Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amerikanska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af landet), G. Steinmann (1903–04 och 1908:
Östkordillerans glaciation m. m.), W. Sievers (1909:
höglandets glaciation), H. Bingham (bl. a. en stor
expedition 1911–12 för studier af inkaruinerna
och geologi i Sierran), E. Roméro och E. Dalgade
1901, G. M. von Hassel och E. de la Comte
1902–04, O. Nordenskjöld, åtföljd af A. Bäckman och
S. von Rosen 1920–21, m. fl. De största
framstegen i kännedomen om landets geografi ha skett
genom färder, hvilkas resultat publicerats i skrifter
utg. af bergsingenjörkåren och geografiska
sällskapet i Lima, de förra mest omfattande skildringar
af landets grufvor och geologi, de senare mest
provinsbeskrifningar och rent geografiska
forskningsfärder i de mera okända delarna af Perus
östra trakter. Bland forskarna må nämnas F.
Malaga Santolalla, V. F. Marsters, G. J. Adams,
A. J. Stiles, C. Bues, miss A. S. Peck, E.
Brüning, M. Valderrama m. fl. – Bolivia har
blifvit rätt väl utforskadt, äfven ur
etnografisk-arkeologisk synpunkt. Bland mera bemärkta
resande må nämnas W. Sievers 1909, G.
Créqui-Montfort och E. Sénechal de la Grange 1903, G.
Steinmann m. fl. 1908, R. Hauthal 1905–06 och
1907–08 (särskildt glaciärer), Th. Herzog
1909–11, W. Knoche 1908, E. Seler 1910 samt
svenskarna E. Sefve 1910–11 och 1920–21 samt
framför allt E. Nordenskjöld, som företagit vidsträckta
och betydelsefulla resor 1904–05, 1908–10 och
1913–14 inom Bolivia och Peru. – Chile och
gränsbergen mot Argentina ha varit föremål för
resor af H. Steffen, S. Benignus 1905–08,
svenskarna P. Dusén, C. Skottsberg (1907–09 och
1916–17) och P. Quensel (1907–09), hvilka
besökte äfven Juan Fernandez-öarna, Aconcagua
bestegs 1906 af Helbling; i Argentinska
kordilleran ha bl. a. R. Patron, P. Moreno, F. Kühn,
H. Keidel, F. Reichert m. fl. rest; i
Väst-Patagonien K. Reiche, R. Pöhlmann, Z. Vergara, H.
Steffen, O. Nordenskjöld 1920–21; i Öst-Patagonien
R. Hauthal, J. B. Hatcher, F. Reichert, F. Bade
m. fl. (1909), i Magallanesländerna O.
Nordenskjöld 1895–97 samt svenska och skotska
sydpolsexpeditionerna 1901–03, Skottsberg, Quensel och
Halle 1907–09, hvilka äfven studerade
Falklandsöarna.
I öfriga delar af Argentina ha bl. a. R.
Hauthal, W. Penck, I. Koslovsky, de Correa
Morales, Ameghino, W. Bodenbender och P. Moreno
företagit flera naturvetenskapliga resor, Pilcomayo och
El Gran chaco utforskats af W. Herrmann, A. E.
Holmberg, E. Nordenskjöld, svenska
chaco-kordilleraexpeditionen (E. von Rosen och R. Fries
1901–02), R. Lütgens, A. Schmied, G. Lange och
A. Thouar. – Den till Paraguay hörande
delen af chaco äfvensom det egentliga Paraguay
berestes 1907–10 af K. Carnier, som lämnat den
första morfologiska skildringen af detta land, under
det att landets botanik 1910 skildrades af R. Chodat
och E. Hassler, hvarigenom vi nu veta något
utförligare om det dittills ur modernare geografisk
synpunkt så godt som okända landet. – Äfven
Uruguay har till 1910 varit föga bekant.
Bland dess utforskare och skildrare må nämnas K.
Walther och C. Guillemain.
Brasilien har varit föremål för många resor
och beskrifningar under de senaste årtiondena.
