265 Arcadius-Arcidosso 266 70 km. lång, flyter förbi Aix och faller ut i Etang de Berre. l o. 2. E. A-t. Arcadius, Karl (Carl) Olof Ohlson, pe- dagog, f. 20 dec. 1849 i Gödelöf, Malmöhus län, d. 14 maj 1921 i Stockholm, blef student i Lund 1869, filos. kandidat 1875 och promoverades 1884 till filos. doktor på af h. Om Bohus- läns införlifvande med Sverige (1883). A. var 1876-86 föreståndare för Göteborgs och Bo- hus läns folkhögskola, därefter till 1890 lek- tor i historia och mo- dersmålet vid Växjö allmänna läroverk och 1890-1916 rektor för Växjö folkskolesemina- rium samt därjämte 1893-1904 folkskolinspektör. A. anlitades ofta vid kommittéutredningar rörande folkskolornas och folkskoleseminariernas organisation samt var där- vid en bland de ledande vid folkskolesemina- riernas tidsenliga reformering. Som pedagog ifrade han bl. a. för den tidigare skolunder- visningens baserande på hembygdskunskap. Bland hans många skrifter märkas Anteckningar ur V ex jo allmänna läroverks häfdei till år 1724 (i "Redogörelse för allm. läroverken i Wexjö och Wernamo... 1888-S9", 1889), Bilder ur svenska folkundervisningens historia (1897-98), Handled- ning i folkskolepedagogik (1903; 2:a uppl. 1912), De svenska folkskoleseminariernas uppkomst och utveckling (i "Folkundervisningskommitténs betän- kande", 1911), Historisk hembygdskunskap (1914) samt e_n mängd tidskriftsuppsatser. V. S-g. Arcana, lat., plur. till arcanum (se d. o.). Arcäna coelestia [sele7-], lat., "himmelska hem- ligheter", ett arbete af E. S w ed e nb or g (se d. o., sp. 919). Arcella vulgäris, zool. Se pl. I, fig. 7 till art. Rhizopoda. d'Arcet, J. P. J. Se D a re e t. Arcetri [-t j e'-], observatorium. Se Florens, sp. 618 (där genom tryckfel står Aratri). Arceuthöbium Bieb., bot., ett med Viscum nära besläktadt loranthacésläkte med 10 arter, alla para- siter på barrväxter. A. Oxycedri växer på enar i .Medelhafsområdet. Ett flertal arter växer på Nord- Amerikas värdefulla barrträd och kan skada dem mycket. A. minutissimum på Pinus excelsa i Hi- malaya blir endast några mm. lång och är en af jordens minsta buskar. G- L-m. *Arch, J., dog 12 febr. 1919. Archæoceti, zool. Se Hvaldjuren, sp. 1384. Archæornithes, paleont., underklass inom fåg- larna, hvars enda medlem är Archæopteryx litho- graphica -(se d. o. och Fåglar, sp. 185). L-e. *Archangel. 1. Guvernementets befolkning uppskattades till 505,700 pers. 1915, 0,59 på 1 kvkm. Guld och nafta finnas i A. i ganska stor mängd, och timmerafverkning är en viktig industri. -- 2. Staden A. hade 43,600 inv. 1913 och är förenad med Moskva genom järnvägslinjen Jaroslav--Vologda--A. Under Världskriget var A. upplagsort för ryska armén och Rysslands enda tillgängliga hamn samt utsatt för två stora explosioner, i nov. 1916, då 314 pers. dödades och 642 sårades, samt i jan. 1917, då 30 pers. dödades och 346 sårades. Sedan ryska revolutionen utbrutit och freden i Brest-Litovski slutits, landstego engelsmännen vid A. 23 juli 1918 och besatte staden 2 aug. 10 sept. ditkommo äfven amerikaner, och 18 i s. m. förklarades A. i belägringstillstånd, men ej långt därefter utrymde de främmande trupperna staden, som sedan besattes af bolsjevikerna. 1. E. A-t. 2. E. A-t. L. W:son M. Archangelskbukten l. Dvinabukten. Se Hvita hafvet. Archbald [ā'tʃbåuld], stad i staten Pennsylvania, Förenta staterna, 10 km. n. ö. om Scranton, vid järnvägen från Plymouth till Carbondale, i en af Alleghanybergens längddalar. 7,194 inv. (1910). Archenteron, zool.} liktydigt med urtarm (se Cell, sp. 1386). Archer [ā'tʃə], flod på västra sidan af halfön York i australiska staten Queensland, utfaller på 13° 21' s. br. i Carpentariaviken. A., som 1880 undersöktes af Pennefather, är i sitt nedre lopp omkr. 500 m. bred, men på grund af sandbankar vid mynningen segelbar endast för fartyg om högst 3 m. djupgående. Det kringliggande landskapet har yppig växtlighet. E. A-t. 'Archer. 1. J. A. dog 3 sept. 1904. Archer [ä;tjo], C o Ii n, norsk fartygskonstruk- tör, f. 23 juli 1832 i Larvik, d. där 7 febr. 1921, tillhörde en från Skottland till Norge 1825 in- flyttad släkt, slog sig 1862 ned som skeppsbyg- gare i Larvik och hade där 1870-1910 eget varf och båtbyggeri. Han inlade stor förtjänst om för- bättringen af fiske- och lotsbåtarna och införde äfven nya lustfartygstyper samt konstruerade en mycket ändamålsenlig lifräddningsbåt. Mest är han känd som konstruktör af "Fram" (se d. o.). Archiannelides, zool. Se Ringmaskar, sp. 435, och Polygordius. ArchiVpidæ, zool. Se S l em b i n. Archichlamydeæ, bot. Se Choripetalæ och Växter. Archidona [artjidå'na]. 1. Stad i spanska prov. Málaga, 30 km. n. n. ö. om staden Málaga, på sluttningen af Sierra de Yeguas. 8,986 inv. (1911). I närheten finnas marmorbrott och romerska fornminnesmärken. -- 2. Hufvudstad i territoriet Oriente, i Ecuador, vid floden Napo, 195 km. ö. s. ö. om Quito. Omkr. 2,000 inv. A. grundlades 1556 och blef snart en medelpunkt för jesuiternas verksamhet. Dessa fördrefvos 1767, men återvände ett årh. senare. Liflig handel med kautschuk, timmer, fjädrar och vegetabiliskt elfenben. 1--2. E. A-t. Archieräcium, bot. Se Hieracium. Archila'thyrus, bot. Se L a t h y r u s. Archi'ptera, zool., stundom benämning på en insektordning, som jämte gnagarinsekter (se d. o.) och b l å s f o t i n g a r (se d. o.) skulle omfatta ordn. rätvingesländor (se d. o.), sådan den kännetecknats i detta arbete. L-e. Areniteuthis, zool. Se B löt d j ur, sp. 830. Arcidosso [artʃidå'sså], stad i italienska prov. Grosseto, 81 km. ö. n. ö. om staden Grosseto, i en vulkanisk trakt, v. om Monte Amiata (1,734 m.