- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
211-212

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andria ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

211

Andria-Angell

212

*Andria. Domkyrkan förstördes genom eldsvåda
1916. A. hade 53,284 inv. 1911.

Andricus, zool Se G a 11 st ek l ar, sp. 644,
och Galläpplen, sp. 649.

Andrijevica [-vitsa], stad i Montenegro, Jugo-
Slavien, omkr. 80 km. n. ö. om Cetinje. Omkr.
8,000 inv. Under Världskriget skedde serbernas
återtåg till Adriatiska hafvet nov.-dec. 1915
genom A. Det besattes j an. 1916 af österrikarna
och utrymdes af dem nov. 1918.

Androctönus fune;stus, zool. Se Skorpion-
gift.

Androdynämisk, löt. Se Gynodynamisk.

Androfor [-får], löt. Se Gynofor.

*Andromeda, löt. Om A. tetragona och A.
hypnoides se Cassiope. Suppl.

Andromediderna, astron. Se Stjärnfall.

Andros, den största och folkrikaste bland Ba-
hamaöarna (se d. o.). 3,524 kvkm. 6,976 inv.
(1921).

*Androsace, löt. A. septentrionalis kallas äiven
flockarv.

Androscoggin [ändroskå’gin], flod i staterna New
Hampshire och Maine, Nord-Amerikas förenta sta-
ter. 257 km. lång.

Andrör, zool. Se Trakóer 2.

* Andrötter, bot., bör heta andningsrötter.

Anduze [ädys], stad i franska dep. Gärd, vid
floden Gardon och foten af Cevennerna. 3,686 inv.
(1906). A. var under medeltiden en stark fästning.

*Andö tillhör Troms fylke (före 1919 Tromsö
amt) och har 513 kvkm. areal.

*Aneboda. Om fiskeriförsöksstation, fiskodlings-
anstalt, biologiskt laboratorium och fiskeriskola där
se Södra Sveriges fiskeriförening.

Anecho. Se Grand-Pop o.

Aneikadu, förut en Svenska kyrkans missions-
station i Främre Indien. Upprättad 1901. Tillhör
nu evangelisk-lutherska missionssällskapet i Leipzig.

Aneise (Aneizeh, Aneysa), stad i emira-
tet Ned j d och Hasa, vid Wadi Rummah. Omkr.
10,000 inv. A. är medelpunkt för flera viktiga
karavanvägar i Arabien och åtnjuter stor rykt-
barhet bland araberna såsom Abd-el-wahhäbs, stif-
tarens af vahhabiternas sekt, föregifna födelseort.

Aneizeh. Se Aneise. Suppl.

Anemöner, bot., detsamma som trädgårdsanemo-
ner (se A n e m o n e).

Anencefali. Se A n e n k e f a i .

Anergates, zool. Se Myrmicinæ och
Myror.

Anesln (A nes o n), /arm. med., lösning (l-2
proc.) af kloreton (se d. o. Suppl.), smärtstil-
lande medel.

Anestesim (se A nes tes i), farm. med., er-
sättningsmedel för kokain (etyl-paramidobensoe-
syra), hvitt, svårlösligt pulver, lokalanesteti-
cum. C. G. S.

Anet [anä;], C l a u d e, pseudonym för den
franske författaren Jean Schopfer (se denne.
Suppl.).

Aneysa. Se Aneise. Suppl.

cÄneza, beduinstam. Se Araber, sp. 1266.

Anfall mot befäst ställning, krigsv. Se Fält-
befästning.

Anfasteröd, herrgård i Ljungs socken, Bohuslän,
omkr. 2 km. s. om Ljungskile, omfattar 2 mtl.

Areal 570 har, hvaraf 109 har åker, tax.-v. med
såg och kvarn 209,000 kr. A., som är vackert
bebyggdt, tillhörde länge den i ortens folksägner
kända Schåresläkten, sedan Greiffe och Macfie.
Nuv. egare är L. Ekman. O. Sjn.

*Angara är segelbar till Irkutsk och för ång-
båtar till sin förening med bifloden Him fr. h.,
s. om Karaptjanskoje.

Angaralandet 1. Angaraskölden, geol.,
är det namn, som Suess (se d. o.) gett åt ett
urgammalt fastlandsområde i nordvästra Asien;
namnet leder sitt ursprung från floden Angara
1. öfre Tunguska. A. är en af de fem gamla
landmassor, som Suess urskilt, och har sedan
början af den paleozoiska eran legat som fast-
land; under de mesozoiska perioderna aflagrades
där kontinentala växtförande bildningar i stor ut-
sträckning. K. A. G.

Angeles, städer. Se Los A n g e l e s.

Angeli jVnndjeli], Angelo, italiensk kemist,
f. 20 aug. 1864 i Tarcento, prov. Udine, stude-
rade i Padua och Bologna samt blef professor i
kemi 1897 i Palermo och 1905 vid Istituto di studi
superiori i Florens. A. rör sig i nästan alla arbe-
ten på det organisk-syntetiska området. Hans
viktigaste undersökningar behandla kväfveförenin-
garnas kemi, speciellt pyrrol (se d. o.) samt azoxi-
föreningar, en grupp af azoföreningar (se d. o.).
I tre monografier har A. sammanfattat en del af
sina mest på italienska skrifna originalafhandlin-
gar: Verlindungen des stickstoffs (1908), Neue
studien in der indol- und pyrrolreihe (1911) och
Ueler die konstitution der azoxiverlindungen
(1913), samtliga i Ahrens’ "Sammlung chemischer
und chemisch-technischer vorträge" (Stuttgart).
Sina mycket viktiga arbeten inom pyrrolgruppen
har A. fortsatt intill senaste tiden och därvid
bl. a. upptäckt sambandet mellan pyrrolderivat
och de i djur- och växtkroppen förekommande
melaninerna (se d. o.). Under Världskriget ut-
arbetade A. för sitt land skyddsåtgärderna emot
stridsgaser; på sprängämnesområdet har han sär-
skildt studerat de röksvaga krutsorternas själf-
sönderdelning. A. är led. af alla större italienska
vetenskapliga akademier och invaldes 1919 i Vet.
soc. i Uppsala. H. E.

*Angelica, löt. A. sylvestris kallas s t r ä 11 a
och ängsslöka, A. archangelica k v a n n e.

Angelika-orden, en af grefvinnan L u do vi ca
T or el l i (d. 1569) omkr. 1530 stiftad, af påfven
Paul III på Augustinus’ regels grundval 1534 stad-
fäst jungfruorden, hvars medlemmar förpliktade
sig till änglaren vandel och därför kallade sig
angelicæ (däraf ordensnamnet). Sjukvård och om-
sorg om fromma kvinnor var ordensmedlemmarnas
uppgift, och deras missionsverksamhet skulle supp-
lera barnabit-ordens. De buro grofva kläder, trä-
kors på bröstet och rep om halsen. Svärmiska
excesser inom orden föranledde införande af för-
pliktelse till klosterlif. Orden upplöstes i början
af 1800-talet.

Angell, Henrik August, norsk militär,
skriftställare och idrottsman, f. 22 aug. 1861 i
Lyster i Sogn, d. 26 jan. 1922 på Bygdö vid
Kristiania. Officer vid infanteriet 1882, befordrades
han där till öfverste och regementschef 1911. A.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 6 03:34:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcn/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free