Bland dem, som beröra södra Brasilien, må nämnas
M. R. Wright, J. C. White, K. Walther, H. Bross,
P. Dusén (1908–12), H. Turot, W. Ule, M. A. R.
Lisboa, E. och W. Garbe, R. Payer och M. Schmidt.
I centrala Brasilien ha indianstammarna ofta
studerats, såsom af Fr. Krause (1908–09),
Kissenbarth och Max Schmidt. Landet har vidare
berests af L. Thiéry, P. H. Fawcett, C. M. Rondon,
K. Garnier, miss E. Snethlage m. fl. I det föga
kända nordöstra Brasilien ha på officiellt uppdrag
flera resor företagits af bl. a. Orville A. Derby, H.
F. Williams, R. Crandall och E. Ule.
Amazonien och angränsande delar af Brasilien
och väststaterna ha undersökts under många resor
från såväl brasilianskt som peruanskt och
bolivianskt håll. Inom Bolivias område märkas
resor af Th. Herzog, E. Nordenskjöld, P. H.
Fawcett, N. B. Craig, W. Wild, J. M. von Hassel, W.
C. Farabee, J. S. Villalta m. fl. Inom Ucayalis
område ha färder företagits af bl. a. R. Payer, M.
F. Villanueva, P. Portillo, under det att vid de
norra bifloderna till Amazonas besök aflagts af t.
ex. V. M. Bravo, P. Portillo, T. W. Whiffen, Th.
Koch, Hamilton Rice och vid nedre loppet af
Amasonfloden af Ch. Schuckert, A. Ducke, I. E.
Bramer, herr och fru H. Coudreau, miss E. Snethlage,
E. Ule, Fr. Katzer m. fl. – Inom Guyana är
det mest de holländska delarna, som berests under
de senaste årtiondena; under fyra större
expeditioner ha floderna i det inre karterats samt andra
forskningsfärder företagits af J. G. W. J. Eilerts de
Haan (1908–09) och C. C. Kayser. I Franska
Guyana ha bl. a. G. Hesse och P. Barré företagit
resor, i Brittiska Guyana A. Heilprin, i Brasilianska
och Venezuelanska Guyana Th. Koch, J. A.
Bendrat och A. Jahn. – Venezuela har blifvit
mera bekant genom undersökningar och resor af A.
Jahn, W. Sievers, H. Bingham, S. P. Triana,
J. A. Bendrat (1908–09 i det inre), S. Benignus
(Orinocos källområde), E. Cortero, S. Passarge
m. fl.
Utom de nu skildrade upptäcktsresorna till
Syd-Amerika har dessutom ett större antal mera
turistiskt eller kommersiellt anlagda resor före-
tagits, somliga omfattande stora delar af
kontinenten och med ett visst vetenskapligt resultat.
Bland sådana färder, som omfatta större områden,
märkas en färd 1898 af prinsessan Teresia af
Bajern, E. von Wickenburgs resor 1907–10, Ch.
M. Peppers (Panama–Patagonien) m. fl.
O. Sjn.
*Amerikanska arbetareförbundet räknade 1914
of ver 2 mill. medlemmar i 110 anslutna
fackförbund och intar alltjämt en dominerande ställning
inom den organiserade arbetarvärlden i Förenta
staterna, ehuru vissa fackförbund stå utanför
landsorganisationen och ehuru utbrytningar ur densamma
förekommit, t. ex. af grufarbetare i Amerikanska
arbetarunionen (eng. American labor union) 1898
(1902), samt nya samorganisationer uppstått (se
Syndikalism, sp. 1440). – Litt.: G. G. Groat,
"An introduction to the study of organized labor in
America" (1917).
E. F. K. S-n.
Amerikanska krusbärsmjöldaggen. Se
Krusbärsmjöldagg.
Amerikanska legionen (eng. The american
legion), en sammanslutning af demobiliserade
amerikanska soldater och sjömän, hvilka deltagit i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
