237 Anund Jonsson-Apameia 238 sitt vapen en flygande liljespira och var på mans- linjen den siste af sin ätt, men efterlämnade två döttrar, som ingiftes i ätterna Boberg och Snedbjälke. A. var gift med Ingeborg Olofsdotter af obekant släkt. N- H- Anund Jonsson. Se Lejonansikte. Anundsjö, socken, nu i Nätra kontrakt. Anundsjön, sjö, belägen 50 m. ö. h. i Anund- sjö socken, Västernorrlands län, genomfluten af Moälfvens hufvudgren, Anundsjöån, som upp- står i denna sjö genom sammanflödet af Norra Anundsjöån (Solbergsån 1. Kubbeån) och Södra Anundsjöån (Gensjöån). Sjön ligger i en utpräg- lad dalgång, omgifven af berg, af hvilka flera nå 200-250 m. of ver sjöns yta. Areal omkr. 6 kvkm., längd i ö.-v. omkr. 8 km. Söder om dess västända ligger Anundsjö järnvägsstation vid Norra stambanan och strax ö. om dess utlopp Mellansels järnvägsstation. O- Sjn. Anundsjö revir i Härnösands distrikt, Väster- norrlands län, omfattar Anundsjö socken med un- dantag af kronoparkerna östra och Västra Anund- sjö. Reviret, som är indeladt i 4 bevakningstrakter, omfatta 39,194 har allmänna skogar (1920), hvaraf 10 kronoparker med en areal af 38,182 har. S-r. Anvapen, mindre vapensköldar, som represente- rade en adelsmans olika anor (se d. o.) och som efter hans frånfälle fördes i likprocessionen jämte hans hufvudbaner (se d. o.) samt uppsattes omkring detta i kyrkan. An vikssjön, i Refsunds socken af Jämtland, be- lägen 288 m. ö. h., af rinner genom ett kort sund förbi Refsunds kyrka till den på samma nivå lig- gande Refsundssjön. Areal omkr. 8 kvkm. O. Sjn. *Använd botanik. Om skogsbotanik se d. o. Anxänum, stad. Se Lancia no. Anyos, Pål. Se Ungerska litteratu- ren, sp. 1058. Anzac-kåren [ä'nsäk-]. Se Världskriget, sp. 199 ff. Anza'sea 1. Val d'A., naturskön dal kring Anza, biflod fr. h. till Toce, i Alperna, i italien- ska prov. Novara, på södra sidan af Monte Rosa. A. är rikt på vingårdar och på mineral. Redan romarna bröto där guld vid Pestarena. E. A-t. Anzoåtegui [ansåa'tegi], stat i sydamerikanska republiken Venezuela. 43,300 kvkm. 161,339 inv. (1919), 4 på l kvkm. A. gränsar i n. till Kari- biska hafvet, i ö. till staten Monagas, i s. till Orinoco och i v. till staten Guárico. Hufvudnäring är boskapsskötsel, och de viktigaste produkterna äro kaffe, kol och hudar. Hufvudstad: Barce- lona. E. A-t. Anzole;tti [-tså-], L u i s a, italiensk skaldinna, f. 9 april 1863 i Trient (Trento), bosatt i Milano, har gjort sig känd genom själfulla och formfulländade dikter (Alba, 1898, Vita, 1904, Canti delVora, 1914) samt litteraturkritiska och apologetiska skrifter som La fede nel soprannatur al e (1894) och II divino artista (1909). R-n B. Anäfjället, fjällmassiv, hvari två toppar nå upp till resp. 1,347 och 1,301 m. ö. h., några km. n. ö. om Ljusnedals kapell i Tännäs socken, Härjedalen. Det begränsas af Ljusnan och Midtån. O. Sjn. *Aoki, S., afled 16 febr. 1914 i Tokyo. Han var 1906-07 japansk ambassadör i Washington. Aomori 1. A w om or i. 1. Län (ken) i norra delen af Hondo, Japan. 9,367 kvkm. Omkr. 620,000 inv. - 2. Hufvudstad i länet A., på norra kusten af Hondo, vid den från Tsugarusundet åt s. inträngande stora viken Mutsu-wan, 38 km. n. ö. om Hirosaki, till hvilket A. har järnväg lik- som till Tokyo. 45,017 inv. (1919). A. blef öppen hamn 1906, och stora summor ha anslagits till anläggning af en god hamn där. E. A-t. *Aorta. Se Människan, pl. I 6, 10, 16, II 6. *Aosta [aå'sta], Emanuel F i l i b e r t, hertig af A., äldste son till hertig Amadeo af A. (se Amadeus 3), f. 13 jan. 1869 i Genua, in- gick efter genomgången krigsskolekurs vid ar- tilleriet, inom hvilket .truppslag han efter hand befordrades till högre grader. Vid Världskrigets utbrott var han generallöjtnant och inspektör för artil- leriet och vid Italiens inträde i kriget (maj 1915) chef för 10:e armékåren (Neapel), men förordnades ome- delbart till chef för 3:e armén, som han seder- mera förde såväl under samtliga Isonzoslagen, då nämnda armés uppgift i regel var att utföra hufvud- anfallen mot de starka österrikiska ställningarna på Doberdoplatån, som vid Piave (se Världskriget, sp. 195, 196, 213, 214, 228-230 och 246-248). Under kriget utnämnd till general ("generale di corpo d'armata"), erhöll han efter dess slut "såsom ett erkännande för de utomordentliga tjänster han gjort armén och fosterlandet" den högsta generals- graden ("generale d'esercito"), hvarmed föl jer med- lemskap af högsta krigsrådet, och utnämndes till chef (inspektör) för l:a armén, från hvilken befatt- ning han af gick 1920. H. J-dt. Aotea [éYotélo], vik och hamnplats på västsidan af Nya Zeelands Nordö, med staden Aotea. Apa'cher (fr. apaches), under senare tid upp- kommet namn på den åt rån och mord förfallna draggen af Paris' befolkning. *Äpacherna. Se pl. Amerikanska folk (15) till art. Amerika. Apam [apa7n], stad i staten Hidalgo, Mexico, 92 mil n. ö. om staden Mexico, vid järnvägen därifrån, vid stranden af en stor sjö, där aga ve växer synnerligen rikligt. A. är ett af hufvudcentra för tillverkning af pulque. E- A~~t- ApameVa. 1. Fornstad i Syrien, vid floden Orontes, grundlagd af Seleukos Nikator (d. 280 f. Kr.) och uppkallad efter hans gemål Apame. Den hade omkr. 120,000 inv., stor handel och industri. Flera gånger förstörd, har staden nedsjunkit till en eländig by, men med intressanta ruiner. .- 2. A. Kiboto's, fornstad i Frygien, anlagd af Antiochos III (d. 187 f. Kr.) vid floden Meander och den urgamla karavanvägen från inre Asien. Den var en stor handelsplats och har därför på sina mynt en stor kista 1. "ark" (grek. Kibotós). Till staden förlades ock senare landningen af Noaks ark. - 3. A. Myrleia, stad. Se