och kommuner, hvarjämte betydande bidrag ut- taxerats inom arbetarorganisationerna och lämnats af frivillig välgörenhet. E. F. K. S-n. Arbetslöshetsunderstödskassa l. Arbetslöshetskassa inrättade en och annan engelsk fackförening redan vid midten af 1800-talet, och sådana kassor blefvo senare ej ovanliga inom arbetarorganisationerna i flera länder, där de engelska reglerna för understödsrätt och kontroll på arbetslöshetens ofrivillighet togos till mönster. I kassorna sågo de organiserade arbetarna ett medel till skydd för aftalade arbetslöner mot arbetssökande arbetslösas underbud på arbetsmarknaden. Äfven svenska fackförbund ha inrättat sådana kassor, liksom de tilllämpat extra uttaxeringar till understöd åt arbetslösa inom facket eller inom andra fackorganisationer. 1901--12 uppgingo samtliga svenska fackförbunds utgifter för arbetslöshets- och reshjälpsunderstöd till sammanlagdt mera än 2 mill. kr. (se Arbetslöshetsförsäkring. Suppl.). E. F. K. S-n. Arbetsmarknad, dels ett lokalt eller yrkesmässigt begränsadt område för utbud och efterfrågan af arbetskraft, t. ex. arbetsmarknaden i Sverige eller inom viss näringsgren i riket, såsom jordbrukets arbetsmarknad, dels själfva marknadsläget med hänsyn till, om tillgången på arbetare öfverstiger tillgången på arbetstillfällen (dålig eller tryckt arbetsmarknad) eller omvändt (god eller liflig arbetsmarknad). I förra fallet väntas nedgång, i senare fallet uppgång i arbetsprisen, d. v. s. lönerna. Se Arbetsförmedling (äfven i Suppl.) och Arbetslöshetsförsäkring (äfven i Suppl.). E. F. K. S-n. *Arbetsmaskin. Se Maskin. *Arbetsminister. I Sverige handläggas arbetarfrågor inom Socialdepartementet och frågor rör. allmänna arbeten hufvudsakligen inom Kommunikationsdepartementet. Arbetsnedläggelse. Se Strejk. Arbetsplikt, Allmän. Se Tjänsteplikt. -- Allmän arbetsplikt för alla män, som fyllt 20 år, och kvinnor öfver 16 år, med undantag för flickor af muhammedansk bekännelse, infördes i Bulgarien genom lag 1920 till främjande af landets återuppbyggelse efter Världskriget. E. F. K. S-n. Arbetsråd, församling, som afger utlåtanden i arbetarfrågor o. d. 1. En i Sverige såsom en följd af lagen om arbetstidens begränsning 1919 ("åtta-timmars-lagen") inrättad institution. Det har till uppgift att af ge utlåtande i fråga om arbetstidslagens tillämpning på begäran af domstol eller den, hvars rätt af frågan beröres. (Tillsyn af lagens efterlefnad tillkommer yrkesinspektionen.) Arbetsrådet består af minst 7 led., utsedda af konungen för en tid af två år i sänder, 2 föreslagna af vissa arbetsgifvare och 2 af vissa arbetarorganisationer (med dubbelt så många suppleanter) samt de öfriga 3 utsedda direkt bland personer, som icke kunna anses företräda arbetsgifvar- eller arbetarintresse, en af de tre lagfaren. "Arbetsrådets beslut" publiceras i "Sociala meddelanden" och som serie i särtryck. -- 2. I svensk socialpolitisk litteratur stundom namn på institutioner i främmande länder, t. ex. Italien, af ett slag, som närmast motsvarar Sociala rådet (se d. o.) i Sverige. I Danmark tillkom ett arbetsråd genom 1901 års fabrikslag och i Norge genom 1909 års arbetsskyddslag, båda officiellt benämnda arbeidsraad. -- 3. Annat namn på arbetskammare (se därom artikeln Arbetsråd i hufvudarbetet). E. F. K. S-n. *Arbetsstatistik har i Sverige organiserats för allt flera områden. Kommerskollegii af delning för arbetsstatistik erhöll anslagshöjning fr. o. m. 1906 års ingång och igångsatte samtidigt en omfattande undersökning om arbetstidens längd inom industri och handtverk samt öfvertog olycksfalls- och sjuk- kassestatistiken, liksom kontrollen öfver arbetsför- medlingsanstalters organisation och verksamhet samt ärenden ang. medling i arbetstvister. 1910 års riksdag uppdrog åt afdelningen tillsynsmyn- dighet öfver sjukkasseväsendet i riket, på grund hvaraf dess sjukkassebyrå inrättades, och anvisade anslag för 1911 till statistiska undersökningar rörande landtarbetarnas lefnads- och arbetsförhål- landen. Afdelningen publicerade dels fr. o. m. 1903 tidskriften "Meddelanden från Kungl. Kom- merskollegii af delning för arbetsstatistik", månatlig fr. o. m. 1908, dels separata publikationer under den gemensamma rubriken "Arbetsstatistik" t. o. m. 1910, hvarefter benämningen utbyttes mot "Social- statistik". Tidskriften intog öfversikter öfver den offentliga arbetsförmedlingen, kreaturs-, lifsmedels- och bostadspris, byggnadsverksamheten å olika orter, ställningen på arbetsmarknaden, arbetslös- het, arbetsinställelser, kollektivaftal, fackförenings- väsen, sjukkasseväsen m. m. samt referat af yrkes- inspektörernas berättelser m. m. och redogörelser för arbetarförhållanden, arbetslagstiftning och social- politik i utlandet. I serien "Arbetsstatistik" har under litt. A intagits omfattande undersökningar rörande kollektivaftal, kooperativ verksamhet i Sve- rige m. m., under litt. B sjukkassestatistiken, C olycksfallsstatistiken, D lifsmedels- och bostadspris, E arbetsinställelser. Fr. o. m. 1913 har Kommers- kollegii af delning för arbetsstatistik uppgått i och efterträdts af S o c i a l s t y r e l s e n (se d. o. samt Sociala rådet), som fr. o. m. 1912 publice- rar (1) tidskriften Sociala meddelanden (se d. o.) och fr. o. m. 1911 serien (2) Social- statistik (kollektivaftal m. m., strejker, lock- outer m. m., arbetsmarknad och arbetsförmedling, arbets- och löneförhållanden inom jordbruket och inom andra näringar, lefnadskostnader, bostads- förhållanden, olycksfall i arbete, föreningsväsen m. m.) samt serierna (3) Försäkringsväsen (sjukkassor), (4) Statens förliknings- mäns verksamhet, (5) Yrkesinspek- tionens verksamhet, (6) Sjukkasse- inspektionens verksamhet, och (7) So- ci als t y rel sens årsberättelser. Af K. M:t tillkallade sakkunniga för utredningar och förslag rörande möjligheten af större sparsamhet i fråga om statistiska publikationer m. m. ha af- gett betänkande 1922, hvilket måhända kan kom- ma att beröra jämväl ofvannämnda publikationer. - I fråga om arbetsstatistikens utveckling i främ- mande länder meddelas uppgifter i "Sociala med- delanden". E. F. K. S-n. *Arbetsstuga. Hemarbete och ersättning därför förekomma ej vidare. Om arbetsstuguidéns framgång vittnar, att 1920 i Stockholm funnos 21 arbetsstugor med 2,200 barn och ett kommunalt understöd af 100,000 kr. och att i det öfriga landet