225 Anpassning-Antell 226 Anpassning, biol., liktydigt med afpassning eller tillpassning, se d. o.; jfr ock D e- scendensteori. Suppl. *Anrep. 1. J. G. A. utgaf äfven 27:e arg., 1903, af "Sveriges ridderskaps och adels kalen- der". Han dog 12 mars 1907 i Stockholm. - 2. Alef A. dog 26 dec. 1911. Anrep-Nordin, Elisabet, hustru till P. F. S. Nordin (se d. o., sp. 1294). Se Drottning Sofias stiftelse. Ansaldo-verken, italienska industriella anlägg- ningar nära Genua, omfattande skeppsvarf, vapen- och ammunitionsfabriker, fabriker för tillverkning af motorer och flygmaskiner m. m. De fingo under Världskriget ett storartadt uppsving, men ha efter fredsslutet drabbats af stora ekonomiska svårig- heter. V. S-g. *Anschiitz, O 11 o m a r, dog 1907 i Berlin. - Om anschiitzslutare se Momentfoto- grafi, sp. 885. Anschutz-Kaempfe, filos. doktor i München, upp- finnaren (1908) af den världsbekanta g y r o- skopkompassen (se Kompass. Suppl.), förbättrad af honom 1912 under namnet t r e- gyroskopkompassen. *Anseele, E., är sedan nov. 1918 arbetsminister i Belgien. Anscjariikyrkan, inom Maria församling i Stock- holm, äfven kallad Högalidskyrkan, började byggas 1917, då pingstdagen grunden lades, och skall stå färdig 1922. Den är uppförd efter rit- ningar af I. Tengbom (se denne) och reser sig med sina två fasadtorn imponerande på "södra bergen" ofvanom Mälarfjärden. Den skall bli för- samlingskyrka i den del af nuvarande Maria för- samling, som senast 1925 kommer att afsöndras från denna. 'Ansgarius-förening. Den i art. nämnde präst- mannen hette H. J. Lundborg (se d. o.). Ansjovisrätter, kokk. Ansjovis kallas tre olika fiskarter, på särskildt sätt beredda. En art, Engraulis, fångad på bankar vid de tyska kusterna, rökes och benämnes kieler sprotten. Annars saltas, sockras, kryddas och läggas i lake alla tre sorterna (äfven hummer kan läggas i ansjovissås). I motsats mot andra näringsmedel får ansjovis enl. giftstadgan konserveras med borsyra (1 gr. borsyra i 100 gr. ansjovis). Så beredd, används ansjovisen till en hel del anrättningar; den stekes enbart, hvarvid den smälter till ett slags välling, den stekes med strömming eller med soppkött eller med äggstanning i låda, den marineras (med olja, citronsaft, dill och persilja); den serveras med eller utan förlorade eller hårdkokta ägg. Af den kan jämte smör, ägg, mjölk, stötbröd, socker göras en massa, som fylles och gräddas i timbalformar; af den kan med mjölk, olja, ättika, persilja, frityrdeg gräddas beigneter. I en erfaren husmoders eller kokerskas matlagning är den ett godt medel att förläna smak åt en hel del rätter och såser. Anson [ä'nsn], sir William Reynell, engelsk rättslärd, f. 14 nov. 1843 i Walberton, Sussex, d. 4 juni 1914 i Oxford, var efter af slu- tade juridiska studier praktiserande advokat till 1873, ärfde s. å. sin faders baronetvärdighet och blef 1874 lärare i engelsk rätt i Oxford, vid hvars universitet han 1898-99 var vicekansler. A. var Tryckt den 12/9 22 från 1899 till sin död universitetets representant i underhuset, tillhörde där unionistpartiet och var 1902-05 parlamentssekreterare i undervis- ningsministeriet. Som sådan hade han väsentlig andel i tillkomsten af 1903 års skollagsreform. A:s förnämsta arbeten äro The principles of the law on contract (1879) och The law and custom of the constitution (2 bd, 1881), hvilka bägge fått stor spridning i flera upplagor som akademiska handböcker; det sistnämnda anses för ett auktorita- tivt verk i engelsk statsrätt. V. S-g. Anspann, artill. Se K a n o n. Ansteinsson, Ove Artur, norsk författare, f. 1884 i Risör, var först i guldsmedslära, sedan efter hvartannat skådespelare, jordarbetare, typo- graf och tidningsman till 1909, då han debuterade med en samling skildringar, Hedemarksfolk, som väckte uppmärksamhet genom sin originalitet och friska framställning. Den följdes af Ener Tuvc (1910), Broder Nikolai og to andre (1911), Det röde vælde (1912), Svartskogen (1913), Smaa- historier (1914), Kongstanken (1916) och Planke- gjærdet (1921). M. H. * Anstiftare. Se vidare Staafflagarna och Uppmaning till brott. Ansvarsförsäkring. Se Försäkring. Antalot, folkslag. SeMayotta. Antarktien l. Antarktika (af grek. anti, midt emot, och a'rktos, björn, den öfver nordpolen belägna stjärnbilden "Stora björnen"), det midt emot nordpolen liggande landet, d. v. s. sydpolen, kallar man numera den sist upptäckta, 6:e världsdelen, som utbreder sig kring sydpolen. Dess utsträckning är ej säkert känd, ej heller vet man, om den bildar en enda sammanhängande landmassa. Det ser dock ut, som om den sönderfölle i två hufvuddelar, hvilka man efter förslag af Balch och O. Nordenskjöld brukar kalla Väst- och Öst-Antarktika. Den förra delen utgöres af en veckad bergskedja, fortsättning af Syd-Amerikas kordillerer, den senare är ett gammalt platåland, till byggnad erinrande om Australien. Världsdelen är i sin helhet säkerligen större än Europa, men icke så stor som Syd-Amerika. Dess ojämförligt största del synes vara täckt af en tämligen jämn inlandsis, hvars yta ligger i 2,000--3,000 m. höjd. Den första upptäckten af ett till den antarktiska världsdelen obetingadt hörande land, Syd-Shetlandsöarna, gjordes 19 febr. 1819 af William Smith; världsdelens hufvudlandmassa, Öst-Antarktika, upptäcktes i jan. 1840 ungefär samtidigt af Dumont d'Urville och Wilkes. Se vidare Polarexpeditioner och Polarländer. O. N-d. Antecipatiön, mus. Se Föruttagning. Antela'0, bergstopp i Ampezzanogruppen, Öst- Alperna, i italienska prov. Belluno, på norra sidan af en sidodal till Piavedalen. 3,264 m. ö. h. Ante'11, Pehr Kasten S.amuel, finländsk statsman, f. 12 maj 1845 i Helsingfors, d. där 20 nov. 1906, genomgick Finska kadettkåren samt avancerade till öfverste 1876, då han tog afsked och helt egnade sig åt skötseln af sin hustrus egendom Tjusterby i Pärnå. Han utsågs 1884 till verkstäl- lande direktör för Finlands hypoteksförening samt betroddes därefter med flera viktiga förtroendeupp- drag. Han var ordf. i kommittén för inrättandet af en landtbruksstyrelse (1890), i Nylands och Ta-