- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
277-278

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Argentina - Argenton - *Argentum - Arges - Arghan - Arghana Maden (Arghan) - Arginin - *Argon - *Argonin - *Argonne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

277 Argenton-Argonne 278 1916) af vicepresidenten Yictorino de la P l a z a. I Världskriget iakttog A. sträng neutrali- tet, och det ingick maj 1915 med Brasilien och Chile aftal om alla tvisters hänskjutning till en undersökningskommission, hvars utredning skulle afvaktas, innan fientligheter fingo förekomma ("A-B-C-makternas entente"). Neutralitetspolitiken fortsattes under president Hipólito Irigoyen (från okt. 1916; hans ämbetstid utgår okt. 1922). Han tog våren 1917 initiativ till ett försök att åstadkomma medling af de latinsk-amerikanska republikerna mellan Förenta staterna och Tyskland, men endast Mexico vanns för denna plan. Mot tyskarnas oinskränkta undervattensbåtskrig prote- sterade A. (7 febr. 1917), men det bibehöll sin neutralitet, äfven då den s. k. Luxburgaffären (se L u x b u r g. Suppl.) vållade stark upphetsning i sept. s. å. genom upptäckten, att Tysklands chargé d'affaires i A. i chiffertelegram tillrådt sin rege- ring att eventuellt låta "spårlöst sänka" argen- tinska handelsfartyg. En tysk ursäkt med kraftigt ogillande af detta uttalande ledde till konfliktens afveckling utan de diplomatiska förbindelsernas af bry tände. Ekonomiskt led A. rätt svårt af Världskriget; visserligen ökades köttexporten oer- hördt, men tullinkomsterna nedgingo starkt, och hemkallandet 1915 af värnpliktiga italienska immi- granter i A. vållade oreda på arbetsmarknaden. Svåra strejker och arbetaroroligheter ha de senaste åren periodiskt förekommit och kulminerade j an. 1919 i en storstrejk i Buenos Aires, som spred sig till A:s öfriga städer och tyckes ha under ledning af bolsjevikiska ryska invandrare åsyftat eröfring af regeringsmakten. Efter några dagars blodiga gatustrider återställde den till militärdiktator i Buenos Aires utsedde general DelF Epiane ord- ningen. På Nationernas förbunds första delegerade- församling i Genève nov.-dec. 1920 spelade A:s utrikesminister H. Puyerredón en framträdande roll, särskildt genom yrkande på sådan ändring af för- bundspakten, att förbundet blef ve öppet för alla stater, oberoende af inval. Motståndet inom försam- lingen mot denna aktion förmådde A:s ombud att demonstrativt hemresa, dock utan att A. därför utträdde ur förbundet (A:s ombud höllo sig emeller- tid borta äfven från 1921 års Genèvemöte af delege- radeförsamlingen). Den 1922 nyvalde presidenten Marcelo Alveár (till 1928) företog sommaren s. å. en politisk rundresa till Europas hufvudstäder. Litt.: C. Skottsberg, "Båtfärder och vildmarks- ridter. Minnen från en forskningsfärd genom Patagonien och Eldslandet" (1904), A. S. Pen- nington, "The Argentine republic" (1911), A. Posada, "La repiiblica Argentina" (Madrid 1912), A. N. Schuster, "Argentinien: land, volk und wirt- schaftsleben" (2 bd, 1913), R. P. V. Gambon, "Compendio de historia Argentina" (Buenos Aires 1914), W. A. Hirst, "A." (4:e uppl. 1915), G. J. Mills, "A." (s. å.), A. G. Aparicio, "Geografia fisica y económica de la repiiblica Argentina" (Buenos Aires 1918), W. Schmidt och C. Grote- wold, "Argentinien in geographischer, geschicht- licher und wirtschaftlicher beziehung" (1919), och P. Denis, "La république argentine" (1920). V. S-g. Argenton [ar j äta'], stad i franska dep. Indre, 30 km. s. s. v. om Chåteauroux, vid Orléansjärn- vägen och floden Creuse. 6,122 inv. (1911), som mest lefva af garfverirörelse, skofabrikation och linneväfnad. A., strax n. om hvilket låg det gal- liska Argentomagus, har en mängd gamla måle- riska hus. E-A-t- *Argentum. 1. A. colloidäle, farm, med. Se Kol lar gol. - 2. A. la^ticum, farm. med. Se Ak to 1. Suppl. Arges [Vrdjej]. 1. (A r g e s u 1) Flod. Se Ar ds j is j 2 (äfven i Suppl.). - 2. (C u r t e a de A.) Stad vid nämnda flod. Se A r d s j i s j l (äfven i Suppl.). Arghan. SeArghanaMaden. Suppl. Arghana Maden (Arghan), stad i turkiska vilajetet Diarbekr, 56 km. n. v. om Diarbekr, vid den projekterade Bagdadbanan. Omkr. 3,000 inv. I A. finns en gammal, mycket rik koppar- grufva. E. A-t. Arginin, kem., är guanidinaminova- leriansyra och ingår som väsentlig bestånds- del i många proteinämnen (se d. o., sp. 412), t. ex. i edestin ända till 14 proc. K. A. V-g. *Argön, kem., är säkert ett enhetligt ämne, ty det visar konstant kokpunkt och smältpunkt samt konstant löslighet i vatten (vid konstant tryck och temperatur). Det förekommer relativt rikligt i sådana källors vatten, som härröra från stort djup, såsom Geysir på Island och många källor i Pyre- néerna. Gasen kan numera erhållas bekvämt och billigt enligt Fr. Fischers metod, genom ledning af luft öfver till 800° upphettad kalciumkarbid, som ur luften borttager både syret och kväfvet, enligt följande reaktionsformler: 2 Ca C2 + 02 = 2 Ca O + 4 C Ca C2 + N2 = Ca C N2 + C kalciumcyanamid Om den senare reaktionen se Cyan-amid. - Om argons användning se Ädelgaser. K.A.V-g. *Argonin är ett hvitt svårlösligt pulver med 4 proc. silfver och brukas som antiseptiskt medel vid gonorré. C. G. S. *Argonne. Under Världskriget blef särskildt den v. om Aire belägna delen (Argonnesko- g e n) af A. föremål för ett förbittradt och synner- ligen förlustrikt ställningskrig mellan tyskarna och fransmännen, hvilket varade från midten af sept. 1914 till i slutet af sept. 1918 och i hvil- ket efter hand större styrkor (armékårer) insattes, tillhörande på tyska sidan 5:e armén (kronprinsen af Tyskland, sedan v. Lochow och v. Gallwitz) samt 3:e armén (v. Einem) och på franska sidan hufvudsakligen 3:e armén (Sarrail, sedan Humbert), 2:a armén (Guillaumat) samt slutligen (1918) 4:e armén (Gouraud) och l:a amerikanska armén (Per- shing). A. besattes af tyskarna i samband med franska härens återtåg till Marne i slutet af aug. 1914, men gick åter till större delen förloradt eiter Marneslaget, då fransmännen, som följt efter den återtågande 5:e tyska armén, nådde linjen la Fille morte (4 km. s. om Varennes)-le Four de Paris-Vienne le Chåteau, i hvilken de befäste sig, och framsköto starka förposter i förterrängen (Bois de la Grurie). Tyskarnas genast igångsatta, upprepade, energiska, af 16:e armékåren och en inf.-fördelning, under ledning af general v. Mudra, utförda anfall mot nämnda linje ledde slutligen (i juli-sept. 1915) till förterrängens intagande, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 3 22:56:05 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcn/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free