet), G. Steinmann (1903--04 och 1908: Östkordillerans glaciation m. m.), W. Sievers (1909: höglandets glaciation), H. Bingham (bl. a. en stor expedition 1911--12 för studier af inkaruinerna och geologi i Sierran), E. Roméro och E. Dalgade 1901, G. M. von Hassel och E. de la Comte 1902--04, O. Nordenskjöld, åtföljd af A. Bäckman och S. von Rosen 1920--21, m. fl. De största framstegen i kännedomen om landets geografi ha skett genom färder, hvilkas resultat publicerats i skrifter utg. af bergsingenjörkåren och geografiska sällskapet i Lima, de förra mest omfattande skildringar af landets grufvor och geologi, de senare mest provinsbeskrifningar och rent geografiska forskningsfärder i de mera okända delarna af Perus östra trakter. Bland forskarna må nämnas F. Malaga Santolalla, V. F. Marsters, G. J. Adams, A. J. Stiles, C. Bues, miss A. S. Peck, E. Brüning, M. Valderrama m. fl. -- Bolivia har blifvit rätt väl utforskadt, äfven ur etnografisk-arkeologisk synpunkt. Bland mera bemärkta resande må nämnas W. Sievers 1909, G. Créqui-Montfort och E. Sénechal de la Grange 1903, G. Steinmann m. fl. 1908, R. Hauthal 1905--06 och 1907--08 (särskildt glaciärer), Th. Herzog 1909--11, W. Knoche 1908, E. Seler 1910 samt svenskarna E. Sefve 1910--11 och 1920--21 samt framför allt E. Nordenskjöld, som företagit vidsträckta och betydelsefulla resor 1904--05, 1908--10 och 1913--14 inom Bolivia och Peru. -- Chile och gränsbergen mot Argentina ha varit föremål för resor af H. Steffen, S. Benignus 1905--08, svenskarna P. Dusén, C. Skottsberg (1907--09 och 1916--17) och P. Quensel (1907--09), hvilka besökte äfven Juan Fernandez-öarna, Aconcagua bestegs 1906 af Helbling; i Argentinska kordilleran ha bl. a. R. Patron, P. Moreno, F. Kühn, H. Keidel, F. Reichert m. fl. rest; i Väst-Patagonien K. Reiche, R. Pöhlmann, Z. Vergara, H. Steffen, O. Nordenskjöld 1920--21; i Öst-Patagonien R. Hauthal, J. B. Hatcher, F. Reichert, F. Bade m. fl. (1909), i Magallanesländerna O. Nordenskjöld 1895--97 samt svenska och skotska sydpolsexpeditionerna 1901--03, Skottsberg, Quensel och Halle 1907--09, hvilka äfven studerade Falklandsöarna. I öfriga delar af Argentina ha bl. a. R. Hauthal, W. Penck, I. Koslovsky, de Correa Morales, Ameghino, W. Bodenbender och P. Moreno företagit flera naturvetenskapliga resor, Pilcomayo och El Gran chaco utforskats af W. Herrmann, A. E. Holmberg, E. Nordenskjöld, svenska chaco-kordilleraexpeditionen (E. von Rosen och R. Fries 1901--02), R. Lütgens, A. Schmied, G. Lange och A. Thouar. -- Den till Paraguay hörande delen af chaco äfvensom det egentliga Paraguay berestes 1907--10 af K. Carnier, som lämnat den första morfologiska skildringen af detta land, under det att landets botanik 1910 skildrades af R. Chodat och E. Hassler, hvarigenom vi nu veta något utförligare om det dittills ur modernare geografisk synpunkt så godt som okända landet. -- Äfven Uruguay har till 1910 varit föga bekant. Bland dess utforskare och skildrare må nämnas K. Walther och C. Guillemain. Brasilien har varit föremål för många resor och beskrifningar under de senaste årtiondena. Bland dem, som beröra södra Brasilien, må nämnas M. R. Wright, J. C. White, K. Walther, H. Bross, P. Dusén (1908--12), H. Turot, W. Ule, M. A. R. Lisboa, E. och W. Garbe, R. Payer och M. Schmidt. I centrala Brasilien ha indianstammarna ofta studerats, såsom af Fr. Krause (1908--09), Kissenbarth och Max Schmidt. Landet har vidare berests af L. Thiéry, P. H. Fawcett, C. M. Rondon, K. Garnier, miss E. Snethlage m. fl. I det föga kända nordöstra Brasilien ha på officiellt uppdrag flera resor företagits af bl. a. Orville A. Derby, H. F. Williams, R. Crandall och E. Ule. Amazonien och angränsande delar af Brasilien och väststaterna ha undersökts under många resor från såväl brasilianskt som peruanskt och bolivianskt håll. Inom Bolivias område märkas resor af Th. Herzog, E. Nordenskjöld, P. H. Fawcett, N. B. Craig, W. Wild, J. M. von Hassel, W. C. Farabee, J. S. Villalta m. fl. Inom Ucayalis område ha färder företagits af bl. a. R. Payer, M. F. Villanueva, P. Portillo, under det att vid de norra bifloderna till Amazonas besök aflagts af t. ex. V. M. Bravo, P. Portillo, T. W. Whiffen, Th. Koch, Hamilton Rice och vid nedre loppet af Amasonfloden af Ch. Schuckert, A. Ducke, I. E. Bramer, herr och fru H. Coudreau, miss E. Snethlage, E. Ule, Fr. Katzer m. fl. -- Inom Guyana är det mest de holländska delarna, som berests under de senaste årtiondena; under fyra större expeditioner ha floderna i det inre karterats samt andra forskningsfärder företagits af J. G. W. J. Eilerts de Haan (1908--09) och C. C. Kayser. I Franska Guyana ha bl. a. G. Hesse och P. Barré företagit resor, i Brittiska Guyana A. Heilprin, i Brasilianska och Venezuelanska Guyana Th. Koch, J. A. Bendrat och A. Jahn. -- Venezuela har blifvit mera bekant genom undersökningar och resor af A. Jahn, W. Sievers, H. Bingham, S. P. Triana, J. A. Bendrat (1908--09 i det inre), S. Benignus (Orinocos källområde), E. Cortero, S. Passarge m. fl. Utom de nu skildrade upptäcktsresorna till Syd-Amerika har dessutom ett större antal mera turistiskt eller kommersiellt anlagda resor före- tagits, somliga omfattande stora delar af kontinenten och med ett visst vetenskapligt resultat. Bland sådana färder, som omfatta större områden, märkas en färd 1898 af prinsessan Teresia af Bajern, E. von Wickenburgs resor 1907--10, Ch. M. Peppers (Panama--Patagonien) m. fl. O. Sjn. *Amerikanska arbetareförbundet räknade 1914 of ver 2 mill. medlemmar i 110 anslutna fackförbund och intar alltjämt en dominerande ställning inom den organiserade arbetarvärlden i Förenta staterna, ehuru vissa fackförbund stå utanför landsorganisationen och ehuru utbrytningar ur densamma förekommit, t. ex. af grufarbetare i Amerikanska arbetarunionen (eng. American labor union) 1898 (1902), samt nya samorganisationer uppstått (se Syndikalism, sp. 1440). -- Litt.: G. G. Groat, "An introduction to the study of organized labor in America" (1917). E. F. K. S-n. Amerikanska krusbärsmjöldaggen. Se Krusbärsmjöldagg. Amerikanska legionen (eng. The american legion), en sammanslutning af demobiliserade amerikanska soldater och sjömän, hvilka deltagit i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 18 00:54:15 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcn/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free