ö. h.). 8,258 inv. (1911). A. har ett gammalt slott, och i närheten finnas lignit-, koppar- och manganfyndigheter. E. A-t. 'Arcimboldus. Hans i Uppsala domkyrka för- varade offerskrin är afbildadt i art. Emalj, fig. 4. *Arco, Georg Wilhelm Alexander Hans, grefve von, föddes 30 aug. 1869 nära Ratibor. Arcot [ā'kåt], distrikt och stad i brittisk-indiska presidentskapet Madras. 1. North A. omfattar 12,742 kvkm. med 1,960,960 inv. (1911), landet v. om staden Madras, är bergigt i v., men f. ö. ett slättland och vattnas af flera floder, bland dem Palar, som torkar ut under den heta årstiden. Åkerbruk och väfnadsindustri äro hufvudnäringar. -- 2. South A. omfattar 10,898 kvkm. med 2,362,566 inv. (1911), är i v. bergigt, i ö., utmed Koromandelkusten, slättland och vattnas af Coleroon, Vellar m. fl. floder, hvilkas vatten tillgodogöres genom ett nät af kanaler. Jordbruk och boskapsskötsel äro hufvudnäringar, ris och indigo hufvudprodukterna. Inom distriktet ligger franska besittningen Pondichéry. -- 3. Hufvudstad i distriktet North A., vid Palar. 11,475 inv. (1911). A. var fordom hufvudstad i hinduriket Karnatik, eröfrades 1751 af Clive, 1758 af fransmännen och 1760 ånyo af engelsmännen. 1780 intogs A. af Haidar Ali, men har sedan 1801 varit brittiskt. 1--3. E. A-t. Arctagro'stis Griseb., bot., grässläkte, nära släkt med Agrostis. Släktets enda art, A. latifolia (Gol- podium latifolium), är ett robust gräs med breda blad och violett vippa, hvilket i Skandinavien före- kommer endast i norska östfinnmarken. G. L-m. *Arctander, S. A. B., satt i stortinget t. o. m. 1906, var 11 mars 1905-19 mars 1906 handels- minister först i Michelsens, sedan i Lövlands kabi- nett, blef därefter borgmästare i Kristiania och var l febr.-7 juni 1910 åter handelsminister, i Konows ministär. A'rctia, zool. Se Igelkottspinnar e. Arctictis, zool. Se Binturong. Suppl. Arctocebus, zool. Se Lori-aporna. Arctoce'phalus, zool. Se S ä l d j u r, sp. 84. Arcto'cyon, paleont. Se Tertiärsyste- m et, sp. 964. Arctogæa, zool. Se D j u r g e o g r a f i, sp. 568. Arcto'phila, bot. Se Gol podium. Suppl. Arctophylax, astron. Se B o o t e s. Arda, biflod fr. h. till Maritsa, upprinner i Rhodopebergen och går i en lång, smal dal åt ö. samt utmynnar vid Adrianopel. Omkr. 190 km. lång. E. A-t. Ardagh [ä'd9], sir John Charles, engelsk militär, f. 9 aug. 1840, d. l okt. 1907 i Glynl- livon (Wales), officer vid ingenjörkåren 1859, del- tog med utmärkelse i expeditionerna till Egypten 1882-86, var sekreterare hos vicekonungen af Indien 1888-94, chef för ingenjörläroverket i Chatham 1894-96 och för krigsministeriets upp- lysningsafdelning 1896-1901. I sistnämnda egen- skap nedlade han ett mycket förtjänstfullt, men, som det sedermera visade sig, alltför litet upp- skattadt arbete genom att införskaffa noggranna upplysningar - meddelade i Military notes on the dutch republics in South Africa - om boerhärar- nas styrka, organisation och utrustning. A. blef generalmajor 1898 och af gick ur aktiv tjänst 1901, hvarefter han var led. i undersökningskommissio- nen rörande militära och politiska förhållanden samt medlem af permanenta skiljedomstolen i Haag. H. J-dt. *Ardahan intogs under Världskriget af turkarna 1 jan. 1915, men återtogs af ryssarna redan 3 s. m. Genom freden i Brest-Litovski 3 mars 1918 kom A. med område till Turkiet, som där våren s. å. kufvade de upproriske armenierna, men efter vapenstilleståndet i Mudros 30 okt. s. å. utrymde det, hvarpå genom Versaillesfreden 1919 fredsfördragen i Brest-Litovski formligen förklarades ogiltiga. A. bildar nu ett distrikt i den med Sovjet-Ryssland intimt förbundna republiken Georgien med omkr. 5,600 kvkm. areal och 85,869 inv. (1915). E. A-t. Ardalän. Se A r d i l a n. Suppl. Ardeal l. Ardealu, rumänska namnet på Siebenbürgen, som genom freden i Trianon (4 juni 1920) afträddes af Ungern till Rumänien, omfattar 57,819 kvkm. med 2,685,883 inv., 44 på 1 kvkm. E. A-t. Ardeidæ, zool. Se Hägrar. *Ardennerhästen. Se fig. 4 å pl. II till art. Hästen. Ardetta, zool. Se Hägrar, sp. 84. Ardfheis, namn på Sinn Feins (se d. o.) politiska partirepresentation. Ardhamägadhi, ind. språkv. Se M ä g a d h i. *Ardigò, R., dog (genom själfmord) 15 sept. 1920 i Mantua. Ardilan (Ardalan), provins i Persien, mellan Aserbeidjan, i n., och Luristan, i s., omfattande persiska delen af Kurdistan. Omkr. 64,700 kvkm. 150,000 inv. I inskränkt bemärkelse omfattar A. endast norra delen af detta område, med hufvudstaden Senna l. Sihna, medan södra delen, äfven kallad Kirmanschahan, har staden Kirmanschahan till hufvudstad. Under Världskriget utkämpades flera strider mellan turkar och ryssar i A., tills de senare på order af bolsjevikregeringen utrymde A. vintern 1917--18. E. A-t. Ardis bipunctata, zool. Se S å gst ek l ar. Ardmore [ā'dmåə], stad i nordamerikanska staten Oklahoma, i det forna Indianterritoriet, 80 km. n. v. om Sherman på chickasaw- och choctawindianernas område, vid järnvägarna till Chicago, S:t Louis, San Francisco och Santa Fé. 14,181 inv. (1920), hvaraf omkr. 1/4 negrer. Trakten omkring är rik på boskap, spannmål, bomull, olja och bergasfalt. A. har flera skolor samt drifver liflig handel. Det grundlades 1887 och blef stad 1898. E. A-t. Ardouin-Dumazet [ardoä^-dymasä'], Victor Eugène, fransk tidningsman, t. 1852 i Vizille (dep. Isère), medarbetade bl. a. i "Temps" och "Figaro" samt började 1893 utge ett af Fran- ska akad. och Geografiska sällskapet prisbelönt verk, Voyage en France, beräknadt till 22 bd. Ardoye [ardωa'], stad i belgiska prov. Väst-Flandern. 6,621 inv. (1920). A. är knutpunkt på järnvägen Lichtervelde--Thielt och har stora väfverier. 'Ardsjisj. 1. (Rum. Curtea de Arges 1. endast Arges.} Stad. Af A:s i hufvudarbetet omnämnda