åtskilliga handlande och handtverkare samt några smärre industriella anläggningar. 1 o. 2. L. Wll. Anderson [ändeson]. 1. Stad i Indiana, För- enta staterna, 55 km. n. ö. om Indianapolis, vid White river. 29,767 inv. (1920). Där finns ett delvis med konst anlagdt 10 m. högt vattenfall för alstrande af elektricitet. Tillverkning af järn-, stål-, pappers- och glasvaror samt vagnar och vagnmateriel. -- 2. Stad i South Carolina, Förenta staterna, 238 km. v. n. v. om Columbia, vid Rocky river. 10,579 inv. (1920). A. är en viktig järnvägsknutpunkt och har stor handel med bomull. <tab> E. A--t. Anderson, Johan, i Tenhult, riksdagsman, f. 21 jan. 1826 i Öggestorps socken, Jönköpings län, d. 29 sept. 1902 i Rogberga, samma län. A., som tillhörde en ansedd bondesläkt (fadern, "kungen i Bod"), måste redan vid 13 års ålder öfverta fädernegårdens skötsel och erhöll tidigt flera kommunala förtroendeuppdrag samt blef mycket använd som juridiskt biträde och utredningsman åt hemtraktens allmoge. Led. af Andra kammaren för Tveta, Vista och Mo härad 1879 --96 samt Tveta härad 1897--99, var han där- under led. af lagutskottet 1885--87, 1891--99 samt af statsutskottet 1888--90. Ifrig landtmannapartist och sparsamhetsvän, var han envis motståndare såväl mot löneregleringen för ämbetsmän, anslag under 3:e hufvudtiteln (bl. a. 1891) eller till de kgl. teatrarna etc. som mot all utsträckning af allmänna värnplikten. Det var endast ytterst motvilligt, som han vid 1892 års urtima af partihänsyn förmåddes gå med på de 90 dagarna. Utpräglad skyddstullvän, anslöt han sig 1888 till nya landtmannapartiet och ifrade särskildt för tull å läder, men ville däremot ha tullfrihet å kaffe och lysoljor, hvilka han betraktade som nödvändighetsvaror. Bland hans motioner kunna märkas de ang. skiljedomsaftal mellan Sverige och främmande makter (1890), om införande af progressiv beskattning (1880), öm utarbetande af praktiska läroböcker för folkskolan samt införande där af lagkunskap som undervisningsämne (1884) samt i all synnerhet det flera riksdagar upprepade, urspr. 1892 under en debatt för första gången i Sverige framförda förslaget om införande af s. k. lokalt veto. <tab> T-s.

F. A. Anderson.

*Anderson (sp. 944), F. A., var led. af särskilda utskottet äfven 1903 och lämnade riksdagen 1911. Han var riksgäldsfullmäktiges ordf. t. o. m. 1904 och ordf. i Civilstatens pensionsinrättning till 1913. Han har skrifvit ett stort antal artiklar i Nordisk familjebok. *Anderson, Hedda Elisabet, dog 2 april 1912 i Stockholm. *Anderson, O. L. En hans Studie af hästar är reproducerad å pl. I till art. Litografi. *Anderson, J. F., bodde några år i Båstad och blef 1915 amerikansk vice generalkonsul i Köpenhamn. Han har hopbragt betydande samlingar af etnografiska föremål och konstverk samt har donerat en stor del däraf till Riksmuseet, Kulturhistoriska museet i Lund samt museerna i Malmö och Kristianstad. A. bor numera (1922) i San Diego, Kalifornien. <tab> Fmn. Anderson, Sofi, pedagog, f. 16 nov. 1860 i Kristinehamn, studerade vid kungl Högre lärarinneseminarium 1887--91 och 1896--97, var lärarinna vid Sofi Almquists samskola 1890-99 och har som grundläggarinna (jämte N. G. V. Lagerstedt och L. Lindroth) 1899 af och föreståndarinna för Privata högre lärarinneseminarium (se d. o. Suppl.) inlagt stor förtjänst om den kvinnliga undervisningen. Anderson, Anders, i Råstock, riksdagsman, f. 18 juni 1874 i Ljusnarsberg, Örebro län, genomgick en vanlig folkskola (senare tillkom en kurs vid Brunnsvik 1907--08), var extra banarbetare vid Frövi--Ludvika järnväg (1892--94), verkstadsarbetare (1894--96) och är sedan 1897 ord. banvakt. A. har haft en mängd fackliga och kommunala förtroendeuppdrag, är led. af Sv. järnvägsmannaförbundets representantskap (sedan 1909), järnvägarnas skiljedomstol (sedan 1908), vice ordf. i enskilda järnvägarnas pensionskassas styrelse och Ljusnarsbergs kommunalnämnd (sedan 1921) och ordf. hos dess kommunalfullmäktige (sedan 1919) samt styrelseled, i landskommunernas förbund (från 1920). Han blef 1910 led. af Örebro läns landsting och är sedan 1918 dess ordf. och (sedan 1920) led. af Sv. landstingsförbundets styrelse. A., som tillhör arbetarpartiet, är sedan 1912 led. af Andra kammaren för Örebro läns norra valkrets och sedan 1914 led. af statsutskottet (sedan 1920 dess vice ordf.). Han har äfven varit led. af kommissionen ang. öfverkvalificerad arbetskraft vid statens järnvägar (1912--13), torfkommittén af 1916, provinsialläkardistriktskommittén af 1916, folkhushållningskommissionen (till 1919), processkommissionen (sedan 1919), sjukförsäkringskommittén 1920, statens järnvägars ekonomikommission sedan 1919 och af 1921 års pensionskommitté. <tab>T--s. Anderson [ändeson], John, engelsk zoolog, f. 1833 i Edinburgh, d. 15 aug. 1900 i Buxton, var direktör för Indian museum och professor i jämförande anatomi vid Medical college där. Han lämnade mycket förtjänstfulla bidrag till kännedomen om den orientaliska regionens ryggradsdjur, såsom det stora arbetet Zoological results of the two expeditions to western Yunnan in 1868 and 1875 (1878). Dessutom märkas Zoology of Egypt, Reptilia and Batrachia (1898) och fortsättningen af detsamma, Mammalia (tills. med de Winton, 1902). L--e. *Anderson, Joseph (sp. 945), tog afsked från museichefskapet 1913 och dog 27 sept. 1916. Andersonville [ändesenvil], by i Georgia, För- enta staterna, i en sumpig, osund trakt, vid Flint river, blef bekant som de konfedererade staternas krigsfångeläger. Till följd af platsens osundhet och dålig behandling dogo där febr. 1864 --april 1865 nära 13,000 af de omkr. 50,000 fångarna. Guvernör Henry Wirz hängdes nov. 1865 på grund af de där utöfvade grymheterna. <tab>E.A.--t.