263 Arbetstvist-Are 264 lag om arbetarskydd intagna föreskrifter rörande utsträckningen och förläggningen inom dygnet af minderårigas och kvinnors arbete. E. F. K. S-n. Arbetstvist. Se Förliknings- och skiljenämnder och Strejk samt Arbetsdomstol och Centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister. Suppl. Arbetståg. Se Järnvägståg. Arbith. Se Maarib. *Arbo. -- 2. K. O. E. A. dog 20 maj 1906 i Bærum. *Arboga kontrakt omfattar nu de tre pastoraten Arboga stad, A. landsförsamling och Säterbo; Medåker och Himmeta; Västra Skedvi. *Arbogaån, ett af Mälarens största tillflöden, uppkommer af två hufvudgrenar, Dyltaån, i sitt öfre lopp kallad Rastälfven, och Frövi- l. Vedevågsån, i öfre loppet benämnd Storån, hvilken själf bildas af två källfloder, Hörksälfven och Nittälfven. Hörksälfven upprinner i södra delen af Ludvika socken i Dalarna, genomflyter sjöarna Södra och Norra Hörken (257 resp. 255 m. ö. h.) och förenar sig i Norrsjön (91 m. ö. h.), omkr. 5 km. nedanför Kopparbergs köping, med Nittälfven, som likaledes upprinner på gränsen till Dalarna och före inloppet i Norrsjön passerar den stora sjön Ljusnarn (162 m. ö. h.). Ungefär 10 km. nedanför Norrsjön rinner ån genom den långa sjön Rossvalen och fortsätter därifrån förbi Linde stad, hvarefter den vid Frövi faller ut i norra ändan af sjön Väringen (se d. o., 32 m. ö. h.). Dyltaåns källor äro belägna i norra delen af Hjulsjö socken, Örebro län. Därifrån passerar ån genom Fåsjön och Norasjön, vid hvars västra strand Nora stad är belägen, och infaller i västra ändan af Väringen. Från denna sjös östra ända rinner den samlade A., i öfre delen kallad Oppboga ström, mot ö. förbi Arboga stad och faller vid Kungsörs köping ut i Mälarfjärden Galtens sydvästra del. Öfre och större delen af A:s flodområde omfattar en stor del af den gamla västmanländska, skogiga och starkt kuperade bergslagsbygden, som ända sedan nyare tidens början varit säte för en rik bergsindustri, baserad på områdets egna grufvor, i senare tid äfven på ett omsorgsfullt utnyttjande af älfvarnas vattenkraft. Få flodområden i Sverige torde kunna uppvisa ett så långt drifvet utnyttjande af vattenkraften som A:s; där ha sammanlagdt öfver 20,000 hkr, fördelade på omkr. 40 kraftstationer, tagits i bruk, delvis sedan flera årtionden tillbaka. De viktigaste kraftstationerna äro: i Hörksälfven Bångbro (3,840 hkr, endast delvis elektr. drift), i Nittälfven Stjärnfors (1,150 hkr), i A. Oppboga (1,570 hkr) och Grindberga (1,800 hkr). Den egentliga A. framflyter i en väst--östlig dal, som på södra sidan skarpt afgränsas af en storartad förkastning mot Käglans skogiga bergshöjder, under det att på åns norra strand den bördiga västmanländska slätten, tillhörande Mälardalens rika jordbruksbygd, milsvidt utbreder sig. Ungefär 10 km. före sitt utlopp i Mälaren står A. genom Hjälmare kanal i förbindelse med den 23 m. högre belägna sjön Hjälmaren. Åns hela längd från Hörkälfvens källor är 145 km., hvaraf omkr. 50 komma på den samlade A. Flodområdets areal är 3,680 kvkm. J. V. E. *d'Arbois de Jubainville, M. H., afled 25 febr. 1910 i Paris. Olof Arborelius. Arbon, stad i schweiziska kantonen Thurgau, vid södra stranden af Bodensjön, 406 m. ö. h. 10,299 inv. (1910), hvaraf 5,499 katoliker. A. har betydande tillverkning af sidenband, broderier och maskiner. I A., som anses vara den romerska fästningen Arbor felix, finnas ett gammalt slott och en kyrka med torn från merovingernas tid. E. A-t. *Arborelius. - 2. 0. P. U. A. dog 2 juni 1915 i Stockholm. Han erhöll 1909 afsked från professuren. - 3. K. R. T. A. dog 6 juli 1917 i Stockholm. Arbottna, f. d. fideikommissegendom i Muskö socken, Stockholms län, omfattande 5 1/4 mtl, med en areal af 1,678 har hvaraf 326 har åker och äng, är tax. till 304,000 kr. A., som urspr. lydde under Häringe i Västerhaninge, kom med detta gods under biskopsstolen i Strängnäs, bortbyttes 1638 af kronan till riksamiralen Karl Karlsson Gyllenhielm, innehades sedan af riksskattmästaren S. Bååt och reducerades från hans arfvingar 1688. Sedan kom det ånyo i enskild ego och förvärfvades 1769 af handlanden A. L. Lewin, som stiftade ett fideikommiss af A. och det närbelägna Ludvigsberg. Sedan fideikommissnaturen nu upphört, eges det af godsegaren Klas Malmborg. Hufvudbyggnaden, af sten, uppfördes på 1880-talet. O. Sjn. Arbresle, L' [larbräl], stad i franska dep. Rhône, 20 km. n. v. om Lyon, vid floderna Turdines och Brevennes förening samt foten af Beaujolaisbergen. 3,121 inv. (1901). A. har betydande sidenindustri, kemiska fabriker samt sten- och kalkbrott. E. A-t. *Arbrå. 1. Socken i Gäfleborgs län, tillhör nu Voxnans kontrakt. -- 3. Municipalsamhälle (jämlikt k. br. 13 sept. 1907) i A. socken, vid statens järnvägar, 15 km. norr om Bollnäs. 200 har. 1,164 inv. (1920). Tax.-värde å bevillningsskyldig fastighet 2,926,200 kr., tax. inkomst af kapital och arbete 1,064,780 kr. (1920). På platsen finnas extra provinsialläkare, 2 bankkontor, hotell samt åtskilliga handlande och handtverkare. Af industriella anläggningar märkas elektrisk kraftstation, färgeri och ylleväfveri, gjuteri, mejeri, tre mek. verkstäder, hvaraf en tillhörande Allmänna svenska elektriska a.-b. i Västerås, sågar, tjärbränneri och snickerifabriker. 3. L. Wll. *Arbrå och Järfsö tingslag ingår i Ljusdals fögderi. Arbutoideæ, bot. Se Ericaceæ. *Arby, socken, tillhör nu Växjö stift. Arc [ark], franska floder. 1. Biflod fr. v. till Isère, upprinner som glaciärälf på Monte Levanna (3,619 m.), i Grajiska alperna, på gränsen till Italien, flyter i en stor, mot n. öppen båge genom en skogfattig, ödslig, men storslagen dal i det gamla landskapet Maurienne och faller efter 150 km. lopp ut nära Chamoux (285 m. ö. h.). Lands- och järnvägen öfver Mont Genis går genom A:s dal. -- 2. Kustflod i dep. Bouches du Rhône,