275 Argentina 276 (1919). Telefonernas antal var 92,785 (1917). För trådlös telegrafi finnas 12 stationer, och alla fartyg med mer än 50 mans besättning, som be- söka A., äro lagligt förpliktade att ha trådlös telegraf ombord. Budgeten upptog inkomsterna för 1920 till 483,07 mill. papperspesos (tullar 247 mill., konsumtionsskatter 80,2 mill., post- och tele- graf 21 mill., stämpelskatt 28 miU. pesos) och ut- gifterna till 482,67 mill. papperspesos (statsskulder 124 mill., rättskipning och undervisning 88,3 mill., den inre förvaltningen 59,5 mill.). Stats- skulden utgjorde 553,3 mill. guldpesos och 641,? mill. papperspesos 1921. - Om flaggans utseende se pl. till art. Flagga. Undervisningsväsen. Folkundervisnin- gen är kostnadsfri och obligatorisk för barn mellan 6 och 14 år. 1920 funnos 1,756,053 barn i skol- åldern, af hvilka l,076,045 åtnjötoundervisning. Af hela befolkningen of ver 7 år voro 35, i proc. okun- niga i läsning och skrifning. 1919 funnos i A. 9,268 folkskolor, hvaraf 1,285 privata, med 36,615 lärare och 1,190,231 elever. För elementarunder- visningen sörjde s. å. 75 läroverk med 1,642 lärare och 13,981 elever, hvaraf 42 med 1,244 lärare och 11,022 elever tillhörde staten. Dessutom funnos 82 normalskolor med 1,843 lärare och 14,202 elever och 37 specialskolor (för handel, industri o. s. v.) med 1,034 lärare och 11,081 elever. Nya statsuni- versitet grundlades 1905 i La Platå och 1920 i Kosario, hvarjämte provinsuniversitet finnas i Santa Fe, Tucumán och Cuyo. Vid statsuniversiteten funnos 14,745 studenter 1918. I Córdoba och La Platå finnas statsobservatorier, i Buenos Aires och La Platå museer samt i Buenos Aires en meteorologisk anstalt. I A. utgåfvos 520 tidningar, hvaraf 493 spansk-, 14 italiensk-, 5 tysk- och 5 engelsksprå- kiga (1920). - Författningen är daterad 15 maj 1853 och har ändrats 1860, 1866 och 1898. Ministären består numera af åtta statssekreterare, för inrikes ärenden, utrikes ärenden, finanser, landt- försvar, rättskipning och undervisning, jordbruk, sjöförsvar och för allmänna arbeten. Presidenten uppbär årligen 96,000 papperspesos i lön och 28,800 pesos i representationskostnader, vicepresidenten resp. 36,000 och 24,000 samt statssekreterarna 39,600 papperspesos hvar årligen. - Deputerade- kammaren har f. n. (1922) 120 medlemmar, l för hvar 33,000 inv. Dessa liksom senatorerna upp- bära 18,000 papperspesos årligen. Provinserna, hvilkas guvernörer väljas för en tid af 3 eller 4 år, ha hvar och en sin egen folkrepresentation med fullständig kontroll öfver sina inre angelägenheter. Territorierna styras af guvernörer, som utnämnas af presidenten. De särskilda kommunerna ha vid- sträckt själfstyrelse beträffande sina inre angelä- genheter. Rättskipningen utöfvas dels af förbunds-, dels af provinsdomstolar. De förra, som handlägga mål rörande hela republiken och mål, i hvilka de olika staterna eller medborgare i olika stater äro parter, äro dels högsta domstolen i Buenos Aires, med 5 domare, dels appellations- domstolarna i Buenos Aires, La Platå, Paraná, Córdoba och Rosario (Santa Fe), dels underdom- stolar i hvarje provins och territorium. Provins- domstolarna äro olika ordnade i de skilda provin- serna, af hvilka hvar och en har en högsta dom- stol samt flera underrätter. Författningen före- skrifver jury i brottmål, men institutionen har aldrig tillämpats. E. A-t. Försvarsväsendet ombildades i viss mån genom och såsom en följd af militärlagen 21 sept. 1905 med ändringar af 1907. Allmän värnplikt gäller från 20 till 45 års ålder; tjänstetiden upp- delas i l år i tjänstgöring (2 år vid flottan), 9 år i arméns reserv, 10 år i nationalgardet och 5 år i territorialgardet. Omkr. 23,000 man, inberäknadt frivilliga, inställas årligen i hären, 5,000 i flottan; värnskatt för befriade. Hären utgöres af 5 divi- sioner, hvarje division med 4 tvåbataljoners infan- teriregementen (i 2 brigader), l kavalleribrigad med 2 regementen om 3 skvadroner, l fältartilleri- regemente om 4 batterier (om sex kanoner), l pion- järbataljon om 3 kompanier m. m. Dessutom finnas 1 fälthaubitsartilleriregemente på 3, 2 ridande artilleridivisioner och 2 bergsartilleridivisioner på 2 batterier, l järnvägsbataljon på 3 kompanier, l gendarmeriregemente, ständiga skjutskolor, under- officersskolor och kavalleriskola med tilldelade trup- per, några kulsprute- och hjulryttarkompanier m. m. Fredsstyrkan upptar omkr. 1,600 officerare, 20,000 man och 9,000 hästar, krigsstyrkan omkr. 260,000 man. Officersutbildningen sker vid krigs- skolan med 3-årig kurs, den högre utbildningen vid krigsakademien af ven med 3-årig kurs. Vid den senare pågår årligen en 9-månaders kurs för majorer och överstelöjtnanter. Beklädnaden (af 1909) lik- nar den äldre tyska. Beväpningen utgöres af 7,65 mm. mausergevär, kruppska kanoner och haubitser af nyaste slag. C. O. N. Flottan består af 2 slagskepp om 32,000 ton (byggda 1911; of riga fartyg äro nästan utan undan- tag äldre), 4 pansarkryssare om 7,000 ton, 2 pan- sardäckskryssare om 3,500-4,700 ton, 2 kanon- båtar, 4 jagare och 8 torpedbåtar samt åtskilliga skol- och specialfartyg. Stridsfartygens samman- lagda tontal är 114,000. Flottans (och kustartille- riets) personal utgjorde 1921 337 officerare, 157 mariningenjörer och omkr. 8,600 underofficerare och manskap, förutom läkare, intendenter m. fl. Marinbudgeten för s. å. uppgick till 37,544,717 papperspesos (à 2,25 francs). H. J-dt. Historia. Rocas efterträdare som president var Manuel Quintana (okt. 1904-mars 1906); han var energiskt verksam för samfärds- medlens förbättring, och hans politik fortsattes af den vid hans frånfälle som president inträdande vicepresidenten José Figueroa Alcosta (mars 1906-okt. 1910). Under dennes president- skåp firades i maj 1910 argentinska republikens hundraårsjubileum, i samband hvarmed i Buenos Aires hölls en internationell jordbruksutställning. Med presidenten Roque Saenz Pena (se d. o.), son till en tidigare president Saenz Pena (se Argentina, sp. 1443), kom det radikala partiet till makten. De stora järnvägsanlägg- ningarna fortsattes, och genom fullbordandet af tunneln under Anderna vanns järnvägsförbindelse med Chile (1910). Finansiella svårigheter vållades af ämbetsmannalönernas och pensionernas stora till- växt, som 1912 skarpt kritiserades af den då af gå- ende finansministern J. M. Rosa. En speciell finans- kommitté genomdref därefter betydande bespa- ringar, och effektivare jordbeskattning infördes.