239 Apanteles-Apodes 240 Apanteles, zool. SePteromalidæ. | Aparri 1. Apari, hamnstad på norra kusten af Luzon vid mynningen af Rio grande de Cagayan. ' 18,252 inv. (1903). A. är den enda användbara hamnen på norra sidan af Luzon, idkar liflig sjöfart och ligger i ett stort tobaks- distrikt. E. A-t. Apáthy [-pä-], I st w ån, ungersk zoolog, anatom, f. 1863 i Budapest, blef professor i zoologi och jämförande anatomi 1890 vid universitetet i Ko- lozsvár (Klausenburg). A. har inlagt stora för- tjänster om utforskningen af nervsystemets finare byggnad. Framför allt har han i det berömda verket Das leitende element des nervensystems und seine topographischen beziehungen zu den zellen (1897) med en elektiv färgningsmetod (med guldklorid) för första gången och med oanad skärpa lyckats framställa nervelementens för dessas ledningsförmåga så grundviktiga trådstrukturer, neurofibrillerna hos ryggradslösa djur. Om dylik framställning hos ryggradsdjuren ega andra for- skare förtjänsten, bl. a. tysken Bethe, spanjo- ren Ramón y Cajal. Många af de slutsatser, till hvilka A. leddes genom studiet af sina guldklorid- preparat, torde bli bestående; många ha dock äfven blifvit korrigerade genom andra forskares samlade erfarenheter. A., som städse visat drag af fana- tisk patriotism som ungrare, kastades i fängelse under Världskriget, då han ej ville erkänna sig som rumänsk undersåte. E. Hgn. Apatisk, behäftad med apati (se d. o.), känslolös, likgiltig, viljeslapp. 'Apelblad, J., föddes 25 febr. 1718, fick lag- mans titel 1762 och adlades 1772. *Apeldoorn hade 46,139 inv. 1920. Apelrost, bot. Se Gymnosporangium. Apelryd, en af lektor P". E. österberg och hans hustru Martina (se dessa) till Fredrika-Bremer-för- bundet donerad lägenhet vid Båstad, afsedd för kvin- nors utbildning i trädgårdsskötsel. 1919 framställdes förslag att dit förlägga en statsunderstödd kvinnlig trädgårdsskola - den första i Norden. K. pro- position s. å. om 8,000 kr. årligt anslag till trädgårdsundervisning för kvinnor ansågs syfta därhän. S. å. utfärdades upprop till insamling af medel för byggnader där. Apelsinrätter, kokk. Apelsiner (se d. o.) ha stor användbarhet till efterrätter, konfektyrer. i soppor och drycker. Man får af denna frukts saft ett förträffligt gelé och en utmärkt skum- eller vattenglass; man gör däraf en mycket god mar- melad (bäst är den s. k. skotska). Man kan där- med ge smak åt blancmangé, och den kan tillsättas Charlotte russe. Man kan af apelsiner tillaga pudding och bakelser, mandeltårta, risgrynsrätter, sufflé, beignets, kräm, sylt (ofta af enbart skalen), kompott, sås, sirap, limonad och saft m. m. Apelviken, kustsanatorium. Se Sanatorium. Apenta [årpäntå], hälsokälla nära Budapest. Dess vatten innehåller svafvelsyrad magnesia och svafvelsyradt natron, verkar starkt afförande och utsändes i stor myckenhet. E. A-t. Apera (ej A'pera) Adans., bot., grässläkte, nära släkt med Agrostis. I Sverige finns l art (se Kosa). Aperitol [-ål], farm. med., aff öringsmedel, blandning af fenolftaleinets estrar med ättiksyra och isovaleriansyra; det ges i dos af J/2 gr- eller mer. C. G. S. Apertin, herrgård i Stora Kils socken, Värm- land, omkr. 2 mtl, areal 617 har, hvaraf 183 har åker, tax.-värde 237,900 kr., egare K. öman. Apertin s herrgårdsbyggnad. A., hvars hufvudbyggnad delvis härstammar från 1600-talet och bl. a. egts af adliga ätten von Gertten, är mest känd på grund af sägnerna om "gamla grefvinnan på Gampertin", äfven skildrad af Fröding. Af den gamla kyrkan från 1600-talet, belägen på gårdens egor, finnes endast ett litet kapell kvar. O. Sjn. *Apetalæ, bot. I nu allmännast följda system bilda Apetalæ ingen särskild grupp, utan ingå i Archichlamydeæ (se V ä x t e r, sp. 471). G. L-m. Apex, zool. och paleont., spetsen af det oftast spiral vridna skalet hos gastropoderna, snäckorna; understundom har apex som embryonaldel annan byggnad, skulptur eller riktning än de yngre de- larna af skalet. K. A. G. Aphænogaster, zool. Se Myrmicinæ. Aphania senegalensis, bot. Se Sapindaceæ. Aphilothrix, zool. Se Gallsteklar. Aphroessa. Se T h e r a. *Apia. Se Samoaöarna. A'pidæ, zool. Se Bi och G a dd s t ek l ar. A'pios Mnch., bot., ett släkte af slingrande örter, hörande till fam. Leguminosæ, underfam. Papi- lionatæ. Bladen äro parbladiga med uddblad, blommorna äro rödbruna eller scharlakansröda och sitta i klasar. A. tuberosa, jordpäron, som är en af de fåtaliga leguminoser, som ha mjölk- saft, har välluktande, rödbruna blommor och odlas som prydnadsväxt i trädgårdarna. Dess knölstam är ätlig och utgjorde en del af de nordamerikanske indianernas vinterföda. G. L-m. *Apium. Om växtens användning i matlagningen se Sellerirätter. A'plerbeck, by i Westfalen, 7 km. ö. s. ö. om Dortmund, 115 m. ö. h., vid järnvägen Dortmund- Hamm. 10,321 inv. (1919). A. har kol- och järn- grufvor. E. A-t. Aplodo'ntia, zool. Se Haplodontidæ. Apnötter, bot., frukterna eller fröna ("jord- nötter") af Arachis hypogæa. Se A r a c h i s. Apo^rita, zool. Se S t e k l a r. Apoda, zool. Se A m f ib i er, sp. 827. Apoda'chlya !a'ctea, bot. Se Saproleg- n i a c e æ. Apodemik (af grek. apo'demos, stadd på resor), anvisning för resor.