Angell-Angle 214 senare), Grekland 1897 (under kriget med Tur- kiet), Balkanhalfön 1912 (som krigskorrespondent) och 1914 (för att studera slagfälten). Under Världskriget ingick han, efter erhållet afsked, i franska främlingslegionen och deltog med stor ut- märkelse i dess operationer (1918). Varm försvars- vän och framstående idrottsman (i sht skidlöpare), verkade han i tal och skrift för danandet af ett fosterländskt och fysiskt kraftigt släkte. Bland hans skrifter märkas, utom en del försvarsbroschy- rer (1905-06), Gjennem Montenegro paa ski (1895), De sorte fjeldes sönner (1896), Kaptein Jurgensen og Leirdölerne hans (1901) samt Syv- aarskrigen for 17 mal 1807-U (1914). M. H. Angell [éVndjl], Norman, engelsk politisk skriftställare, f. 26 dec. 1874, heter eg. K a l p h Norman Angell Lan e, men använder nu- mera uteslutande sitt författarnamn Norman A. Uppfostrad i Frankrike och Schweiz, vistades A en tid som nybyggare, guldsökare och tidnings- man i amerikanska västern, återkom 1898 till Europa och blef då Pariskorrespondent till ameri- kanska tidningar. Han var 1903-05 medarbetare i Paristidningen "Eclair" och 1905-14 utgifvare af Pariseditionen af "Daily mail". Sina paci- fistiska idéer framlade han först i det oerhördt uppmärksammade arbetet The great illusion (1910; "Europas synvilla", s. å.; öfversatt till åtminstone 15 språk). Han söker där utveckla krigets orim- lighet från ekonomisk och social synpunkt samt framlägger omöjligheten att föra långvariga mo- derna krig, påståenden, hvilka sedermera jäfvats af Världskrigets vittnesbörd. Under Världskriget utvecklade A. ytterligare sina idéer i en mängd skrifter såsom Prussianism and its destruction (1914), Why freedom matters (1916), W ar aims (1917) och The political conditions of allied success (1918). De allierades politik i samband med freds- fördragen kritiserar han i The economic chaos and the peace treaty (1919). V. S-g. *Angelniemi är sedan 1916 själfständigt pastorat. Angelo [Vndjelå], drama af V. Hugo (se denne), uppf. i Stockholm ("Angelo Malipieri") f. g. 1836. *Angelstad, socken, är nu annex till Ljungby. Angerapp [a^ge-], flod i Ostpreussen, aflopp för Masuriska sjöarna, förenar sig of vanför Insterburg med Pissa och bildar sålunda Pregel. Under Världskriget ingick A. delvis i 8:e tyska arméns ställning efter denna armés återtåg i nov. 1914 från linjen Augustov-Suvalki-Kalwarija. Då ryssarna (10:e armén, v. Siewers) följde efter, kom det till ställningsstrider i linjen Lötzen-A., hvilka varade till i början af febr. 1915, då förstnämnda armé (under 0. v. Below) grep till offensiven (se Världskriget, sp. 178 och 186). H. J-dt. Angerburg [a^ger-], kretsstad i preussiska reg.- omr. Gumbinnen (Ostpreussen) vid Angerapp, nära dennas utflöde ur Mauersee. 7,555 imv. (1919). Under Världskriget intogs A. 23 aug. 1914, efter slaget vid Gumbinnen, af ryssarna (l:a armén, v. Rennenkampf), men återtogs 10 sept., under slaget vid Masuriska sjöarna, af tyskarna (8:e armén, v. Hiudenburg; se Världskriget, sp. 174). H. J-dt. Angerer [a^ge-], Gottfried, tysk tonsättare, f. 1851 i Waldsee, Württemberg, d. 1909 i Zürich, där han var gymnasielärare och direktör för mu- sikakademien, vann ett namn genom sina ballader för manskör (Der letzte skalde, Sigurds brautfahrt, Des geigers heimkehr, Germanenzug, Gotentreue o. s. v.). E. F-t. Angermiinde [Vgger-], stad i preuss. reg.-omr. Potsdam, 70 km. n. ö. om Berlin. 8,157 inv. (1910). A. är knutpunkt för fyra järnvägslinjer. Där finnas tre protestantiska kyrkor. Industrien omfattar gju- terier och tillverkning af emaljerade varor. Angicoträ, bot. Se Enterolobium. Angifvelsebrott, jur. Se Ä t a l s r ä tf. Angkor, stad. Se O n g k o r. Angläda y Camarosa [i -rå-], Ermenegildo, spansk målare, f. 1872 i Barcelona, studerade först i hemlandet, därefter i Paris för Laurens och Ben- jamin Constant och hade sin första framgång på "salongen" 1899 samt blef sedan mycket uppburen såväl i Paris som i Tyskland och Italien. Han målade dels spanska danserskor, zigenare, bönder, dels Paristyper och motiv sådana som Nattrestau- rang, Trädgårdskonsert och Kadrilj. Hans målnin- gar äro koloristiskt betydande, och den artificiella belysningen öfver dessa skildringar från de natt- liga nöjeslokalerna ger anledning till fantastiska och egenartade effekter. Ett prof på A:s konst, Eldflugan, finns i Thielska galleriet. Luxembourg- museet i Paris eger Opal (flickor till häst). I Paris blef A. uppburen äfven som porträttmålare (eleganta damer). Under krigsåren vistades han i Spanien, målade typer och motiv från lands- bygden, hade lysande framgång och blef räknad till landets främsta konstnärer. G-g N. Angle [ä^gl], Edward Hartley, ameri- kansk odontolog, f. 1855 i Pennsylvania, började sin bana som tandläkare. Tidigt intresserade han sig för ortodonti (se T a n d r e g le r i n g), för hvars utveckling han haft banbrytande betydelse. Under det att man förut med tandreglering egent- ligen åsyftade ett rent kosmetiskt resultat, för hvars uppnående man i betydande utsträckning offrade äfven oskadade tänder, lärde A., att bästa tänkbara tuggförmåga och estetiska resultat kunde Utväxlingsbar tandregleringsapparat, konstiuerad af E. H. Angle. uppnås, endast om alla tänder bibehölles. Hans lära, att ansiktsharmonien rubbas genom t. o. m. obetydliga tandförluster, har otvifvelaktigt mycket bidragit till att väcka intresset för tändernas be-