från skyldigheten att upprätta arbetshem, därest ett tillräckligt antal i annan ordning, det vill väl närmast säga genom kommunernas försorg, kommer till stånd. -- 1920 års riksdag beviljade ett förslagsanslag å 100,000 kr. till driftkostnaderna vid arbetshem och 1921 års riksdag ett förslagsanslag å 80,000 till uppförande och inrättande af arbetshem. Villkoren för åtnjutande af dessa statsbidrag -- 250 kr. för hvarje understödstagare eller försörjningspliktig och högst hälften af byggnadskostnaderna -- meddelas i k. kung. 9 juli 1920 och 7 juli 1921. -- Undantagsvis används namnet arbetshem för enskilda barnhem eller uppfostringsanstalter, såsom Arbetshemmet för flickor i Falun och Waterloo arbetshem i Anneberg. N. H. Arbetshäst. Se Vagnshäst. Arbetskonferens, Internationell. Se Ar- betarskyddskongresser. Suppl. Arbetslagstiftning. Se Arbetarlagstift- ning. Suppl. "Arbetslöshet. Internationella för- eningen för arbetslöshetens bekäm- pande (fr. Association Internationale pour la lutte contre le chómage) bildades i Paris 1910 och höll efter internationella konferenser samma och följande år sin första generalförsamling i Gent 1913. Den utger sedan 1911 en kvar- talsskrift ("Bulletin trimestriel") på fr., eng. och ty. med bidrag och rapporter äfven från Sverige. Se äfven Ar betsbyrå n. Suppl. E. F. K. S-n. *Arbetslöshetsförsäkring har, i den mån ofri- villig arbetslöshet hotar arbetstagare af skilda kate- gorier med växlande arbetslöshetsrisker, funnits försäkringstekniskt möjlig under förutsättning, att garantier träffas för nöjaktigt konstaterande af för- säkringsfallet, d. v. s. inträde af rätt för den försäkrade att utfå försäkringsbeloppet, hvilken gifvetvis ej kan föreligga annat än vid ofrivilligt (icke själfförvålladt) iråkad arbetslöshet. Garan- tier mot missbruk ha i första hand sökts i bidrags- skyldighet för arbetarna själfva, hvilka därvid kunna antas bli intresserade af, att inbetalningarna icke utnyttjas af arbetsovilliga. Kommunal- och statsbidrag till arbetslöshetskassor bland arbetarna uppmuntra till själfhjälp. Organiserad arbetslös- hetsförsäkring i enlighet med denna uppfattning infördes i Gent 1901 på initiativ af kommunal- mannen och advokaten Louis Varlez. Kommunala understöd till arbetslöshetskassor i allt flera bel- giska städer supplerades före Världskriget med statsunderstöd, och denna ordning har återuppta- gits 1920. Det s. k. Gentsystemet ligger till grund för 1907 års lag om erkända arbetslöshetskassor i Danmark, hvilken efter lagändringar 1914 och 1919 f. n. är föremål för ändringsplaner. Den ursprungliga lagen tillförsäkrade erkänd arbetslös- hetskassa statsbidrag med 1/s af inbetalta premie- beloppet och förutsatte därtill äfven kommunala bidrag (med högst Ve)- Arbetslöshetsinspektörens årsberättelse för räkenskapsåret l april 1918-31 mars 1919 upptar 66 erkända arbetslöshetskas- sor med sammanlagdt nära 300,000 medlemmar (117,800 i Köpenhamn, 99,653 i landsortsstäder och 78,046 på landsbygden) med omkr. 5 mill. kr. i fonder och omkr. 5 mill. kr. i årsinkomster. Utgifterna, som 1913-14 utgjorde mindre än 2 mill. kr., stego 1918-19 till nära 10 mill. kr. Tryckt den 20/9 22 och nödvändiggjorde e. o. statsanslag. Systemet infördes med vissa modifikationer äfven i Norge 1906, med ändrade bestämmelser om bidrag från stat och kommun 1908. 1919 steg antalet arbets- löshetsförsäkrade i Norge till öfver 100,000, och sam- manlagda inkomsten under 10-årsperioden 1909-18 utgjorde i kassorna omkr. 3 mill. kr., af hvilka 2,i6 mill. kr. medlemsafgifter. I Sverige har frå- gan om arbetslöshetsförsäkring stannat vid utred- ningar, som ånyo upptagits 1920. 1914 förekom arbetslöshetsförsäkring med lagstadgad reglering däremot äfven i Nederländerna, Luxemburg, Frank- rike samt vissa kantoner i Schweiz, utan lagstadgad reglering i vissa andra kantoner i Schweiz samt genom kommunala anordningar i många städer i Tyskland. Storbritannien införde genom lag 1911 statlig och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring för alla lönarbetare öfver 16 år inom byggnads-, ma- skinbyggnads-, skeppsbyggnadsindustrierna m. fl. samt frivillig arbetslöshetsförsäkring för vissa andra fack, inom hvilka arbetarorganisationer lämnade stadgeenligt understöd. Ny lag, som trädde i kraft 8 nov. 1920, utvidgade giltighetsområdet till ett beräknadt antal af 12 mill. manliga och kvinnliga arbetare af flertalet fack; bidragen utgå af arbets- gifvare och arbetare med tillskott från staten (4-4-2 pence i veckan o. s. v.); rätt till under- stöd inträder efter inbetalning af 12 veckobidrag med 15 sh. pr vecka för man och 12 sh. för kvinna. Försäkringen administreras af den offent- liga arbetsförmedlingen. E. F. K. S-n. Arbetslöshetskassa. Se Arbetslöshets- understödskassa. Suppl. Arbetslöshetskommissionen. Se Statens ar- betslöshetskommission. Arbetslöshetsräkning till utrönande af arbets- löshetens omfattning vid viss tidpunkt anordnas till stöd för och kontroll af den fortlöpande arbets- löshetsstatistik, som föres inom eller med hjälp af arbetarorganisationerna. Räkningarna kunna före- tagas för hela landet, allmänna arbetslöshetsräk- ningar göras lokala eller begränsas till vissa yrken. En allmän arbetslösàetsräkning företogs i Sverige första gången 12 jan. 1909. E. F. K. S-n. Arbetslöshetsunderstöd, understöd, som stat och kommun, liksom stundom arbetsgifvare och i stor utsträckning arbetarorganisationer (se Arbetslöshetsunderstödskassa. Suppl.) bevilja arbetsföra, som drabbas af ofrivillig arbetslöshet. Understöd af statsmedel må enligt kung. af 22 okt. 1920 utgå dels till svensk medborgare, som fyllt 15 år, är arbetsför inom sitt yrke samt hos organ för offentlig arbetsförmedling sökt, men ej erhållit arbete, dels ock till sådan persons familj, allt under förutsättning, att han under minst 6 månader, innan ansökan gjorts, icke åtnjutit understöd af fattigvården (se d. o., sp. 1447). Förrän understöd beviljas, skall undersökas, huruvida icke lämpligt tillfälle till utkomst genom eget arbete kan beredas den arbetslöse (se Nödhjälpsarbeten. Suppl.). Understöd af statsmedel förutsätter i regel, att minst samma belopp tilldelas den arbetslöse af resp. kommuns eller landstings medel. Kostnaderna belöpte sig 1914--19 för staten med 3,9 mill. kr., men stegrades därefter starkt under 1920--22 års kris, så att mångdubbelt större anslag nödvändiggjorts, liksom ökade anslag af landsting